Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv ”Arbetsmiljöingenjörer saknas”

”Arbetsmiljöingenjörer saknas”

Svensk industri ropar efter arbetsmiljöingenjörer. Arbetsförmedlingen har definierat det som ett bristyrke, och industrin vill se nya utbildningar inom arbetsmiljö, helst både för studenter och för redan yrkesverksamma.

Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IKEM besökte nyligen Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsgivarorganisationerna framförde att den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap som startar sin verksamhet i Gävle sommaren 2018 borde få utreda behovet av arbetsmiljökompetens, och eventuellt ansvara för en framtida utbildning.

Orsaken är att svensk industri lider brist på arbetsmiljöingenjörer. Det finns utbildningar till arbetsmiljöingenjör, men enligt industrins företrädare räcker de inte till för behoven. En viss begreppsförvirring råder dessutom, eftersom en arbetsmiljöingenjör antingen kan ha ett par års utbildning från yrkeshögskolan, ha tagit en magisterexamen eller vara utbildad civilingenjör.

Enligt Malin Nilsson på Teknikarbetsgivarna vill deras medlemsföretag framför allt belysa bristen på arbetsmiljökompetens.

– Sedan spelar det mindre roll vad man kallar dem, säger hon. Företagen behöver kompetensen. I flera fall är arbetsmiljöingenjörens kompetens en förutsättning för företagen att klara kraven i arbetsmiljölagstiftningen.

Många går i pension nu och sedan arbetslivsinstitutets utbildningar lades ner, tycker företagen att det har blivit svårare att hitta folk.

– Det finns utbildningar, till exempel på KTH, men företagen behöver också folk som är mer ”hands on” och som jobbar med konkreta mätningar.

Jörgen Eklund är professor i ergonomi vid KTH där det finns en ettårig magisterutbildning till arbetsmiljöingenjör. Inträdeskravet är tre års fullgjorda studier till ingenjör eller naturvetare.

– Vi startade utbildningen 2010 på uppdrag av regeringen, säger han. Samtidigt tog Karolinska Institutet fram motsvarande utbildningar för sköterskor, fysioterapeuter och beteendevetare.

Studenterna på KTH är en blandning av unga och mer erfarna. De yngre har ofta färskare datakunskaper, medan de äldre som har jobbat några år vet mer om hur arbetsplatser fungerar. En bra blandning, enligt Jörgen Eklund. Utbildningen har högt söktryck, och enligt Jörgen Eklund är studenterna också mycket efterfrågade på arbetsmarknaden. Men studenterna har hittills varit få. Kursen har bara startat vartannat år med 30 studenter i varje klass.

– Vi får ständigt förfrågningar om vi har någon student som vi kan rekommendera, säger han.

KTH har därför beslutat att även starta en masterutbildning på två år. Den startar till hösten 2018 och ska anta 40 studenter varje år och sedan gå upp till 60 studenter per år. Det handlar i grunden om samma utbildning, men studenterna kommer att kunna välja om de ska gå ett eller två år.

Han tycker emellertid att det är olyckligt att tidigare korta utbildningar också har använt yrkestiteln ingenjör trots att de inte hade någon som helst ingenjörsutbildning, något som han menar snarast har skapat en falsk varudeklaration.

Samtidigt betonar han att det finns en stark efterfrågan både på arbetsmiljöingenjörer från KTH och på den kategori med kortare utbildning som han kallar mättekniker.

– Båda kategorierna behövs, säger han.

Mätteknikern utreder bullernivåer, går skyddsronder och hittar olycksrisker. En arbetsmiljöingenjör jobbar ofta i ett arbetslag med läkare, sjuksköterskor, beteendevetare och fysioterapeuter för att ta fram bra arbetsmiljöer. Enligt Jörgen Eklund är det då viktigt att de är någorlunda jämbördiga i utbildningsnivå. De jobbar ofta på strategisk nivå med en blandning av beteendevetenskap och tekniska frågor, där det handlar om att hitta nya metoder och förändringsprocesser, till exempel när produktionen ska digitaliseras.

Lena Westerholm, hållbarhetschef på ABB, ett av företagen bakom skrivelsen till arbetsmarknadsministern, säger att frågan om en god arbetsmiljö har seglat upp till högsta prioritet för företagen under de senaste 5-10 åren.

– Den här frågan räknas som affärsstrategisk i dag, säger hon. Hur ska vi annars kunna rekrytera och behålla den vassaste kärnkompetensen om vi inte kan erbjuda en bra arbetsmiljö?

Enligt Lena Westerholm är den psykosociala miljön förstås viktig, men den frågan är mer komplex och när det gäller den gamla sortens arbetsplatstrygghet, att undvika olyckor, har företagen numera nollvisioner. Varje olycka kostar för mycket, både i lidande, i pengar och varumärkesmässigt.

– Vi har några anställda från KTH, men den största bristen har vi i dag bland dem som gör konkreta mätningar. Buller, luftföroreningar och sådant som är lagstadgade krav.

ABB har tidigare köpt tjänsterna från Sveriges företagshälsor, men eftersom de har ont om experter, blir handläggningstiderna för långa.

– Någon behöver ta tag i frågan om att få fram ökad kompetens på området, helst i nära dialog med oss i industrin, säger hon. Det är inte alla som förstår hur viktig den här frågan har blivit.

Malin Nilsson på Teknikarbetsgivarna var med i delegationen till regeringen.

– Vi pratade med Irene Wennemo, Ylva Johanssons statssekreterare. Hon kunde förstås inte lova någonting, men hon såg problemet, och hon lät positiv.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA