Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören "Samhällsekonomisk kalkyl saknas för snabbtåg"

”Samhällsekonomisk kalkyl saknas för snabbtåg”

Att snabbtågen inte blir så snabba som många hoppats har tidigare mött kritik. När SNS bjöd in till debatt kom även kritik från en professor i nationalekonomi. Hon påpekade att det helt saknades en samhällsekonomisk kalkyl för Trafikverkets infrastrukturplan.

De svenska snabbtågen ska inte gå 320 kilometer i timmen, bara 250, enligt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet. Planen som omfattar perioden 2018-2029 beskriver hur den statliga infrastrukturen för alla transportslag ska underhållas och utvecklas, och där järnvägen ska prioriteras. De kritiska rösterna har varit många mot de lägre hastigheterna. Förutom den lägre hastigheten har också den etappvisa utbyggnaden kritiserats.

Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör, var första talare på SNS debatt i Stockholm. Hon sade att hon kände igen kritiken. Hon sade att utbyggnaden måste ske i takt med att pengar avsätts till projektet, att det därför är orimligt att bygga för den högre hastigheten eftersom det skulle ta så lång tid innan tillräckligt långa sträckor blir färdiga. Det är först då det lönar sig för tågoperatörerna att investera i dyra höghastighetståg. Att bygga för hastigheter på 320 kilometer i timmen skulle alltså kräva stora summor utanför riksdagens anslagsramar.

Satsningarna omfattar 622,5 plus 90, det vill säga sammanlagt 712,5 miljarder kronor. Lena Erixon pekade på utmaningarna kring satsningarna som att Sverige ska vara fossiloberoende 2030, och att bostadsbyggandet ska kunna öka längs höghastighetsspåren, att planen ska gynna näringslivet och även sysselsättningen. Hon betonade att järnvägen ska bli modern, robust och att tekniken kring järnvägen generellt ska gå från analog till digital, något som ska ge ökad effektivitet och kundnytta.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, var kritisk. Hon började med att anknyta till en inledande omröstning som arrangörerna gjorde på plats bland publiken, om vilka som ville se höghastighetståg, en liten omröstning där jarösterna vann med cirka 20-15 och några ”vet ej”.

– Ni som röstade, började hon, vet ni kostnaderna för detta, i pengar och i miljökonsekvenser? Det gör inte jag, så jag röstade inte.

Sedan fortsatte hon med att kritisera förutsättningarna för hela rapporten, att den fått jobba med för hårda restriktioner och att den inte har haft tillräckligt med tid för nödvändiga utredningar till att titta på de stora samhällsutmaningarna. Ett annat problem, menade hon, var att det var omöjligt att förstå prioriteringarna i planen. Vissa tågsträckningar fanns inte ens med i beräkningarna.

– Det gör ansvarsutkrävande svårt, sade hon.

Hon saknade också en analys av hur svenskarna faktiskt reser. Under lång tid har Sverige satsat stora pengar på tåginfrastruktur. Ändå står tågresandet bara för tio procent av resandet, sade hon och efterlyste en samhällsekonomisk kalkyl för hela planen.

Christer Fritzon, vd för SJ höll något av ett försvarstal för tågresandet. Han konstaterade att nya och förbättrade spår längs Botniabanan, Västkusten och sträckningen Stockholm-Oslo har bidragit starkt till ökat tågresande.

– Järnvägen är överbelastad och underinvesterad, sade han, och visade en karta där stora delar av järnvägsnätet var rödmarkerade, vilket betydde överbelastning.

Han ställde också frågan om Sverige verkligen behöver höghastighetståg, och svarade själv genom att visa att befolkningstätheten i de tre största svenska städerna är i paritet med dem i andra europeiska länder.

– Glöm inte att ett dubbelspår motsvarar en 15-filig motorväg, och att självgående elbilar tar lika mycket plats som dagens bilar.

Med ytterligare ett diagram visade han att kortare restider ledde till snabbt ökande andel tågresor. Om restiden mellan Stockholm och Göteborg kommer ner mot närmare två timmar, så kommer också andelen resenärer som väljer tåg att närma sig hundra procent. Han frågade hur Sverige ska klara framtidens ökade resande utan tåg.

– Har vi råd att låta bli, frågade han.

I en kort debatt som följde påpekade Lena Erixon att de samhällsekonomiska kalkylerna inte kan vara allenarådande. Även Christer Fritzon var kritisk mot vad han tyckte var en övertro på en samhällsekonomisk kalkyl.

– Kalkylerna fångar inte allt, exempelvis miljökonsekvenser. Och vi skulle aldrig ha fått några stambanor alls om vi bara hade gjort samhällsekonomiska kalkyler på 1800-talet, sade han.

Maria Börjesson svarade att restidsvinsten då var enorma jämfört med de tidigare hästtransporterna, men att det i dag är annorlunda eftersom restiderna ändå inte slår flyget.

– Visst, sade hon. Samhällsekonomiska kalkyler är inte allt. Men när man har fattat de här besluten fanns det inte någon kalkyl alls.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Carleric:
    En cost/benefit analys med icke ekonomiska faktorer kan ta fler hänsyn i den samhällsekonomiska värderingen .
    Om man räknar dörr till dörr tiden inklusive incheckningstider torde även 250km/h tåg slå flyget.

  2. Tack för den första nyanserade artikeln jag läst angående snabbtågen. Andra artiklar jag läst har varit ren propaganda för antingen för- eller emot-sidan. Vi behöver ordentliga konsekvensanalyser och kalkyler när det gäller snabbtågen. En nyanserad debatt är nödvändig. Innan diskussionen förs på rätt nivå så kommer jag vara emot snabbtåg i Sverige. Tågnätet fungerar alldeles för dåligt som det är idag. Vad är det som säger att det skulle skötas bättre om vi får nya höghastighetsbanor? Tänk också på de enorma summor som måste investeras. Har vi ens råd med underhållet efter att ha gjort slut på allt?

Lämna ett svar till Filip Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Reglerna kring tjänsteställe styr inte möjligheten att jobba hemifrån

0
Kan mitt tjänsteställe ändras om jag arbetar för mycket hemifrån? Skatteverkets expert Pia Blank Thörnroos reder ut vad som gäller.
Kursmoduler i Ingenjör4.0.

Modulkurser ska ge ingenjörer ny kunskap – nu skalas Ingenjör4.0 upp

0
Ett lättillgängligt system med spetskunskap inom AI och robotisering. Kurserna i Ingenjör4.0 ska fortbilda yrkesverksamma ingenjörer och nu skalas konceptet upp.
Ingenjörsfullmäktige 2021

Här är besluten som fattades på Ingenjörsfullmäktige

0
Efter het debatt om kärnkraft klubbades Sveriges Ingenjörers miljö- och klimatpolitiska program igenom. Motionerna om löner röstades ner – men enigheten var stor om att något måste göras åt ingenjörernas lönenivå.

Lön och kärnkraft några av de viktigaste diskussionerna på fullmäktige

0
Vi frågade sex ledamöter vilka som var de viktigaste besluten eller diskussionerna på Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Fullmäktige vill driva fram bra villkor för distansarbete genom kollektivavtal

2
Lön, arbetsmiljö, försäkringar och andra villkor ska inte vara sämre när man jobbar på distans. Ingenjörsfullmäktige beslutade att Sveriges Ingenjörer ska driva kraven i förhandlingar om nya kollektivavtal.

Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022

3
En klar majoritet av ingenjörsföretagen planerar att rekrytera fler ingenjörer 2022 än i år. Sex företag behöver anställa minst 1 000 ingenjörer, visar en undersökning av Ingenjören.

Så förbereder du dig för livet som pensionär

0
Att gå i pension är en stor förändring i livet som kan vara tuff att hantera. Här är psykologens tips på hur du kan förbereda dig för livet som pensionär.

Forskare undersöker hur virtuella kontor påverkar oss

0
Hur känns det att jobba i ett virtuellt kontor? Nu ska forskare vid Chalmers undersöka hur VR-kontor kan påverka våra kroppar och hjärnor. 

Så hanterar du en dålig chef

0
Ett dåligt ledarskap kan vara förödande för verksamheten, slå sönder arbetsgrupper och skapa stress och osäkerhet i organisationen. Så här får du upp ögonen för ett destruktivt ledarskap.

Jazzspelande AI-trummis prisas som bästa exjobb

0
Kan en trummaskin lära sig spela jazz med hjälp av AI? Det var utgångspunkten i Oscar Thörns examensarbete som nu vinner Wimanska priset.

VI REKOMMENDERAR

Skulle du gå i pension om du vann på Lotto?

0
Antag att du vinner 5 miljoner kronor på Lotto. Vad skulle du göra? En stor studie ställde frågan till personer över 65 som fortfarande arbetar. Vad tror du att de svarade?

TOPPLISTA