Cecilia Österman får Levipriset

0
1968

Årets arbetsmiljöpris från Sveriges Ingenjörer går i år till Cecilia Österman. Hon har både forskat och utbildat i arbetsmiljöfrågor i många år. Lösningen för att få en bra arbetsmiljö på jobbet handlar om att arbetsgivare och anställda samverkar menar hon.

Levipriset, uppkallat efter den svenska stressforskningens förgrundsfigur Lennart Levi, har delats ut av Sveriges Ingenjörer varje år sedan 2004 för att uppmärksamma och uppmuntra goda initiativ inom undervisning av arbetsmiljöfrågor på de svenska tekniska universiteten och högskolorna.

I år går priset till Cecilia Österman som har lång erfarenhet av sådant arbete. Från början halkade hon in på arbetsmiljöområdet av en slump. Som utbildad sjöingenjör tillbringade hon först många år till sjöss och närmade sig arbetsmiljöfrågorna bland annat på en kurs i asbesthantering. När hon klev i land efter 12 år utbildade hon sig till arbetsmiljöingenjör och arbetade först några år som skyddsingenjör med ansvar för arbetsmiljöutbildningar för personal och ledning på Muskö Örlogsvarv.

Efter några år gick Cecilia vidare till Arbetsmiljöverket och jobbet som teknisk inspektör. Nästa steg blev en doktorandtjänst på Chalmers och avhandlingen handlade om arbetsmiljöarbete inom sjöfarten. Som doktorand med erfarenhet från arbetsmiljöinspektioner blev Cecilia snabbt involverad i Chalmers interna arbetsmiljöutbildning. Hon fick förtroendet att både utveckla kurser och undervisa i arbetsmiljöfrågor för både studenter och anställda.

Arbetsmiljön på fartyg och inom akademin kan uppfattas som väldigt olika men det tycker inte Cecilia Österman.

Cecilia Österman
Cecilia Österman

– Det är faktiskt inte så stor skillnad. Mycket arbetsmiljöarbete handlar om mellanmänskliga relationer. Sjöfarten är väldigt hierarkisk där de anställdas rang till och med manifesteras i deras kläder. Man kan redan på håll se på vilken nivå i hierarkin var och en befinner sig. Akademien saknar arbetsuniformerna men är trots allt en väldigt hierarkisk miljö, säger Cecilia.

Hon medger att risken för att dö är mindre på en högskola än på ett fartyg men att den okontrollerade arbetsbelastningen är större inom akademien.

– Där finns också en rad faktorer som försvårar arbetsmiljön på andra sätt än på ett fartyg. Det handlar bland annat om huggsexan om forskningsmedel som innebär att forskarna inte sällan konkurrerar med varandra för att få anslag. Meriteringssystemet kräver också att alla måste utföra arbetsuppgifter som de egentligen inte är lämpade för, säger hon.

Under åren på Chalmers kom Cecilia för första gången i kontakt med Prevent som då sökte efter någon som kunde hålla uppdragsutbildningar om arbetsmiljö inom sjöfart. Så småningom fick Cecilia uppdrag att hålla arbetsmiljöutbildningar även på arbetsplatser utan koppling till sjöfart. I dag, 10 år senare, är hon egenkonsult och erbjuder utbildningar för företag och organisationer i systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom är hon knuten till Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet.

– Jag får det bästa från två världar. Inom ramen för min tjänst får jag möjlighet att forska och vidareutveckla mig men jag gillar ju också rollen som världsförbättrare. Därför är jag så glad att jag också får undervisa.
Undervisningen för studenterna, chefer och anställda ger också värdefull input till forskningen.

– Det är jätteviktigt för mig att hör chefer och skyddsombud berätta vilka problem de stöter på. På så vis lär jag mig vilka frågor som behöver mer forskning och vilken kunskap som vi behöver sprida bättre.

Cecilia Österman ser tydligt att de psykosociala arbetsmiljöfrågorna hamnat mer i fokus och att verktygen är svårare att hitta än för det fysiska arbetsmiljöarbetet.

– Via skyddsronderna hittar man inte problem som handlar om hur man organiserar arbetet och hur man pratar till och om varandra på arbetsplatsen.
Cecilia välkomnar Arbetsmiljöverkets nya regler för att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön men ser en risk för att det leder till för stort individfokus.

– Föreskrifterna uppmanar till att kommunicera istället för att kompensera men arbetsbelastningen minskar inte för att anställda går kurser i mindfulness, Det har blivit ett väldigt stort individfokus med risk för att man skuldbelägger anställda som berättar om en ohållbar arbetsbelastning. säger Cecilia Österman.

Framgångsreceptet för att få en bra arbetsmiljö menar hon är chefer som inser att det är viktigt med samverkan och delaktighet.

– Många chefer frågar oroligt hur sent de kan vänta med att involvera medarbetarna. Då har man missat hela grejen. För att kunna fatta kloka beslut krävs mycket kunskap och den finns hos dem som arbetar med uppgifterna.

Cecilia minns en kommentar hon fick av en anställd på ett fartyg för många år sedan.

– Hon sa ”Jag jobbar gärna och jag jobbar gärna hårt. Men jag jobbar inte dumt”

Levipriset delas ut av Sveriges Ingenjörer den 15 oktober.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.