- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Scania och AB Volvo vägrar höja lönebuden

Det hjälpte inte att fackförbundet kallade in sina centrala representanter till en så kallad central konsultation. Både AB Volvo och Scania vägrar att höja lönebuden nu när det går bra, trots att de anställda under de svåra åren gick med på sänkta löner.

På både AB Volvo och Scania väljer arbetsgivaren att inte lyssna på facket. Efter att löneförhandlingarna ajournerats kallade facket in sina förhandlingsexperter till en så kallad central konsultation för att resonera med arbetsgivaren. Men utan resultat.

Både Scania och AB Volvo behåller sina lönebud nära den lägsta nivån enligt avtalet, trots att företagen nu går mycket bra, bättre än på många år, och trots att den överenskomna förhandlingsmodellen med processavtal var tänkt att fungera som ett givande och tagande. Tanken är att de anställda ska stå tillbaka när det är dåliga tider och arbetsgivaren bjuda tillbaka när det ljusnar.

De anställda på både AB Volvo och Scania höll tillbaka sina lönekrav för några år sedan när företagen gick knackigt. I dag när det går bra vägrar företagen ändå att bjuda tillbaka. Teknikarbetsgivarna hävdar att det är arbetsgivarens rätt att bestämma om lönerevisionen så länge den ligger över den så kallade stupstocken, den nedre gräns som gäller om parterna inte kommer överens.

Lisa Lorentzon

Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania, var med vid konsultationen.

– Företaget står fast vid sitt bud, säger hon, och Teknikarbetsgivarna vill inte prata om konkreta siffror i en konsultation. Men det här handlar om att avtalet inte fungerar som det är tänkt. Ett sådant här avtal bygger på förtroende mellan parterna, men det lyckas man inte med.

– Vi vill ha ett riktvärde för dem som uppfyller sina mål och utvecklas på jobbet enligt plan. De som presterar över förväntan, och därmed bidrar ännu mer till företagets resultat, bör få högre utdelning säger Lisa Lorentzon.

Men så fungerar det inte alls i dag, enligt henne. För att kunna belöna dem som presterar på topp, så får andra stå tillbaka. Det gör att anställda riskerar att hamna under 2 procent och i praktiken få reallönesänkningar trots att de har klarat sina uppsatta mål.

De låga löneökningarna har väckt starka känslor tidigare. Efter förra årets lönerevision på Scania gjorde facket en undersökning av vad medarbetarna tyckte om lönerevisionen. Då svarade 36 procent av de anställda att resultatet av lönerevisionen gjort att deras motivation hade minskat, medan bara 24 procent svarade att den hade ökat.

Therése Koggdal

Situationen på AB Volvo är snarlik. Therése Koggdal som är löneförhandlare för Akademikerföreningen på AB Volvo betonar att den tekniska utvecklingen är snabb i dag i fordonsbranschen och att företagen därför måste ha system som belönar allas arbete, även det arbete som ligger utanför den snäva rollbeskrivningen.

– Företaget behöver både de extra duktiga och innovativa medarbetarna och de normalpresterande ingenjörerna, säger hon. Båda utgör företagets ryggrad. Man kan inte välja den ena framför den andra.

AB Volvo har samma öppna process-löneavtal som Scania. Men Therése Koggdal anser att tillämpningen av avtalet inte fungerar.

– Att företaget väljer att göra strukturanalysen av lönerna ensidigt och inte låter oss vara delaktiga är allvarligt, tycker vi. När företaget köper in marknadslönedata som dessutom innehåller för oss okända data, då kan vi inte vara med och påverka den prislapp som företaget har satt på sina medarbetare.

– Vi får se hur företaget fördelar lönerna men inte hur de värderar rollerna. Om vi inte får se prestationsnivån på våra medlemmar, hur ska vi då kunna analysera rimligheten i det företaget presenterar?

Företaget har valt att gå vidare med lönerevisionen utan att parterna är överens. Flera anställda har reagerat och undrar om man inte borde strejka, men det är omöjligt eftersom det råder fredsplikt fram till 2020 när det nuvarande kollektivavtalet går ut. Samtidigt ser Therése Koggdal hur chefer har svårt att rekrytera och hur anställda lämnar företaget.

– Man måste kanske fråga sig om man kan ha sådana här öppna avtal, för de kräver att båda parter tar ansvar och inte bara lutar sig mot stupstocken, den allra lägsta siffran. Vår motpart har sagt att stupstocken inte borde finnas alls, att det inte borde finnas någon lägsta nivå.

Men både Therése Koggdal på AB Volvo och Lisa Lorentzon på Scania känner att de har stort stöd av medlemmarna i sina fackklubbar.

– Vi släpper inte det här, säger båda två. Vi har inte gett upp och vi kommer att fortsätta kämpa för de företag som vi så starkt tror på och för de medarbetare som bär företagens framgång.

Sture Henckel