Ministern vill förenkla högskolevalet

0
3364
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson vill förenkla intagningen till högskolan. Hon vill bland annat öka möjligheterna för studenter att själva välja inriktning efter att ha läst Tekniskt basår. Ingenjören fick en kort intervju med ministern om propositionen Fler vägar till kunskap.

På vilket sätt gör propositionen antagningen till högskolan tydligare?
– Regelverket är idag ett lapptäcke där man har lagt till och dragit ifrån. Det har gjort systemet oförutsägbart. Det är svårt för studenter att förstå vad som krävs för komma in på högskolan. Vi lägger nu ramverk där vi lägger fokus på kompetens för att få allmän behörighet till högskolan.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet

Hur bidrar propositionen till att skapa fler ingångar till högskolan än tidigare?
– Viktigt är förslaget om behörighetsprov. Det blir en ny ingång för dem som redan befinner sig i yrkeslivet, men som inte har gymnasiebetyg.

Hur kan det provet komma att se ut?
– Det skiljer sig från högskoleprovet, eftersom det bara ska testa om man har allmän behörighet eller inte. Vi kommer att ge högskolerådet i uppdrag att ta fram förslag på att ta fram ett sådant prov. Till att börja med blir det försöksverksamhet och tanken är att det blir några år av utformning och försök innan vi släpper det nationellt.

Vad menar ni med att grundläggande behörighet ska uttryckas i kompetenser?
– I dag får man ett gymnasiebetyg eller, om man inte har det, en validering. Men nu är tanken att säga vilken kompetens som utbildningarna ger.

I den så kallade Tillträdesutredningen som föregick propositionen fanns det resonemang om att ta bort meritbetygen. Hur blir det med dem?
– Nej vi har inte med några ändringar om meritbetygen i propositionen. Meritbetygen handlar främst om moderna språk, och det är riskabelt att ta bort dem. De är numera frivilliga. De moderna språken är redan hotade, och det är viktigt att många läser ett andra språk utanför engelskan. Vi är dessutom överens på EU-nivå om att många elever ska läsa mer än engelska. Så meritbetygen kommer att behållas tills vidare.

Ni skriver också att högskoleprovet inte säger så mycket om genomströmningen i ingenjörsutbildningarna?
– Den grupp som kommer in på ingenjörsutbildningar via högskoleproven har en högre andel avhopp än andra. Men ett högskoleprov är inte heller som ett gymnasiebetyg som värderar en elev över tre år. Vissa högskolor ska kunna ta in en mindre andel via högskoleprovet. Det gäller främst ingenjörsutbildningar där högskoleprovet inte har gett samma resultat. Men man kan ju jobba med lokala intagningskriterier. På vissa utbildningar använder man intervjuer för att hitta de mest motiverade studenterna. Vi tycker de ska använda detta i högre grad. Det kan få fram mer heterogena och välmotiverade studentgrupper.

Många av dem som inte slutför ingenjörsutbildningen hoppar ju av för att de får jobb, inte för att de inte klarar den. Vad kan ni göra åt det?
– Det är de sena avhoppen, och de är ett otyg där lärosätena behöver jobba med arbetsgivarna för att motivera studenterna att göra klart studierna. Det är viktigt till exempel om man senare vill bygga på sin utbildning.

Där kommer alltså det här med livslångt lärande in?
– Absolut. Man ska kunna komma tillbaka, skaffa ny kunskap och bygga vidare på den. Men då måste man vara klar med sin examen. Där har lärosäten och arbetsgivare ett stort ansvar. Det kommer vi inte åt med urvalsgrunderna.

Var det någon del av propositionen där ni mötte särskilda utmaningar?
– Att kunna använda lämplighetsprov som särskild behörighet. Det är främst tänkt för lärarutbildningarna. Vi har haft försöksverksamhet vid Jönköpings högskola. De har i intervjuer prövat saker som motivation och ledarskapsförmåga. De är nöjda med utfallet av försöken och går vidare med dem.

– Vi vill också lyfta fram att regeringen kan komma att bredda utbildningarna Tekniskt basår och Teknikcollage och låta dem ge särskild behörighet för flera tekniska utbildningar. Har man läst basåret har man bra förutsättningar för att slutföra en ingenjörsutbildning.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.