- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Robotskatt är inte lösningen

Robotiseringen har inte lett till samma polarisering av lönerna i Sverige som i USA, men den har sannolikt bidragit till dagens så kallade winner takes it all-ekonomi där ett litet fåtal blivit otroligt rika medan alla andra delar på resten.

Vad händer med fördelningen av inkomster när maskinerna i allt högre grad tar över produktionen i samhället? Den frågan ställde Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, när han på fredagen den 16 mars höll ett föredrag i tankesmedjans Fores lokaler i Stockholm. Tillsammans med ett par andra inbjudna talare tog han upp hur robotiseringen kan förändra morgondagens skatter.

– I den fas där teknologin befinner sig nu säger en del att robotar kan ersätta väldigt många, och det här kommer ske väldigt snabbt under de kommande decennierna. Då säger andra, nej det tror jag inte. Men robotar kan också komplettera och göra vissa individer mer produktiva än andra, något som också kan ha bidragit till den ökande ekonomiska ojämlikheten.

De senaste decennierna har avkastningen på kapital generellt ökat fortare än lönerna. En del av förändringen kan enligt Jesper Roine bero på bokföringsmässiga förändringar eftersom skatten på kapitalavkastning i dag är betydligt lägre än skatten på arbete. Men han trodde att även digitaliseringen spelade en roll.

Enligt Jesper Roine kom det på 1980-talet en typ av företag med hög produktivitet och ändå väldigt få anställda. De har sedan dess blivit allt fler. men utvecklingen är komplex.

I hela västvärlden har digitaliseringen hittills haft en tydlig effekt på arbetsmarknaden. För att illustrera effekten delar forskarna in arbetsmarknaden i tre kategorier: jobb som kräver hög utbildning och ger hög lön, exempelvis ingenjörer, läkare och forskare. De jobb som inte kräver någon eftergymnasial utbildning är generellt också de jobb med de lägsta lönerna, till exempel inom städning, på snabbmatsrestauranger och inom omvårdnad. I mitten finns de traditionella medelklassjobben som kräver gymnasieutbildning, exempelvis inom försäljning, administration och industriproduktion.

Men det är inte de enklaste jobben som i störst grad har automatiserats. Många av de jobb som är enkla att utföra för människor har visat sig vara svåra att automatisera. I stället har både de högst och lägst betalda jobben blivit fler, medan jobben i mellanskiktet har visat sig vara enklare att automatisera. De jobben har blivit färre.

I USA har den här utvecklingen lett till en klart ökad lönespridning, i takt med att arbetsmarknaden delats upp i högt och lågt. I Sverige har lönespridningen inte alls blivit lika stor. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, också inbjuden talare vid seminariet, menade att de svenska kollektivavtalen bidrar till att hålla ihop lönerna. Däremot har digitaliseringen och de ökade kapitalinkomsterna även i Sverige bidragit till en winner takes it all-ekonomi med ett fåtal mycket rika personer, högt över alla andras ekonomiska nivå.

Men om digitaliseringen och automatiseringen fortsätter, kommer alltmer av värdeskapandet att tas fram av robotar och algoritmer. Om det är robotar som tar människornas jobb, ska man då beskatta robotarnas ägare? Frågan fick stor uppmärksamhet för något år sedan när den uttalades av Microsofts grundare Bill Gates, och Jesper Roine tog upp frågan under seminariet, men han gav också själv ett svar, och svaret var nej, och han fick medhåll från Åsa Hansson. Vi ska inte ha någon punktskatt på robotar. Det skulle bara innebära att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen.

Men om utvecklingen leder till att en allt större andel av värdeproduktionen skapas av maskiner, måste detta kanske beskattas på något sätt. Åsa Hansson påpekade att robotar faktiskt redan beskattas i form av kapitalskatt, men att den skatten är mycket låg i Sverige i dag. Seminariets tredje deltagare, Adrian Adermon, doktor i ekonomi och forskare på IFAU, påpekade att framtidens robotar i en avlägsen framtid kanske måste beskattas.

– Om man tänker sig att alla tillverkningsprocesser är helt automatiserade och vi vill beskatta de värdeskapande processerna, så måste vi beskatta automatiken.

Sture Henckel