Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Tre kompletterande utbildningar startar i vår

Tre kompletterande utbildningar startar i vår

I vår startar Chalmers, KTH och Karlstads universitet kompletterande utbildningar för dem som redan har en utländsk ingenjörsexamen. Syftet med utbildningarna är att fler ingenjörer ska få ett relevant jobb. Men med tanke på att arbetsgivarna säger sig ha så svårt att hitta ingenjörer undrar Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, varför den här typen av utbildningar ens ska vara nödvändiga.

fakta

Vid Chalmers ges en ettårig kompletterande utbildning med både yrkesförberedande kurser och ämnesspecifik anpassning. En del av utbildningen utgörs av projektarbete och praktik.

Vid KTH är den kompletterande utbildningen tvåårig och omfattar både yrkesförberedande och ämnesspecifika kurser. Projektledning, entreprenörskap och praktik ingår också.

Även utbildningen vid Karlstads universitet är tvåårig, där första året bland annat innehåller kurser inom arbetsvetenskap, projektledning och teknik, medan andra året är mer individuellt utformat och innehåller projektarbeten.

Luleå tekniska universitet planerar att starta en kompletterande utbildning för ingenjörer hösten 2018. Även Lunds universitet har fått i uppdrag av regeringen att starta en sådan utbildning.

Källa: Regeringen, Chalmers, KTH och Karlstads universitet

Det har gått nästan ett år sedan regeringen beslutade om en utbyggnad av kompletterande utbildningar för personer som redan avslutat en akademisk utbildning utomlands, däribland ingenjörer. Syftet är att öka deras etableringschanser i Sverige. När beslutet togs sade ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) bland annat så här:

– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens.

Helene Hellmark Knutsson tillade också att en kompletterande utbildning kan ”vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden”.

Men i ljuset av att arbetsgivarna säger sig ha så svårt att hitta ingenjörer är det märkligt att den här typen av utbildningar ens ska vara nödvändiga, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

– Är det bra så är det bra, men det är tragiskt att det här ska behövas. De är ju redan ingenjörer, säger Olle Dahlberg, som också ser en risk för att kompletterande utbildningar förvandlas till ett krav för att ingenjörer med utländsk examen ska få jobb i Sverige.

Han ser också en ironi i att företag många gånger är beredda att anställa svenska teknologer som inte har gått färdigt sin utbildning, medan de som faktiskt har en ingenjörsexamen då den är utländsk först måste få den validerad, erkänd och kompletterad innan de ses som anställningsbara.

Per Fagrell, ansvarig för kompetensförsörjning, på Teknikföretagen, ser de kompletterande utbildningarna som ett uttryck för ett behov som finns.

Per Fagrell
Per Fagrell

– Det här är inte tänkt att vara långa utbildningar och ingenjörerna får tillgång till nya kurser och ny kunskap. Det kan rimligen inte vara något dåligt, särskilt med tanke på vikten av kompetensutveckling som vi pratar så mycket om i dag.

Tror du i så fall att vi kommer att se mer av den här typen av utbildningar, även för ingenjörer med svensk examen?
– Det är flera som är inne på det spåret. TCO och Unionen är väldigt pigga på kompetensutveckling och vi ser också ett behov av det. Ju fler högutbildade vi har i samhället desto högre krav kommer de att ställa på kompetensutveckling. Där finns det mycket att göra, säger Per Fagrell.

Det handlar om en grupp ingenjörer som är potentiella arbetstagare men som inte får ingenjörsjobb. Då behövs det något mer. Kompletterande utbildningar är ett sätt att underlätta den processen och det är bra.

Något som Per Fagrell och Teknikföretagen har saknat i utformningen av de nya kompletterande utbildningarna är möjligheten för arbetsgivarna att påverka, för att förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad.

– Lärosätena har utgått från kurser som de redan har och sedan tittat på vilka av dem som de kan erbjuda för ingenjörer med utländsk examen, i stället för att börja med att titta på ingenjörerna och vad de behöver för kompetenser för att få relevanta jobb.

Hur hade ni velat utforma utbildningen?
– Vi behöver börja med att titta på vilka ingenjörer som har en utländsk examen och som inte får jobb. Vi behöver ta reda på vilka kompetenser de har. Ingenjörer är ett så vitt begrepp och det går inte att säga att de behöver en viss specifik kunskap allihop. Sverige måste bli bättre på att fånga upp ingenjörerna som kommer hit så vi kan säga att så här många byggingenjörer, till exempel, kom förra året och de här kompetenserna har de. Det handlar om en grupp ingenjörer som är potentiella arbetstagare men som inte får ingenjörsjobb. Då behövs det något mer. Kompletterande utbildningar är ett sätt att underlätta den processen och det är bra.

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. @Sura Ingenjören.
    Lycka till att få ett ordentligt reportage. I Sverige ställer inte media personer med makt mot väggen med tuffa frågor backat med fakta och citat. Det är mer en kompisrelation.

    Dock är det troligen att universiteten vill få in ytterliggare mer studenter så dom får mer pengar. Så säger dom ”Massa job! Framtidsjobb! Hög lön!”. Det gjorde man när jag pluggade och jag pluggade en av dom mest klassiska ingenjörsutbildningarna. Sedan stämmer det inte riktigt väl med verkligheten där ute. Samt att fler platser urholkar ingenjörsyrket och utbildningarna vilket företagen tar nytta av.

  2. Varför så undfallande mot Per Fagrell? Varför ställs han inte mot väggen och ombedes förklara varför inte företagen själva kan stå för den här typen av utbildning om bristen nu är så enorm?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

0
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA