”Många trodde att vi var på väg att lämna”

0
1867

Några år efter att Astra Zenecas lagt ned forskningen i Lund och Södertälje trodde många fortfarande att bolaget var på väg att lämna landet, enligt Anna Sandström, science relations director på bolaget.
– Det är först nu som vi känner att det finns en medvetenhet om vår aktiva medverkan i innovationssystemet i Sverige i dag, sade hon under ett IVA-seminarium som handlade om vad som hänt sedan efter Astra Zenecas omstrukturering.

2010 meddelade Astra Zeneca att forskningsverksamheten i Lund skulle stänga. 900 personer sades upp. Två år senare var det Södertäljes tur.

Det här var ett led i en global omställning, berättade Anna Sandström, science relations director på bolaget, under ett seminarium på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i Stockholm på tisdagen. De stora globala företagen genomgick stora förändringar och många globala läkemedelsbolag valde att dra ner på antalet anställda, däribland Astra Zeneca, som valde att koncentrera sin forskning till färre platser. Samtidigt som intäkterna minskade och patent var på väg att gå ut behövde Astra Zeneca också göra kostsamma investeringar, inte minst inom forskning och utveckling, för att gå mot tillväxt igen.

– Det handlade inte om att man bedömde att Sverige var en mindre fördelaktig plats att bedriva forskning och utveckling inom life science, utan det var helt enkelt en ny strategi, berättade Anna Sandström.

En farhåga när Astra Zeneca drog ner var att bolagets förankring i Sverige skulle minska och att de som förlorade sina jobb inte skulle fångas upp. Siffror från 2013 som Region Skåne tog fram visade att 80 procent av de 900 som sades upp i Lund hade hittat en sysselsättning. Drygt 200 började jobba på Astra Zeneca i Mölndal. Åttio började jobba i Danmark.

Astra Zeneca har 6 700 anställda i Sverige i dag, och det är något som ibland glöms bort, menade Anna Sandström, att bolaget fortfarande har en så pass stor närvaro i landet i dag, och att bolaget samarbetar mycket med externa parter inom landet.

– Det är först nu som vi känner att det finns en medvetenhet om vår aktiva medverkan i innovationssystemet i Sverige i dag. Under några år efter de här beskeden var det många som trodde att vi var på väg att lämna, sade Anna Sandström.

Södertälje med sin läkemedelstillverkning ser Astra Zeneca också som en oerhört viktig del av bolagets produktionsflotta.

– Produktionskunnande och processkunnande, det är otroligt viktigt för oss att det finns, byggs upp och fortsätter att finnas i Sverige.

I Lund tog forskarbyn Medicon Village över lokalerna efter Astra Zeneca och där arbetar runt 1 600 anställda i dag, fler än på Astra Zenecas tid.

Forskningsinstitutet Rise kom till som ett resultat av nedläggningen av forskningsenheten i Södertälje, berättade Anna Stenemyr, sektionschef för process- och farmaceutisk utveckling på Rise. Det var ett sätt att ta vara på den kompetens som fanns inom processutveckling och uppskalning av processer inom Astra Zeneca.

När Rise startade 2013 kom alla 30 anställda från Astra Zeneca. I dag är Rise dubbelt så stort och arbetar till 50 procent med läkemedelsrelaterade projekt. Institutet har också till uppdrag att bedriva forskning och hjälpa svenskt näringsliv.

Samverkan som framgångsfaktor för både företag, akademin och samhället lyftes fram flera gånger under seminariet. Samverkan borde vara meriterande, ansåg Anna Sandström. Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på Ikem, Innovations- och kemiindustrierna, såg också ett behov av mycket bättre samarbete mellan högskola och industri, inte minst för den framtida kompetensförsörjningen och för att attrahera investeringar till Sverige.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skogspromenad

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 10 augusti!

Följ oss gärna på Facebook och LinkedIIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 10 augusti. Trevlig sommar!

Arbeta hemifrån gör att livspusslet fungerar bättre

I en medlemsundersökning av Sveriges Ingenjörer svarar hälften av kvinnorna som arbetar hemifrån under krisen att de upplever en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Droger, coronakarta, lönestatistik och ingenjören som hoppade av ekorrhjulet.

Värdet av examen, coronakartan och droger – det är mest läst i år

Här är de 20 artiklar som flest läst på Ingenjören.se under första halvåret 2020.
Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

Korttidsarbete räcker inte – varsel på Volvo och Sandvik 

Två stora industriföretag, AB Volvo och Sandvik, varslade om uppsägningar veckan före midsommar. Varslen berör tillsammans omkring 1300 jobb för tjänstemän.

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Hur påverkar AI jobben, vilka försvinner och vilka förändras? Och vad är etiskt försvarbart när nästan allt är möjligt? Missa inte radioserien AI och jobben som tar upp de viktiga frågorna.

”Viktigt ämne för alla blivande ingenjörer”

"Arbetsmiljö är en av vår tids viktigaste frågor som borde få en högre status i utbildningarna" säger Jonas Borell, årets vinnare av Levipriset.

Fem tips för en lyckad digital anställningsintervju

Med bra förberedelser kan en digital anställningsintervju faktiskt fungera bättre än en vanlig fysisk intervju. Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på.
Stefan Blomberg

Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet är nedbrytande för den som utsätts och skadligt för hela arbetsgruppen. Men det går att göra något åt. Här är psykologen Stefan Blombergs råd.