Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Karin Bojs får ingenjörernas miljöpris

Karin Bojs får ingenjörernas miljöpris

Sveriges Ingenjörers miljöpris går i år till vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs. Hon var tidig med att rapportera om klimatfrågan, så tidig att hon först blev ifrågasatt. Sedan dess har hon också skrivit alarmerande artiklar om kemikalier som hotar bin och andra pollinerande insekter.

Direkt efter examen på journalisthögskolan i slutet av 80-talet började Karin Bojs vikariera på Dagens Nyheter. De första tio åren bevakade hon olika områden innan hon genom en rad omständigheter blev vetenskapsjournalist.

Hur var bevakningen av klimatfrågan när du började på DN?
– Då var sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och klimatet inte alls känt bland allmänheten. När jag började skriva om vetenskap reste jag till USA och England och byggde tidigt upp ett nätverk av forskare från hela världen. Jag insåg snabbt att forskningen inom det här området befann sig någon helt annanstans är nyhetsredaktionerna i Sverige hade förstått. Här var många journalister aningslösa och redaktionerna blev ett offer för lobbyister. När de första rapporterna om växthusgasernas klimatpåverkan kom intervjuade journalisterna alltid dels en forskare som vara oroad över rapporterna, dels en kritiker, för att vara opartisk. Klimatförnekarna blev med tiden allt färre och deras röster försvann.

Vilka reaktioner fick du på dina första artiklar?
– Det som jag skrev byggde på rönen de främsta forskarna i världen men jag fick en hel del mothugg. På den tiden fanns det ju inte mejl så det var brev som postades till redaktionen. Det var intressant att se hur angreppen i breven förändrades. Först ifrågasattes forskarnas rapporter om att det har blivit varmare på planeten. När det var utom allt tvivel medgav brevskrivarna att det visserligen hade blivit varmare men att det inte alls hade något med människans utsläpp av växthusgaser att göra. De stigande temperaturerna var dessutom bara fördelaktigt för odling i många områden.

Karin Bojs

Vetenskapsredaktör på DN fram till 2013.
Nu journalist, författare och föreläsare.
Fick 2015 Augustpriset för boken Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren.
Årets bok 2016. Svenskarna och deras fäder – de senaste
11 000 åren (Tillsam-mans med Peter Sjölund).

Minns du när klimatfrågan fick sitt stora genombrott?
– Ja, ganska tydligt faktiskt. Det var 2006 och många har i efterhand tillskrivit Al Gores film En obekväm sanning den främsta anledningen till det plötsliga uppvaknandet. Personligen tror jag inte alls att filmen hade så stor effekt. Jag tror snarare att det var den så kallade Sternrapporten som kom samma år som blev den stora ögonöppnaren inför klimathotet. (Rapporten skrevs av den brittiske ekonomen Nicholas Stern på uppdrag av den brittiske finansministern Gordon Brown. Den beskrev för första gången de ekonomiska konsekvenserna av den globala uppvärmningen.) Jag minns dagen när nyhetschefen rusade in och skrek ”Karin, det har kommit en rapport som du måste läsa. Det står att utsläppen av växthusgaser kan få katastrofala följder”. ”Det vet jag väl”, svarade jag. ”Det har jag skrivit artiklar om i flera år.” Sternrapporten blev viktig bland annat därför att näringslivet också började ta klimatfrågan på allvar. Det tror jag blev den stora skiljelinjen.

Vid sidan av klimatfrågan, vilket miljöproblem har tornat upp sig som ett allvarligt hot mot miljön och mänskligheten?
– Många oroar sig för kemikalier men jag har lärt mig att skilja mellan stort och smått och har jag inte skrivit så mycket om kemikalier. Ett undantag är insektsgifter som används inom jordbruket av typen neonikotinoider som har visat sig vara ett allvarligt hot mot bin och andra pollinerande insekter. Det kommer fler och allt större studier som visar att de är mycket skadliga. Studierna visar att bin och humlor inte lyckats reproducera sig vid fält där man använt neonikotinoider.

Som vetenskapsjournalist behöver man flyga mycket. Hur hanterar du det med tanke på flygets stora klimatpåverkan?
– Jag har ingen nolltolerans mot att flyga men min ambition är att flyga så lite som möjligt. Jag flyger i jobbet när det krävs men inte inom Sverige och i stort sett inte privat. En gång åkte jag färja till Helsingfors, och därifrån tåg hela vägen till Hanoi. När jag gjorde research för boken Min europeiska familj, tågluffade jag genom Europa, bland annat Frankrike och Polen där jag träffade forskare.

Miljöpriset är på 75 000 kronor. Vad har du för planer för prispengarna?
– En del kommer jag att skänka till välgörenhet men jag ska också satsa på att göra några investeringar på landstället i Sörmland i en mer energisnål riktning.

Miljöpriset delas ut under Sveriges Ingenjörers miljödag den 15 februari.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA