Sifferlösa avtal är arbetsgivarnas favoriter

0
5474
Arbetsgivarna föredrar sifferlösa avtal. Foto: Mostphotos/Wavebreakmedia.

Stora företag är mer positiva till kollektivavtal än mindre och de med sifferlösa avtal är allra mest positiva. I Arbetsmarknadsekonomiska rådets nya rapport har man frågat arbetsgivare om deras syn på kollektivavtal. Den främsta kritiken mot avtalen är svårigheten att anpassa löneutvecklingen till hur bra företaget går.

Det är en trend som syns över hela världen. Allt färre anställda är medlemmar i ett fackförbund och så ser utvecklingen ut även i Sverige. För 25 år sedan var 85 procent av alla anställda i Sverige med i ett fackförbund. 2016 hade andelen sjunkit till 69 procent. Bland tjänstemän i privat sektor sjönk organisationsgraden fram till 2008 då den vände upp och i dag är en högre andel tjänstemän än arbetare inom privat sektor medlem i ett fackförbund.

Trots denna utveckling är nio av tio anställda täckta av kollektivavtal. Inom stat och kommun har samtliga kollektivavtal.

Samtidigt som intresset för att vara med i facket sjunker har arbetsgivarnas organisationsgrad gått i motsatt riktning och det har skapat en obalans.

Lars Calmfors

–På sikt utgör det här ett hot mot kollektivavtalen, säger professor Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Han menar att det finns en risk om kollektivavtalen på sikt bärs upp av arbetsgivarna, det vill säga att det inte längre finns två starka parter som stöttar avtalen. Det skulle på sikt kunna hota den svenska modellen.

I den nya rapporten från Arbetsmarknadsekonomiska rådet hänvisar man till utvecklingen i Tyskland. I mitten av 80-talet var täckningsgraden för kollektivavtal där nästan lika stor som i Sverige men är i dag nere på omkring 30 procent. Under samma period har organisationsgraden i fackförbund sjunkit och i dag är inte mer än omkring 17 procent av löntagarna i Tyskland med i ett fackförbund.

–De tyska erfarenheterna visat att det kan ske stora förändringar snabbt. Där blev täckningsgraden för avtalen och anslutningsgraden för fackförbunden så låg att den nådde en tipping point. När avtalen inte längre bars fram av båda parterna blev lösningen istället minimilöner genom lagstiftning.

I rapporten redovisas också resultatet av en enkät där rådet har frågat arbetsgivare om deras uppfattning om kollektivavtal. Sex av tio svarar att de skulle teckna kollektivavtal även om facken försvagades och deras möjlighet att tvinga fram avtal med stridsåtgärder minskade. 15 procent av arbetsgivarna skulle helst slippa kollektivavtal och mest negativa är byggföretag.

Arbetsgivare som har kollektivavtal menade att det främsta skälet var att få ett bra anseende och bra relationer med de anställda. Arbetsgivare utan kollektivavtal svarade att de ogillade avtalen därför att de erbjuder standardiserade paket, svårigheter att differentiera löner och bestämma arbetstiden.

Företag med sifferlösa avtal har en mer positiv syn på kollektivavtal än arbetsgivare med avtal som anger en siffra för nivån på den kollektiva löneutvecklingen. Därför menar rapportförfattarna att fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden kan vara en av lösningarna för att göra kollektivavtalen mer attraktiva för företagen.

–Möjligheter till enklare och mindre omfattande avtal, en slags kollektivavtal light, skulle kunna vara en väg för att få fler småföretag och internationella koncerner intresserade av att teckna kollektivavtal, säger Lars Calmfors.

I dag är sifferlösa avtal vanligast bland tjänstemän och akademiker i offentlig sektor. Omkring tio procent av tjänstemännen i privata företag har också sifferlösa avtal.

Sveriges Ingenjörer har flera sifferlösa avtal, bland annat för medlemmarna som jobbar inom offentlig sektor. Ove Rang, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörers offentliga enhet, ser stora möjligheter med avtalen men också att det är en utmaning att få processen att fungera väl.

Ove Rang

–Den här modellen ger möjlighet att kunna premiera arbetsinsatser utan begränsningsregler. Jag håller med om det som utredningen säger, att sifferlösa avtal ligger rätt i tiden när det är arbetskraftsbrist för att få en marknadsanpassning av lönerna, säger Ove Rang.

Även om det ännu inte finns studier som utvärderar löneutvecklingen tror han att själva modellen med lönesättande samtal har andra gynnsamma effekter både för de enskilda ingenjörerna och för arbetsgivarna.

–En effekt som vi har kunnat se är fler nyanställningar. Under lönesamtalen när ingenjörerna berättar om sina arbetsinsatser och på vilket sätt han eller hon bidragit till verksamhetsmålen får arbetsgivaren ofta en aha-upplevelse och en ny syn på att man behöver fler ingenjörer för att nå bättre resultat. Med decentraliserad lönesättning kan man bättre se verksamhetsbehoven och den viktiga roll som ingenjörerna har.

Ove Rang medger att varken fack eller vi eller arbetsgivare är helt nöjda med hur löneprocessen fungerar men han menar att det är för tidigt att säga att den aldrig kommer att fungera.

–Inom kommun- och landstingssidan startar vi i dagarna ett pilotprojekt i Linköping där vi ska granska olika offentliga arbetsgivare för att se hur fack och enskilda medlemmar upplever att processen med sifferlösa avtal fungerar. När vi ser resultaten måste vi utvärdera dem för att kunna utveckla och förbättra det som inte fungerar, säger Ove Rang.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.