Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Vad är mötena till för?

Vad är mötena till för?

De kan gå ut på att informera, förhandla eller besluta, men kan också vara ett sätt att bekräfta status, säger sociologen Malin Åkerström som forskar om möteskulturer.

Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal/Pressbild
Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal/Pressbild

Mötena blir allt fler, säger sociologen Malin Åkerström. Det ordnas förmöten, planeringsmöten, gruppmöten, nätverksmöten, samordningsmöten, extramöten, arbetsplatsträffar och kickoffer. Alla har inte fokus på information, förhandling eller beslutsfattande. Mötena kan vara ett sätt att samlas som grupp eller bekräfta sin rangordning. Och den som går på flest möten är väl ändå viktigast. Eller?

Nej, även om vissa yrken kräver att du går på många möten, kan alltför många möten också leda till att man kommer för långt bort ifrån kärnverksamheten. Detta insåg Malin Åkerström när hon skulle utvärdera en ungdomsvårdsatsning, där ett trettiotal samordnare skulle ge ungdomar på glid stöd och hjälp.

Det började bra. Samordnarna möttes och tog upp konkreta frågor som rörde ungdomarna och kallade ungdomarna vid namn. Efterhand blev mötena allt fler och började allt mer kretsa kring administration. Samordnarnas förklaring var att det var ett sätt att säkra vårdkedjan. Men Malin Åkerström kunde konstatera att så inte var fallet.

– Kanske berodde den här utvecklingen på att mötesrummet var ett ställe samordnarna kände till, där de kunde visa upp sin kompetens. Det var ett rum som kändes tryggt, säger Malin Åkerström.

Malin Åkerström insåg att det fanns mer att undersöka kring möten och möteskulturer och har fortsatt på den banan. I dag studerar hon bland annat chefer vid olika myndigheter om deras inställning till sina möten, tillsammans med statsvetare Patrik Hall och sociologen Vesa Leppänen.

– Det är klart att det måste hållas möten, för att hålla ihop organisationen till exempel. Mötena fyller en funktion och det kan vara en ren social funktion, att vi ser varandra. Att bekräfta en fråga är också viktigt.

Även om det finns en kritik mot en överdriven möteskultur, så finns det också ett tryck att ha möten. Många mötesinitiativ kommer underifrån, säger Malin Åkerström.

Att jobbmötena blir fler kan enligt Malin Åkerström vara ett tecken på en demokratisering av arbetsplatserna.

– Många möten involverar många fler grupper i dag, för att vi som finns på arbetsplatsen ska vara representerade vid beslut. Allt som tas upp under ett möte är kanske inte relevant för just för mig och tidvis kan det kännas tråkigt att sitta med på ett möte, men det har delvis att göra med hur involverad du känner dig, och hur relevanta frågorna är för dig, säger Malin Åkerström.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA