Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Stora skillnader i tjänstemännens sjukskrivningar

Stora skillnader i tjänstemännens sjukskrivningar

De dominerande psykiska diagnoserna hamnade i fokus när Alectas undersökning av de privatanställda tjänstemännens sjukskrivningar presenterades i går. Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius påpekade hur svårt det är för många anställda att räcka till i dagens slimmade organisationer.

Kvinnor har klart större sjukfrånvaro än män, vårdanställda har betydligt högre sjukskrivningstal än anställda inom industrin och psykiska orsaker till sjukskrivning är de absolut vanligaste hos båda könen. Uppgifterna kommer från Alectas undersökning Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän som i går presenterades av Kristina Alexandersson och Kristin Farrants, professor i socialmedicin respektive doktor i hälsovetenskap, båda vid Karolinska institutet.

Undersökningen är den första som har gjorts bland privatanställda tjänstemän. Initiativet till undersökningen kom ursprungligen från Almega, Unionen och Sveriges Ingenjörer, för att få en bättre bild av hur sjukfrånvaron ser ut bland tjänstemännen. Siffrorna i undersökningen är hämtade från 2012.

Skillnaderna mellan olika grupper var stora, där 10,9 procent av kvinnorna och 4,5 procent av männen någon gång under året någon gång var sjukskrivna längre än 14 dagar. Studien konstaterar dock att över 90 procent av befolkningen inte hade någon sådan sjukskrivningsperiod under hela året.

Skillnaderna var betydande mellan olika näringsgrenar. Minst antal sjukskrivningsfall – runt 6 procent – var det inom bygg- och industri. Klart högst låg vård- och utbildningssektorerna, där strax över 12 procent av de anställda någon gång varit sjukskrivna över 14 dagar.

De psykiska orsakerna var vanligast, både bland män och kvinnor. Men just här var också skillnaderna störst. 3,3 procent av samtliga kvinnor och 1,2 procent av samtliga män sjukskrevs på grund av psykiska orsaker. Av de som sjukskrevs var männen dock sjukskrivna i stort sett lika länge.

I debatten efter presentationen av undersökningen påpekade Lars-Åke Brattlund, chef för avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, att siffrorna för de psykiska diagnoserna var oroande höga redan 2012, men att de sedan dess har ökat med över hundra procent.

Carina Lindfeldt, avdelningschef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv såg också siffrorna som mycket allvarliga och pekade på den risk varje sjukskrivning innebär för ett litet företag med få anställda.

– De flesta företag är små, med runt åtta anställda, sade hon. Det blir enorma kostnader för dem när någon är sjukskriven.

Solveig Zander, riksdagsledamot för centern, poängterade att sjukfrånvaron påverkas starkt av politiska åtgärder. Hon var övertygad om att sjukfrånvaron är större än den egentliga sjukligheten.

Eftersom många företag i dag måste jaga rätt kompetens är det enligt Carina Lindfeldt på Svenskt Näringsliv, en självklarhet för arbetsgivare i dag att satsa på bra arbetsmiljö. De måste vara attraktiva, och det kräver bra ledarskap, vilket i sin tur kräver en god dialog.

– Men, lade hon till, om man nu blir sjuk, måste man verkligen vara helt sjukskriven? Man kanske kan göra något annat.

Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer svarade att en stor del problemet ligger i de alltmer slimmade organisationerna. Det ökar stressen gör att det blir svårt för många anställda att räcka till.

– Undersökningar visar att medarbetarna har svårt att sätta gränser för hur mycket och hur ofta man ska arbeta, sade hon

Hon lade till att det knappast är lättare för dem som är på väg upp i karriären. När de väl upptäcker det, kan de bli sjuka länge. Hon efterlyste mer förebyggande åtgärder.

Lars-Åke Brattlund på Försäkringskassan påpekade att för den som en gång blivit sjukskriven, är det 70 procents chans att bli det igen.

– En sjukskrivning är alltså en mycket stark signal, sade han. Samtidigt är det de minst erfarna cheferna som har de allra viktigaste jobben, nämligen närmast medarbetarna.

De skulle kunna behöva mer stöd, menade han.

Enligt Carina Lindstedt på Svenskt Näringsliv är vissa perioder i livet mer besvärliga än andra. Det handlar om småbarnsåren, men även, tillade hon, när man själv har gamla och sjuka föräldrar. Då är det rimligt att man kanske inte presterar hundra procent hela tiden. Men man måste då våga öppna upp och säga det, att man befinner sig i en besvärlig period.

Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer såg här en oroväckande trend. Hon menade att det blir alltmer så att man aldrig slutar jobba, och hon trodde dessutom att det kan vara svårt för en anställd att själv säga ifrån.

– Det här är någonting som cheferna måste se, sade hon.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Hej
    jag blev sjukskriven några gånger för att jag hade så ont i höger axel (musarm) man tror inte att man kan få förslitningskador av datorkörning men det kan man efter 26 år med nästan bara datorkörning så är det ett faktum. sedan blev jag uppsagd uppsägningen var arbetsbrist då min tjänst togs bort. Jag tyckte då att jag skulle kunna fortsätta att arbeta men möjligen gå ner i tid till ca 75%. Försöker använda vänster arm för muskörningen numera. skulle ha kommit på detta långt tidigare inte när det väl börjat kännas. byte av arm rekommenderas. Även jobrotation om man kan variera sig med andra uppgifter än datorn.
    Anders

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA