Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Sifferlösa avtal är arbetsgivarnas favoriter

Sifferlösa avtal är arbetsgivarnas favoriter

Stora företag är mer positiva till kollektivavtal än mindre och de med sifferlösa avtal är allra mest positiva. I Arbetsmarknadsekonomiska rådets nya rapport har man frågat arbetsgivare om deras syn på kollektivavtal. Den främsta kritiken mot avtalen är svårigheten att anpassa löneutvecklingen till hur bra företaget går.

Det är en trend som syns över hela världen. Allt färre anställda är medlemmar i ett fackförbund och så ser utvecklingen ut även i Sverige. För 25 år sedan var 85 procent av alla anställda i Sverige med i ett fackförbund. 2016 hade andelen sjunkit till 69 procent. Bland tjänstemän i privat sektor sjönk organisationsgraden fram till 2008 då den vände upp och i dag är en högre andel tjänstemän än arbetare inom privat sektor medlem i ett fackförbund.

Trots denna utveckling är nio av tio anställda täckta av kollektivavtal. Inom stat och kommun har samtliga kollektivavtal.

Samtidigt som intresset för att vara med i facket sjunker har arbetsgivarnas organisationsgrad gått i motsatt riktning och det har skapat en obalans.

Lars Calmfors

–På sikt utgör det här ett hot mot kollektivavtalen, säger professor Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Han menar att det finns en risk om kollektivavtalen på sikt bärs upp av arbetsgivarna, det vill säga att det inte längre finns två starka parter som stöttar avtalen. Det skulle på sikt kunna hota den svenska modellen.

I den nya rapporten från Arbetsmarknadsekonomiska rådet hänvisar man till utvecklingen i Tyskland. I mitten av 80-talet var täckningsgraden för kollektivavtal där nästan lika stor som i Sverige men är i dag nere på omkring 30 procent. Under samma period har organisationsgraden i fackförbund sjunkit och i dag är inte mer än omkring 17 procent av löntagarna i Tyskland med i ett fackförbund.

–De tyska erfarenheterna visat att det kan ske stora förändringar snabbt. Där blev täckningsgraden för avtalen och anslutningsgraden för fackförbunden så låg att den nådde en tipping point. När avtalen inte längre bars fram av båda parterna blev lösningen istället minimilöner genom lagstiftning.

I rapporten redovisas också resultatet av en enkät där rådet har frågat arbetsgivare om deras uppfattning om kollektivavtal. Sex av tio svarar att de skulle teckna kollektivavtal även om facken försvagades och deras möjlighet att tvinga fram avtal med stridsåtgärder minskade. 15 procent av arbetsgivarna skulle helst slippa kollektivavtal och mest negativa är byggföretag.

Arbetsgivare som har kollektivavtal menade att det främsta skälet var att få ett bra anseende och bra relationer med de anställda. Arbetsgivare utan kollektivavtal svarade att de ogillade avtalen därför att de erbjuder standardiserade paket, svårigheter att differentiera löner och bestämma arbetstiden.

Företag med sifferlösa avtal har en mer positiv syn på kollektivavtal än arbetsgivare med avtal som anger en siffra för nivån på den kollektiva löneutvecklingen. Därför menar rapportförfattarna att fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden kan vara en av lösningarna för att göra kollektivavtalen mer attraktiva för företagen.

–Möjligheter till enklare och mindre omfattande avtal, en slags kollektivavtal light, skulle kunna vara en väg för att få fler småföretag och internationella koncerner intresserade av att teckna kollektivavtal, säger Lars Calmfors.

I dag är sifferlösa avtal vanligast bland tjänstemän och akademiker i offentlig sektor. Omkring tio procent av tjänstemännen i privata företag har också sifferlösa avtal.

Sveriges Ingenjörer har flera sifferlösa avtal, bland annat för medlemmarna som jobbar inom offentlig sektor. Ove Rang, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörers offentliga enhet, ser stora möjligheter med avtalen men också att det är en utmaning att få processen att fungera väl.

Ove Rang

–Den här modellen ger möjlighet att kunna premiera arbetsinsatser utan begränsningsregler. Jag håller med om det som utredningen säger, att sifferlösa avtal ligger rätt i tiden när det är arbetskraftsbrist för att få en marknadsanpassning av lönerna, säger Ove Rang.

Även om det ännu inte finns studier som utvärderar löneutvecklingen tror han att själva modellen med lönesättande samtal har andra gynnsamma effekter både för de enskilda ingenjörerna och för arbetsgivarna.

–En effekt som vi har kunnat se är fler nyanställningar. Under lönesamtalen när ingenjörerna berättar om sina arbetsinsatser och på vilket sätt han eller hon bidragit till verksamhetsmålen får arbetsgivaren ofta en aha-upplevelse och en ny syn på att man behöver fler ingenjörer för att nå bättre resultat. Med decentraliserad lönesättning kan man bättre se verksamhetsbehoven och den viktiga roll som ingenjörerna har.

Ove Rang medger att varken fack eller vi eller arbetsgivare är helt nöjda med hur löneprocessen fungerar men han menar att det är för tidigt att säga att den aldrig kommer att fungera.

–Inom kommun- och landstingssidan startar vi i dagarna ett pilotprojekt i Linköping där vi ska granska olika offentliga arbetsgivare för att se hur fack och enskilda medlemmar upplever att processen med sifferlösa avtal fungerar. När vi ser resultaten måste vi utvärdera dem för att kunna utveckla och förbättra det som inte fungerar, säger Ove Rang.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA