Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svenska forskare lär FN hantera kriser

Svenska forskare lär FN hantera kriser

Vad gör att vissa företag och organisationer överlever kriser och utvecklas medan andra går under? Några av svaren finns i en ny bok av två forskare från Högskolorna i Skövde och Borås.  I mars är författarna inbjuda som huvudtalare till FN i New York.

Det finns oändliga exempel på framgångsrika företag som hamnat i en nedåtgående spiral som sedan har varit svår att bryta. I värsta fall slutar spiralen med konkurs. Andra företag har en bättre förmåga att klara sig genom kriserna och komma tillbaka.

Margareta Oudhuis

Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och Margareta Oudhuis är redaktörerna bakom den nyutgivna boken The Resilience Framework. Den beskriver vad som kan göra företag och organisationer mer motståndskraftiga mot kriser och påfrestningar och vad som utmärker dem som når goda resultat under långa tidsperioder.

Ingenjören ställde några frågor till Stefan Tengblad om boken.

Vad är de viktigaste förmågorna hos företag som lyckas vara framgångsrika under lång tid?

Stefan Tengblad

–De är tillförlitliga, effektiva och har förändringsförmåga. Dessutom finns en balans mellan de tre egenskaperna. Effektivisering har en stark koppling till lönsamhet men det blir problem när företag fokuserar för mycket på att bli mer effektiva.

Är det kvartalsekonomin som skapar sådana problem?
–Ja, det leder inte alltid till de bästa besluten för verksamheten på längre sikt. Ett företag är bättre rustat för en tillfällig tillbakagång om det också finns ett utvecklingsfokus. Nya produkter eller tjänster ökar ofta konkurrenskraften. Om målet med verksamheten är att uppnå ett visst kvartalsresultat kanske man börjar att fakturera i förskott eller ändra i lagrets sammansättning bara för att det ska se bra ut i bokföringen. Det är väldigt kortsiktigt.

Finns det paralleller utanför näringslivet?
–Ja, inom idrotten måste man också lägga upp sin träning för att kunna prestera på kort sikt men också vara uthållig för att nå resultat på längre sikt.

Du säger att företagen måste vara tillförlitliga. Vad menar du med det?
–Det handlar om att skapa en organisation som är robust för olika typer av påfrestningar. Alla företag råkar ut för händelser med svåra utmaningar. De som lyckas hantera dessa på ett bra sätt skapar tillit. De som inte klarar det förlorar sina kunders tillit och det är allvarligt. SJ måste exempelvis kunna hantera tågtrafiken utan för stora förseningar och PostNord måste dela ut brev på utlovad tid. Båda har haft problem att klara sina utmaningar och tilliten till företagen har därför sjunkit.

Vad har företagen ofta misslyckats med när kunderna tappar tilliten?
–Ofta är det behovet av att effektivisera som har drivits för långt. Det här är en svår avvägning. Skulle man rusta sig för att klara alla situationer, exempelvis genom att dubbla alla funktioner, blir det för dyrt. Men hur mycket är kunderna beredda att betala för extra tillförlitlighet? Den frågan brottas många företag med.

Kan du ge exempel på vad som är förändringsförmåga?
–Det handlar om flera olika saker. Dels att ha flexibiliteten för att kunna klara upp- och nedgångar i efterfrågan, dels att kunna utveckla nya produkter och nya arbetssätt. Om man har slimmat organisationen för mycket måste man prioritera de korta leveranserna och då blir det aldrig tid för det långsiktiga utvecklingsarbetet som är viktigt för att fortsätta att vara konkurrenskraftig. Klarar man inte det är man riktigt illa ute. Det här ser man ofta på gruppnivå inom industrin. När personalomsättningen och sjukfrånvaron ökar kan chefen behöva hoppa in och montera och då blir utvecklingsarbetet lidande.

Hur viktiga är cheferna för att nå framgångarna?
–De är extremt viktiga, framför allt för att skapa en kultur som uppmuntrar medarbetarna att göra sitt bästa. När man har den andan behöver man inte kontrollera sina anställda varje dag utan bara stötta dem i sitt arbete, lösa problem och fatta beslut. Små företag lyckas ofta få mer engagerade medarbetare men där är det ofta lättare. I stora företag krävs det skickliga chefer för att medarbetarna ska känna sig stolta över att jobba på företaget.

Varför har FN blivit intresserade av de här frågorna?
–Vi är inbjudna till en FN-konferens i New York den 12 mars med ett femtiotal personer med olika funktioner från olika länder inom olika FN-organ som arbetar med krisberedskap. De vill lära sig mer om hur de kan utveckla sina organisationer för att bli mer motståndskraftiga, robusta och framgångsrika. Jag och Margareta Oudhuis som har varit redaktörer för boken kommer att hålla ett anförande men också vara med i paneldiskussioner och leda workshops.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA