Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Robotskatt är inte lösningen

Robotskatt är inte lösningen

Robotiseringen har inte lett till samma polarisering av lönerna i Sverige som i USA, men den har sannolikt bidragit till dagens så kallade winner takes it all-ekonomi där ett litet fåtal blivit otroligt rika medan alla andra delar på resten.

Vad händer med fördelningen av inkomster när maskinerna i allt högre grad tar över produktionen i samhället? Den frågan ställde Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, när han på fredagen den 16 mars höll ett föredrag i tankesmedjans Fores lokaler i Stockholm. Tillsammans med ett par andra inbjudna talare tog han upp hur robotiseringen kan förändra morgondagens skatter.

– I den fas där teknologin befinner sig nu säger en del att robotar kan ersätta väldigt många, och det här kommer ske väldigt snabbt under de kommande decennierna. Då säger andra, nej det tror jag inte. Men robotar kan också komplettera och göra vissa individer mer produktiva än andra, något som också kan ha bidragit till den ökande ekonomiska ojämlikheten.

De senaste decennierna har avkastningen på kapital generellt ökat fortare än lönerna. En del av förändringen kan enligt Jesper Roine bero på bokföringsmässiga förändringar eftersom skatten på kapitalavkastning i dag är betydligt lägre än skatten på arbete. Men han trodde att även digitaliseringen spelade en roll.

Enligt Jesper Roine kom det på 1980-talet en typ av företag med hög produktivitet och ändå väldigt få anställda. De har sedan dess blivit allt fler. men utvecklingen är komplex.

I hela västvärlden har digitaliseringen hittills haft en tydlig effekt på arbetsmarknaden. För att illustrera effekten delar forskarna in arbetsmarknaden i tre kategorier: jobb som kräver hög utbildning och ger hög lön, exempelvis ingenjörer, läkare och forskare. De jobb som inte kräver någon eftergymnasial utbildning är generellt också de jobb med de lägsta lönerna, till exempel inom städning, på snabbmatsrestauranger och inom omvårdnad. I mitten finns de traditionella medelklassjobben som kräver gymnasieutbildning, exempelvis inom försäljning, administration och industriproduktion.

Men det är inte de enklaste jobben som i störst grad har automatiserats. Många av de jobb som är enkla att utföra för människor har visat sig vara svåra att automatisera. I stället har både de högst och lägst betalda jobben blivit fler, medan jobben i mellanskiktet har visat sig vara enklare att automatisera. De jobben har blivit färre.

I USA har den här utvecklingen lett till en klart ökad lönespridning, i takt med att arbetsmarknaden delats upp i högt och lågt. I Sverige har lönespridningen inte alls blivit lika stor. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, också inbjuden talare vid seminariet, menade att de svenska kollektivavtalen bidrar till att hålla ihop lönerna. Däremot har digitaliseringen och de ökade kapitalinkomsterna även i Sverige bidragit till en winner takes it all-ekonomi med ett fåtal mycket rika personer, högt över alla andras ekonomiska nivå.

Men om digitaliseringen och automatiseringen fortsätter, kommer alltmer av värdeskapandet att tas fram av robotar och algoritmer. Om det är robotar som tar människornas jobb, ska man då beskatta robotarnas ägare? Frågan fick stor uppmärksamhet för något år sedan när den uttalades av Microsofts grundare Bill Gates, och Jesper Roine tog upp frågan under seminariet, men han gav också själv ett svar, och svaret var nej, och han fick medhåll från Åsa Hansson. Vi ska inte ha någon punktskatt på robotar. Det skulle bara innebära att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen.

Men om utvecklingen leder till att en allt större andel av värdeproduktionen skapas av maskiner, måste detta kanske beskattas på något sätt. Åsa Hansson påpekade att robotar faktiskt redan beskattas i form av kapitalskatt, men att den skatten är mycket låg i Sverige i dag. Seminariets tredje deltagare, Adrian Adermon, doktor i ekonomi och forskare på IFAU, påpekade att framtidens robotar i en avlägsen framtid kanske måste beskattas.

– Om man tänker sig att alla tillverkningsprocesser är helt automatiserade och vi vill beskatta de värdeskapande processerna, så måste vi beskatta automatiken.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Punktskatt på robotar är nog ingen bra idé, men en bredare idé, att ha en procentsats för företagsbeskattning som är kopplad till graden av automation (omsättning, vinst eller liknande i förhållande till lönearbetande skattebetalande anställda) finns det modeller för. Det motverkar en hel del av den andel ”winner-takes it all” som kommer från värdeskapande automatisering. Ställer man parametrarna rätt så ger ökad automatisering ändå ökad vinst för ägarna och ökat värde för samhället.

    Exempel: Om en bank får kunderna (och/eller algoritmer, robotar etc) att göra jobbet åt dem och sparkar en massa anställda (och därmed sänker statens intäkter från lönebeskattning) så får de högre automatiseringsgrad och högre skattesats. En annan bank som lyckas automatisera ännu mer, får något högre beskattningsgrad än första banken, men ger ändå mer vinst till ägarna än den första banken eftersom de totalt har lägre omkostnader.

    Det finns material om detta tänk på nätet, den som först hittar länk får gärna skriva det i diskussionen. Jag ska leta vid senare tillfälle, måste jobba nu, har inte lyckats automatisera bort tillräckligt av mitt eget jobb än…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA