Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Detaljerad plan för fossilfri värld

Detaljerad plan för fossilfri värld

Foto: Petmal/Thinkstock
Foto: Petmal/Thinkstock

En detaljerad färdplan för hur hela världen kan bli fossilfri 2050 har publicerats i tidningen Joule. Planen beskriver hur 139 länder som svarar för 99 procent av koldioxidutsläppen ska gå över till att producera all sin energi från sol, vind och vatten.

Tillsammans med 26 forskare har professor Mark Jacobson vid Stanford University publicerat en färdplan för hur hela världen skulle kunna bli i princip fri från koldioxidutsläpp till 2050. Färdplanen täcker världens 139 länder med de största koldioxidutsläppen Totalt svarar de länderna för cirka 99 procent av hela världens utsläpp.

artikeln

Artikeln, ”100% Clean and Renewable Wind, Water, and Sunlight All-Sector Energy Roadmaps for 139 Countries of the World”, av Mark Z. Jacobson et al. publicerades i tidskriften Joule i september 2017.

Forskarna har analyserat elproduktion, transportsystem, uppvärmning och luftkonditionering, men också industri och jord-, skogsbruk och fiske.

Enligt Jacobsons scenario ska de 139 länderna, där även Sverige ingår, från och med 2030 kunna producera cirka 80 procent av sin energi med förnybar energi. Från 2050 ska deras samlade elproduktion vara helt fossilfri. De energislag som forskarna räknar med är huvudsakligen solel, vindel och vattenkraft. Men även små mängder geoenergi, vågkraft och el från tidvattenkraftverk. Forskarnas scenario räknar bort kärnbränslen och biobränslen. Kärnbränslena går bort på grund av problemen med det radioaktiva avfallet och risken för kärnvapenspridning. Biobränslena går bort på grund av de luftföroreningar som de faktiskt orsakar.

Eftersom sol och vind, som står för den största delen av energiproduktionen i scenariot, fluktuerar, räknar forskarna med att säkra med vattenkraft och lagra energi i form av värme, vätgas och batterier. Lagringen minimeras genom att koppla ihop större nät där olika produktionsslag kompletterar varandra.

I forskargruppens scenario produceras all energi 2050 i form av el i stället för som i dag då fossila bränslen fortfarande dominerar.

I ett business as usual-scenario skulle effektbehovet i världen öka från 2012 års 12 terawatt till drygt 20 terawatt år 2050. Men eftersom elen i regel har en högre verkningsgrad kan man enligt Jacobson räkna med en generell behovsminskning på 23 procent. Och eftersom inga fossila bränslen behöver utvinnas, fraktas och raffineras, kan ytterligare 12-13 procent sparas. Utöver dessa poster räknar forskarna med runt 7 procents minskning tack vare olika energieffektiviseringar i samhället. De besparingarna innebär att ökningen av energibehovet uteblir. Med enbart el kan det totala effektbehovet bli kvar på cirka 12 terawatt.

Även rent ekonomiskt blir omställningen en besparing, hävdar de. Förutom att skapa cirka 24 miljoner nya jobb, skulle omställningen också bespara världen 28 tusen miljarder dollar per år i minskade miljörelaterade kostnader.

Det är kostnader som uppstår i samband med värmerelaterade hälsoproblem, översvämningar, förlorade värden i fastigheter, miljöproblem för jordbruket, torka, skogsbränder, luftföroreningar, svält, försurade världshav och mycket annat. Jacobsen uppskattar samhällskostnaderna för förnybar energi till cirka en fjärdedel av kostnaderna för fossila bränslen.

Författarna hävdar att effekterna är så positiva att omställningen i slutändan inte ger några extra kostnader alls, jämfört med ett så kallat business as usual-scenario.

För att undvika en global uppvärmning på mer än 1,5 grader Celsius menar de att det egentligen skulle behövas nya reformer för att pensionera även den existerande fossila infrastrukturen.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA