Forskare vill gå från tillväxt till välbefinnande

0
5140
Flyparade/Thinkstock

Samhället måste frigöra sig från idén om den eviga tillväxten. Det var de inbjudna forskarna överens om när tankesmedjan Fores höll ett seminarium i Stockholm om miljöproblemen.

I ett seminarium i Stockholm i början av februari ställde tankesmedjan Fores frågan om det går att ställa om till ett fossilfritt samhälle inom den tillväxtberoende marknadsekonomin.

Moderatorn Markus Larsson, programchef för Klimat och miljö på tankesmedjan Fores, inledde seminariet med att anknyta till en undersökning av SOM-institutet från 2016 där frågor som klimat, vattenbrist och biologisk mångfald var det som oroade flest svenskar. Förr var vi rädda för massförstörelsevapen och ekonomisk härdsmälta. Men de senaste åren har miljöhoten klättrat på svenskarnas skräcklista.

Kate Raworth, en brittisk ekonom, känd för sin så kallade munkekonomi, var med på länk. Hon vill omvärdera hela grunden för den ekonomiska vetenskapen. I stället för att jaga efter ständig tillväxt måste vi försöka hitta en balans mellan människornas behov och planetens gränser för påfrestningar – ett resonemang som ofta illustreras med en munk, där människans behov representeras av munkens inre kant och planetens gränser representeras av den yttre.

– Ingenting i naturen växer i evighet, sade hon. Vi måste frigöra oss från den låsningen.

Kevin Anderson

Kevin Andersson är gästprofessor vid Centrum för hållbar utveckling i Uppsala och räknas som en av världens främsta klimatforskare (och som av klimatskäl själv aldrig tar flyget). Han tog upp en brännande fråga om teknik. Han påpekade att de klimatmål som man kom överens om i Paris i praktiken bygger på en lögn. Han menar att koldioxidutsläppen minskar för långsamt. Regeringarnas åtaganden från Paris är helt beroende av oprövade teknologier för att dra ut koldioxid ur atmosfären och lagra den långt under marken, så kallad carbon capture and storage, CCS. Han fastslog att de försök som har gjorts med tekniken hittills har visat sig vara dyra och har kantats av problem. Och för att ge effekt måste det genomföras i en skala som aldrig någonsin förut skådats, något han bedömde som helt orealistiskt.

– Om vi ska hålla oss under två grader måste vi i slutet av århundradet ta ut hundratals miljarder ton koldioxid, lika mycket som haven och alla växter tar upp i dag, sade han.

Han hävdade att det aldrig kommer att fungera. I stället måste utsläppen helt enkelt minska desto mer. Sverige som trots allt är bland de bästa i miljöhänseende har en viktig position, menade han. Sverige kan påverka EU som i sin tur kan påverka länder i andra kontinenter.

Han jämförde också med istiden som bara var fem grader kallare än i dag.
– Vi riskerar en temperaturhöjning på fyra grader. Det kan ge värmeböljor med hundratusentals döda bara i Europa, livsmedelskriser och en ökning av havsnivån på över en meter vid nästa sekelskifte.

Den moderate riksdagsmannen Jesper Skalberg Karlsson varnade för alltför hårda krav på industrin. Han hävdade att svenska stålverk smutsar ner mindre än de som finns utomlands och om de måste slå igen, kommer stålet att tillverkas någon annanstans, men med ännu högre koldioxidutsläpp som följd. Vänsterpartisten Jens Holm konstaterade att koldioxidutsläppen speglar världens orättvisor, eftersom det är de rika som släpper ut mer koldioxid. De tio procent i världen som släpper ut mest koldioxid svarar för hälften av alla utsläpp. Om de kunde minska sina utsläpp till genomsnittet, skulle världens samlade koldioxidutsläpp minska med en tredjedel, sade han.

Staffan Laestadius, professor emeritus från KTH och expert på industri och naturresurser, visade kurvor över hur havet värms upp och hur temperaturen i atmosfären ökar varje år. Han visade hur en årlig tillväxt på 3 procent innebär att uttagen av naturresurser fördubblas för varje 25-årsperiod. Thomas Hahn, ekologisk ekonom på Stockholm Resilience Center, höll med och ville se en övergång från det gamla BNP-måttet till nya sätt att mäta livskvalitet.

Talarna var överens, både om att BNP är utdaterat som mått på ett lyckat samhälle, om att utvecklingen sakta har börjat vända mot mer medvetenhet och att utsläppskurvorna sakta vänder. Men alla instämde också i att det går alldeles för långsamt. Enligt Kevin Anderson krävs det stora riktade satsningar för miljön, något som i omfattning liknar Marshallplanen efter andra världskriget, då USA öste in pengar i Europa för att få den krigshärjade kontinenten att komma på fötter igen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.

Gränslöst mejlande bidrar till stress inom högskolan

Studenter som förväntar sig snabba svar, kollegor som skickar jobbmejl på kvällar och helger. Nu höjs röster för behovet av rutiner och riktlinjer för hanteringen av e-post.

Så rustar du dig för en karriär efter disputation

Vad händer efter disputation och doktorsexamen? Sveriges Ingenjörer ger tips och råd om hur du drar nytta av din doktorsexamen.

Jobbet som företagets första ingenjör gav rivstart i karriären

Björn Allvin och Sarah Lindholm fick båda jobb som den första ingenjören på ett mindre företag. Det är ett beslut som de inte ångrar.

Anställda i stålindustrin minskar frivilligt sin arbetstid

Handelskonflikten mellan USA och Kina i kombination med signaler om en sviktande konjunktur har påverkat svensk stålindustri. Både SSAB och Uddeholm AB har gått ut med erbjudanden om att frivilligt gå ned i arbetstid.
Per Tore Eidsvik

Distrikt Väst hoppas bli 30 000 medlemmar under 2020

År 2019 blev ”all time high” för Sveriges Ingenjörer i distrikt Väst. Nu hoppas distriktsordföranden att det också blir sociala aktiviteter under året – och att man når en ny medlemstopp.

Kränkningar bakom samhällsbyggnadschefens avgång

Kränkningar från nämndens politiker kan ligga bakom att samhällsbyggnadsförvaltningens chef i Uddevalla kommun har lämnat sitt jobb. Sveriges Ingenjörer har förhandlat hennes avgångsvederlag på 18 månadslöner.

Ha koll på avtalet när du ska arbeta utomlands

Planerar du att arbeta utomlands? Tänk på att du inte längre omfattas av det sociala skyddsnätet i Sverige.
Styrelsen Sveriges Ingenjörer distrikt Skåne 2020

Lego ska bygga Skåne-distriktet ännu starkare

Många av förra årets evenemang i Sveriges Ingenjörers Skåne-distrikt lockade och väckte engagemang. Nu planeras aktiviteterna för 2020 – med lego som en byggsten på vägen.

Så mycket är en civilingenjörsexamen värd

Lönar det sig att läsa till ingenjör? UKÄ har i en färsk studie tagit reda på hur arbetsmarknaden värderar högre utbildning.