Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt "Nu måste ingenjörerna få ta del av vinsterna"

”Nu måste ingenjörerna få ta del av vinsterna”

Tre Akademikerföreningar inom industrin har samlats kring uppropet #ShowUsTheMoney. Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, förklarar varför ingenjörerna har fått nog och kräver att företagen betalar för det arbete som ligger bakom industrins allt större vinster.

Vad handlar #ShowUsTheMoney om?
–Just nu ser vi att Sverige har en industri och tjänstesektor som går som tåget. Det framgår av kvartalsrapporterna och samma signaler kommer också från Riksbanken och Medlingsinstitutet. Men samtidigt som företagen gör fantastiska resultat ropar man också på kompetens. Arbetsgivarna pratar om ingenjörsbrist och i ett normalläge ska det synas i lönekuverten, men det gör det inte. Det gör oss bekymrade. Nu måste ingenjörerna få ta del av vinsterna.

När företagen inte öppnar plånboken för att behålla och rekrytera ingenjörer, kan man ens tala om ingenjörsbrist?
–Nej, det är faktiskt tveksamt. Den mekanism som påverkar löner i form av utbud och efterfrågan som tidigare fungerade gör inte längre det. Inte heller den löneglidning som bidrog till att ingenjörernas löneökningar hamnade över nivån i avtalen. Löneglidningen har mer eller mindre försvunnit och det har att göra med hur man ser på befordran. Nu läggs alla justeringar av lönerna, till exempel i samband med att man får mer ansvar och en högre befattning, i den årliga lönerevisionen. Vi anser inte att det är en korrekt tillämpning av avtalen.

På vilket sätt ligger ingenjörerna bakom de ekonomiska framgångarna?
–Efter finanskrisen för tio år sedan var delar av industrin nära botten och hade stora ekonomiska problem. Sedan dess har ingenjörerna på olika sätt, bland annat genom stora teknikskiften och genom att strukturera om verksamheten, lyckats att ställa om produktionen. Deras insatser har gjort företagen lönsamma igen.

Men är inte de bonusar som arbetsgivarna betalar en belöning för bra arbete?
–Bonussystemen ser olika ut hos olika företag och de kan godtyckligt förändras. Många bonussystem bygger dessutom på lönen och därför är lönen fortfarande viktig. Sjunker vinsterna minskar bonusen men inte lönen som är kvittot på det arbete man har gjort.

Det är Scania, AB Volvo och Sandvik som står bakom #ShowUsTheMoney. Finns det fler som upplever samma problem?
–Ja, i högsta grad. Vi får samma signaler från en rad andra industriföretag, flera tillhör de större i Sverige.

Vad kan du ge för råd till medlemmar som är på väg till årets lönesamtal?
–Jag tycker att det är jätteviktigt att man inte knyter näven i fickan om man inte blir nöjd. Är man missnöjd ska man säga det, både till sin lönesättande chef och till Akademikerföreningen, om det finns en sådan på arbetsplatsen. Många ingenjörer är lojala med sin arbetsgivare och det är bra på många sätt men man måste också slå larm när man inte känner att man får en lön som motsvarar den insats som man har gjort.

Vad skulle det kunna leda till?
–Vi behöver feedback från medlemmar hur avtalet fungerar lokalt. Det är konstruerat som ett dragspel och det är tydligt uttryckt att man kan komma överens om både lägre och högre löner. I dåliga tider har akademikerna på flera företag avstått från löneökningar. Nu gör företagen stora vinster och då är det inte mer än rimligt att man skjuter till mer pengar. Får vi tydliga besked från våra medlemmar att avtalen inte fungerar då måste vi göra något åt det. Det här är en fråga som vi kommer att vända och vrida på inför kommande avtalsrörelse.

Karin Virgin

3 KOMMENTARER

  1. Det är väl t ex en god ide att nolla äldre överbetalda ingenjörer till förmån för yngre mer formbara. Man får på så sätt kanske hälften av arbetsstyrkan belåtna och i bästa fall de äldre att självmant sluta, vilket skulle bidra till den åtråvärda föryngringen. Detta betyder självklart också ett behov av ett lägre avtalsvärde.

    Hälsningar
    Bengt
    som har accepterat att mitt bäst före datum för länge sedan passerats :-)

  2. det är väl ingen hemlighet att de fleata större företag tillämpa stupstock som ”avtalsvärde”, dvs. pott. dessutom har många företag dragit ner på löneglidning. Argumenten i samband med byte av tjänst och ökad kompetens är ju alltid, bara för att du har gått en kurs, bara för att du har bytt tjänst, mm. så är det inte anladning att du får mer lön. högre lön får du när du visat att du har ökat kompetensen, har jobbat in det i den nya tjänsten osv. Just dessa argument trycker löneökning in i lönerevisionen där de närmaste chefer måste välja vem som ska få av potten, mao, om någon ska få mer så får andra mindre.
    Nu skulle man ju lätt kunna säga att varför kompetensutvecklar man sig eller varför tar man detta jobb med större ansvar? det handlar om hopp. man hoppas ju att på sikt ger det en högre lön men på bekostnad på andra. mao. företegn har satt det i system att det slåss om smulorna.
    En annan aspekt är märket. när nu lönenivån blir ,ika för alla yrken och utbildningsnivåer uttryckt i procent men strukturerna ser olika ut blir olika lönenivåhöjningar. en av de största förlorarna är ingejörerna!
    löneglidning är inte reglerad idag. Då arbetsgivarna har tydligen kollektivt beskutat att dessa ska minskar för att hålla igen på löneutveckling så undrar jag om inte löneglidning behöver regleras upp för ingenjörerna. arbetsgivarna visar tydligen inget intresse att ge marknadlöner eller att skapa incitament att utbilda sig till ingenjör. En annan väg skulle ju vara att lämna märke och på så sätt tvinga fram högre pott för ingenjörerna.
    det var länge sedan ingejörerna använde stridsåtgörder. det är kanske dags att påminna att vi inte tollererar att ingenjörernas löner urholkas. vi har tappat under de senaste åren mest i relativa löneläge mot alla andra yrkesgrupper.

  3. Vilka stridsåtgärder har facket planerat om arbetsgivarna inte hörsammar?
    Vad säger facket om arbetsgivarnas ständigt återkommande upprop om brist på ingenjörskompetens, samtidigt som samma arbetsgivare vägrar anställa nyutexaminerade?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA