Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv ”Arbetsmiljöingenjörer saknas”

”Arbetsmiljöingenjörer saknas”

Svensk industri ropar efter arbetsmiljöingenjörer. Arbetsförmedlingen har definierat det som ett bristyrke, och industrin vill se nya utbildningar inom arbetsmiljö, helst både för studenter och för redan yrkesverksamma.

Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IKEM besökte nyligen Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsgivarorganisationerna framförde att den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap som startar sin verksamhet i Gävle sommaren 2018 borde få utreda behovet av arbetsmiljökompetens, och eventuellt ansvara för en framtida utbildning.

Orsaken är att svensk industri lider brist på arbetsmiljöingenjörer. Det finns utbildningar till arbetsmiljöingenjör, men enligt industrins företrädare räcker de inte till för behoven. En viss begreppsförvirring råder dessutom, eftersom en arbetsmiljöingenjör antingen kan ha ett par års utbildning från yrkeshögskolan, ha tagit en magisterexamen eller vara utbildad civilingenjör.

Enligt Malin Nilsson på Teknikarbetsgivarna vill deras medlemsföretag framför allt belysa bristen på arbetsmiljökompetens.

– Sedan spelar det mindre roll vad man kallar dem, säger hon. Företagen behöver kompetensen. I flera fall är arbetsmiljöingenjörens kompetens en förutsättning för företagen att klara kraven i arbetsmiljölagstiftningen.

Många går i pension nu och sedan arbetslivsinstitutets utbildningar lades ner, tycker företagen att det har blivit svårare att hitta folk.

– Det finns utbildningar, till exempel på KTH, men företagen behöver också folk som är mer ”hands on” och som jobbar med konkreta mätningar.

Jörgen Eklund är professor i ergonomi vid KTH där det finns en ettårig magisterutbildning till arbetsmiljöingenjör. Inträdeskravet är tre års fullgjorda studier till ingenjör eller naturvetare.

– Vi startade utbildningen 2010 på uppdrag av regeringen, säger han. Samtidigt tog Karolinska Institutet fram motsvarande utbildningar för sköterskor, fysioterapeuter och beteendevetare.

Studenterna på KTH är en blandning av unga och mer erfarna. De yngre har ofta färskare datakunskaper, medan de äldre som har jobbat några år vet mer om hur arbetsplatser fungerar. En bra blandning, enligt Jörgen Eklund. Utbildningen har högt söktryck, och enligt Jörgen Eklund är studenterna också mycket efterfrågade på arbetsmarknaden. Men studenterna har hittills varit få. Kursen har bara startat vartannat år med 30 studenter i varje klass.

– Vi får ständigt förfrågningar om vi har någon student som vi kan rekommendera, säger han.

KTH har därför beslutat att även starta en masterutbildning på två år. Den startar till hösten 2018 och ska anta 40 studenter varje år och sedan gå upp till 60 studenter per år. Det handlar i grunden om samma utbildning, men studenterna kommer att kunna välja om de ska gå ett eller två år.

Han tycker emellertid att det är olyckligt att tidigare korta utbildningar också har använt yrkestiteln ingenjör trots att de inte hade någon som helst ingenjörsutbildning, något som han menar snarast har skapat en falsk varudeklaration.

Samtidigt betonar han att det finns en stark efterfrågan både på arbetsmiljöingenjörer från KTH och på den kategori med kortare utbildning som han kallar mättekniker.

– Båda kategorierna behövs, säger han.

Mätteknikern utreder bullernivåer, går skyddsronder och hittar olycksrisker. En arbetsmiljöingenjör jobbar ofta i ett arbetslag med läkare, sjuksköterskor, beteendevetare och fysioterapeuter för att ta fram bra arbetsmiljöer. Enligt Jörgen Eklund är det då viktigt att de är någorlunda jämbördiga i utbildningsnivå. De jobbar ofta på strategisk nivå med en blandning av beteendevetenskap och tekniska frågor, där det handlar om att hitta nya metoder och förändringsprocesser, till exempel när produktionen ska digitaliseras.

Lena Westerholm, hållbarhetschef på ABB, ett av företagen bakom skrivelsen till arbetsmarknadsministern, säger att frågan om en god arbetsmiljö har seglat upp till högsta prioritet för företagen under de senaste 5-10 åren.

– Den här frågan räknas som affärsstrategisk i dag, säger hon. Hur ska vi annars kunna rekrytera och behålla den vassaste kärnkompetensen om vi inte kan erbjuda en bra arbetsmiljö?

Enligt Lena Westerholm är den psykosociala miljön förstås viktig, men den frågan är mer komplex och när det gäller den gamla sortens arbetsplatstrygghet, att undvika olyckor, har företagen numera nollvisioner. Varje olycka kostar för mycket, både i lidande, i pengar och varumärkesmässigt.

– Vi har några anställda från KTH, men den största bristen har vi i dag bland dem som gör konkreta mätningar. Buller, luftföroreningar och sådant som är lagstadgade krav.

ABB har tidigare köpt tjänsterna från Sveriges företagshälsor, men eftersom de har ont om experter, blir handläggningstiderna för långa.

– Någon behöver ta tag i frågan om att få fram ökad kompetens på området, helst i nära dialog med oss i industrin, säger hon. Det är inte alla som förstår hur viktig den här frågan har blivit.

Malin Nilsson på Teknikarbetsgivarna var med i delegationen till regeringen.

– Vi pratade med Irene Wennemo, Ylva Johanssons statssekreterare. Hon kunde förstås inte lova någonting, men hon såg problemet, och hon lät positiv.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA