Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Robotskatt är inte lösningen

Robotskatt är inte lösningen

Robotiseringen har inte lett till samma polarisering av lönerna i Sverige som i USA, men den har sannolikt bidragit till dagens så kallade winner takes it all-ekonomi där ett litet fåtal blivit otroligt rika medan alla andra delar på resten.

Vad händer med fördelningen av inkomster när maskinerna i allt högre grad tar över produktionen i samhället? Den frågan ställde Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, när han på fredagen den 16 mars höll ett föredrag i tankesmedjans Fores lokaler i Stockholm. Tillsammans med ett par andra inbjudna talare tog han upp hur robotiseringen kan förändra morgondagens skatter.

– I den fas där teknologin befinner sig nu säger en del att robotar kan ersätta väldigt många, och det här kommer ske väldigt snabbt under de kommande decennierna. Då säger andra, nej det tror jag inte. Men robotar kan också komplettera och göra vissa individer mer produktiva än andra, något som också kan ha bidragit till den ökande ekonomiska ojämlikheten.

De senaste decennierna har avkastningen på kapital generellt ökat fortare än lönerna. En del av förändringen kan enligt Jesper Roine bero på bokföringsmässiga förändringar eftersom skatten på kapitalavkastning i dag är betydligt lägre än skatten på arbete. Men han trodde att även digitaliseringen spelade en roll.

Enligt Jesper Roine kom det på 1980-talet en typ av företag med hög produktivitet och ändå väldigt få anställda. De har sedan dess blivit allt fler. men utvecklingen är komplex.

I hela västvärlden har digitaliseringen hittills haft en tydlig effekt på arbetsmarknaden. För att illustrera effekten delar forskarna in arbetsmarknaden i tre kategorier: jobb som kräver hög utbildning och ger hög lön, exempelvis ingenjörer, läkare och forskare. De jobb som inte kräver någon eftergymnasial utbildning är generellt också de jobb med de lägsta lönerna, till exempel inom städning, på snabbmatsrestauranger och inom omvårdnad. I mitten finns de traditionella medelklassjobben som kräver gymnasieutbildning, exempelvis inom försäljning, administration och industriproduktion.

Men det är inte de enklaste jobben som i störst grad har automatiserats. Många av de jobb som är enkla att utföra för människor har visat sig vara svåra att automatisera. I stället har både de högst och lägst betalda jobben blivit fler, medan jobben i mellanskiktet har visat sig vara enklare att automatisera. De jobben har blivit färre.

I USA har den här utvecklingen lett till en klart ökad lönespridning, i takt med att arbetsmarknaden delats upp i högt och lågt. I Sverige har lönespridningen inte alls blivit lika stor. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, också inbjuden talare vid seminariet, menade att de svenska kollektivavtalen bidrar till att hålla ihop lönerna. Däremot har digitaliseringen och de ökade kapitalinkomsterna även i Sverige bidragit till en winner takes it all-ekonomi med ett fåtal mycket rika personer, högt över alla andras ekonomiska nivå.

Men om digitaliseringen och automatiseringen fortsätter, kommer alltmer av värdeskapandet att tas fram av robotar och algoritmer. Om det är robotar som tar människornas jobb, ska man då beskatta robotarnas ägare? Frågan fick stor uppmärksamhet för något år sedan när den uttalades av Microsofts grundare Bill Gates, och Jesper Roine tog upp frågan under seminariet, men han gav också själv ett svar, och svaret var nej, och han fick medhåll från Åsa Hansson. Vi ska inte ha någon punktskatt på robotar. Det skulle bara innebära att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen.

Men om utvecklingen leder till att en allt större andel av värdeproduktionen skapas av maskiner, måste detta kanske beskattas på något sätt. Åsa Hansson påpekade att robotar faktiskt redan beskattas i form av kapitalskatt, men att den skatten är mycket låg i Sverige i dag. Seminariets tredje deltagare, Adrian Adermon, doktor i ekonomi och forskare på IFAU, påpekade att framtidens robotar i en avlägsen framtid kanske måste beskattas.

– Om man tänker sig att alla tillverkningsprocesser är helt automatiserade och vi vill beskatta de värdeskapande processerna, så måste vi beskatta automatiken.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Punktskatt på robotar är nog ingen bra idé, men en bredare idé, att ha en procentsats för företagsbeskattning som är kopplad till graden av automation (omsättning, vinst eller liknande i förhållande till lönearbetande skattebetalande anställda) finns det modeller för. Det motverkar en hel del av den andel ”winner-takes it all” som kommer från värdeskapande automatisering. Ställer man parametrarna rätt så ger ökad automatisering ändå ökad vinst för ägarna och ökat värde för samhället.

    Exempel: Om en bank får kunderna (och/eller algoritmer, robotar etc) att göra jobbet åt dem och sparkar en massa anställda (och därmed sänker statens intäkter från lönebeskattning) så får de högre automatiseringsgrad och högre skattesats. En annan bank som lyckas automatisera ännu mer, får något högre beskattningsgrad än första banken, men ger ändå mer vinst till ägarna än den första banken eftersom de totalt har lägre omkostnader.

    Det finns material om detta tänk på nätet, den som först hittar länk får gärna skriva det i diskussionen. Jag ska leta vid senare tillfälle, måste jobba nu, har inte lyckats automatisera bort tillräckligt av mitt eget jobb än…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månader gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månader gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA