Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Nu vill regeringen behålla basåret

Nu vill regeringen behålla basåret

Regeringen verkar ha ändrat inställning till Tekniskt basår. Tidigare i år var det tänkt att den skulle läggas ned, men både högskolor, fackförbund och arbetsgivarorganisationer tyckte att den borde finnas kvar. Nu har ministern i stället bjudit in till diskussioner om hur utbildningen bättre ska fylla de behov som finns bland sökande och lärosäten.

Sveriges Ingenjörer blev i förrgår inbjudna av utbildningsdepartementet till en diskussion om Tekniskt basår. Så sent som i höstas var tongångarna från regeringen helt annorlunda. Ingenjören frågade Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer som var med i diskussionen.

Lisa Bondesson. Foto: Pernilla Pettersson.

Har regeringen ändrat inställning till Tekniskt basår?
– Ja, de bjöd in högskolor och organisationer för diskussion om basåret. Regeringen vill nu ha en översyn över basåret och förordningar så att det bättra tjänar syftet.

Vad är syftet med Tekniskt basår?
– Det var en av de frågor som departementet ville ha svar på. Ska det vara att bredda antagningen till högskolan, med fler tjejer, utlandsfödda och personer från studieovana miljöer, eller ska det vara en högskoleintroducerande utbildning?

Vad pratade ni om?
– Diskussionerna kom in på att de där två sakerna hänger ihop. Frågan om platsgaranti på efterföljande utbildning engagerade också lärosätena. Tekniskt basår ska med dagens regelverk egentligen ge platsgaranti på ett speciellt program, men i praktiken innebär det på de flesta ställen en garanti på något av den högskolans program. För dem som vet vad de vill läsa är det bra med garanterad plats på ett speciellt program efter basåret, men om det är breddad rekrytering man vill ha, kan det vara bra för studenten att välja först efter basåret.

Tekniskt basår

Tekniskt basår är en behörighetskompletterande eftergymnasial utbildning som ska ge behörighet till civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildning. Utbildningen riktar sig till dem som saknar rätt förkunskaper från Naturvetenskapsprogrammet från gymnasieskolan.

Se tidigare artikel i Ingenjören från den 23 augusti 2017.

– Sedan är det också så att de olika högskolorna har olika förutsättningar. Chalmers och KTH har inga problem med att fylla sina utbildningsplatser. För andra högskolor, som till exempel Högskolan i Dalarna behövs basåret som ett sätt att bidra till att fylla platserna. Departementet verkade förstå detta när högskolorna påpekade hur verkligheten ser ut och därför efterfrågade flexibilitet och så lite reglering som möjligt.

Vad tycker Sveriges Ingenjörer om basåret?
– Sammansättningen av den svenska ingenjörskåren är viktig och där är det tekniska basåret ett mycket bra inslag som gör att fler får chansen att läsa till ingenjör. Det finns många sökande som inte kommer in på basåret i dag, så man skulle möjligen kunna släppa in fler om söktrycket tillåter.

– Men vi tror inte att basåret är lösningen med stort L på problemet att bredda antagningen till högskolan eller få fler att ta examen. Det är absolut en viktig pusselbit, men för att lösa grundproblemet med studenternas bristande baskunskaper handlar det fortfarande snarare om reformer på grundskolenivå och att till exempel förbättra matematikundervisningen i skolan.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

15
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA