”Många trodde att vi var på väg att lämna”

0
1748

Några år efter att Astra Zenecas lagt ned forskningen i Lund och Södertälje trodde många fortfarande att bolaget var på väg att lämna landet, enligt Anna Sandström, science relations director på bolaget.
– Det är först nu som vi känner att det finns en medvetenhet om vår aktiva medverkan i innovationssystemet i Sverige i dag, sade hon under ett IVA-seminarium som handlade om vad som hänt sedan efter Astra Zenecas omstrukturering.

2010 meddelade Astra Zeneca att forskningsverksamheten i Lund skulle stänga. 900 personer sades upp. Två år senare var det Södertäljes tur.

Det här var ett led i en global omställning, berättade Anna Sandström, science relations director på bolaget, under ett seminarium på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i Stockholm på tisdagen. De stora globala företagen genomgick stora förändringar och många globala läkemedelsbolag valde att dra ner på antalet anställda, däribland Astra Zeneca, som valde att koncentrera sin forskning till färre platser. Samtidigt som intäkterna minskade och patent var på väg att gå ut behövde Astra Zeneca också göra kostsamma investeringar, inte minst inom forskning och utveckling, för att gå mot tillväxt igen.

– Det handlade inte om att man bedömde att Sverige var en mindre fördelaktig plats att bedriva forskning och utveckling inom life science, utan det var helt enkelt en ny strategi, berättade Anna Sandström.

En farhåga när Astra Zeneca drog ner var att bolagets förankring i Sverige skulle minska och att de som förlorade sina jobb inte skulle fångas upp. Siffror från 2013 som Region Skåne tog fram visade att 80 procent av de 900 som sades upp i Lund hade hittat en sysselsättning. Drygt 200 började jobba på Astra Zeneca i Mölndal. Åttio började jobba i Danmark.

Astra Zeneca har 6 700 anställda i Sverige i dag, och det är något som ibland glöms bort, menade Anna Sandström, att bolaget fortfarande har en så pass stor närvaro i landet i dag, och att bolaget samarbetar mycket med externa parter inom landet.

– Det är först nu som vi känner att det finns en medvetenhet om vår aktiva medverkan i innovationssystemet i Sverige i dag. Under några år efter de här beskeden var det många som trodde att vi var på väg att lämna, sade Anna Sandström.

Södertälje med sin läkemedelstillverkning ser Astra Zeneca också som en oerhört viktig del av bolagets produktionsflotta.

– Produktionskunnande och processkunnande, det är otroligt viktigt för oss att det finns, byggs upp och fortsätter att finnas i Sverige.

I Lund tog forskarbyn Medicon Village över lokalerna efter Astra Zeneca och där arbetar runt 1 600 anställda i dag, fler än på Astra Zenecas tid.

Forskningsinstitutet Rise kom till som ett resultat av nedläggningen av forskningsenheten i Södertälje, berättade Anna Stenemyr, sektionschef för process- och farmaceutisk utveckling på Rise. Det var ett sätt att ta vara på den kompetens som fanns inom processutveckling och uppskalning av processer inom Astra Zeneca.

När Rise startade 2013 kom alla 30 anställda från Astra Zeneca. I dag är Rise dubbelt så stort och arbetar till 50 procent med läkemedelsrelaterade projekt. Institutet har också till uppdrag att bedriva forskning och hjälpa svenskt näringsliv.

Samverkan som framgångsfaktor för både företag, akademin och samhället lyftes fram flera gånger under seminariet. Samverkan borde vara meriterande, ansåg Anna Sandström. Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på Ikem, Innovations- och kemiindustrierna, såg också ett behov av mycket bättre samarbete mellan högskola och industri, inte minst för den framtida kompetensförsörjningen och för att attrahera investeringar till Sverige.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ökad risk för stress och ohälsa bland lärare på högskolan

Nu kommer signaler om att stress och ohälsa ökar bland lärare på universitet och högskolor. Här är några varningstecken som du bör vara vaksam på.
Ulrika Lindstrand

Medlemsavgiften höjs: “Måste ta höjd för att det kan bli många arbetslösa” 

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand kommenterar beslutet att höja medlemsavgiften. 

”Las-förslag gör oss provanställda hela arbetslivet”

Osäkra anställningar och risk för godtyckliga uppsägningar. Det är några av riskerna som Sveriges Ingenjörer ser med förslaget om förändrad arbetsrätt.

Hon tar smarta lösningar från rymden till jorden

Cecilia Hertz lyssnade inte på tvivlarna utan följde sin dröm. Sedan snart 20 år driver hon det enda svenska företaget inom rymddesign.

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.