Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Miljardvinster om fler invandrade akademiker får jobb

Miljardvinster om fler invandrade akademiker får jobb

Minst 130 000 utrikes födda akademiker i Sverige är arbetslösa eller har ett jobb som de är överkvalificerade för. Beräkningar visar att samhället kan spara 10 miljarder kronor om året om fler får ett arbete i nivå med deras utbildning.

I Sverige lever drygt 300 000 utrikes födda akademiker med minst tre års högskoleutbildning. Mer än var femte akademiker i Sverige är i dag utlandsfödd och andelen har tredubblats sedan millennieskiftet. Det borde vara goda nyheter för de arbetsgivare som har stora rekryteringsbehov av högutbildade.

En rapport som kom förra året visar dock att matchningen på arbetsmarknaden inte alls fungerar och det leder till stora kostnader för samhället. Rapporten Rätt jobb åt utrikes födda akademiker har skrivits av nationalekonomen Patrick Joyce på uppdrag av Jusek.

På ett seminarium som arrangerades i veckan av Jusek, den gröna tankesmedjan Fores och Uppdrag integration (som drivs av Fores) redovisade Patrick Joyce sina beräkningar av de samhällsvinster som uppstår om fler utrikes födda akademiker får kvalificerade jobb. Dessutom gav han några konkreta förslag på åtgärder för en snabbare utveckling i rätt riktning.

Patrick Joyce har räknat på samhällsvinsterna om fler utländska akademiker får kvalificerade jobb.

–Den kalkyl som jag gjorde förra året visar att samhället kan göra vinster på över 10 miljarder kronor om året. Beräkningarna bygger på data från 2014 och 2015 men i dag är det tyvärr ännu fler utlandsfödda akademiker som är felmatchade. Gör man om beräkningen i dag blir vinsterna ännu större, säger Patrick Joyce.

Uppgifter från SCB från 2015 visar omkring 130 000 utrikes födda akademiker var arbetslösa eller hade ett jobb som de var överkvalificerade för. Nästan 10 000 hade så kallade enkla arbeten som inte ens kräver gymnasieexamen.

Patrick Joyces beräkningar av de ekonomiska vinsterna utgår ifrån ett scenario där sysselsättningen är lika hög och arbetslösheten lika låg för de utrikes födda akademikerna som för inrikes födda. Dessutom att de utrikes födda har kvalificerade jobb i lika stor utsträckning som de inrikes födda har. När det sker frigörs de enkla jobben för de som i dag är arbetslösa.

I Patrick Joyces scenario ökar skatteintäkterna med sju miljarder kronor och utgifterna för ersättning till arbetslösa minskar med tre miljarder kronor om året.

Han pekar på att det finns fyra områden där förändringar måste ske för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

1. Bättre kunskaper i svenska. Studier visar att bra kunskaper i svenska är helt avgörande för personer med högre utbildning för att få rätt jobb.

2. Mer satsningar på att ge de utrikes födda akademikerna nätverk exempelvis i form av mentorprogram. 70 procent av alla jobb i Sverige förmedlas genom informella kontakter och nyanlända saknar dessa nätverk.

3. Fler måste få sin utländska utbildning erkänd av en svensk myndighet. Här pågår redan en positiv utveckling. För tre år sedan granskade och bedömde UHR ungefär
8 000 utbildningsintyg om året. Förra året hade antalet ökat till 12 000.

4. Fler korta kompletterande utbildningar för utländska akademiker på svenska lärosäten. Utvärderingar visar att över 90 procent fick ett arbete efter utbildning och över 80 procent fick ett kvalificerat arbete. Nu pågår en snabb utbyggnad vid flera lärosäten.

Flera fackförbund för akademiker har mentorprogram för chefer. Jusek har ett mentorprogram som över 400 utländska akademiker har deltagit i.

Sveriges Ingenjörer driver också ett mentorprogram för utländska ingenjörer. Över 600 har deltagit i programmet som 2012 startade i Stockholm och sedan 2016 också finns i Göteborg. Dessutom medverkar Sveriges Ingenjörer i flera andra program som stöttar utrikes födda ingenjörers möjligheter att få arbete som ingenjörer i Sverige. Ett sådant initiativ finns på Scania i Södertälje.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Det tar mer än 25 år, och kostar enormt mycket, innan ett nyfött barn kan ta ett jobb som akademiker, medan det går betydligt fortare, och är väldigt mycket billigare, att från grunden utbilda en vuxen Syrier… till anställningsbar akademiker…! Alla flyktingar, oavsett tidigare utbildningsnivå, är en enorm potentiellt lönsam resurs för Sverige!

    • Håller med i stort men inte sista meningen. I mina ögon kan dock aldrig en medelålders analfabet med tveksam kulturell bakgrund bli en ”enorm potentiellt lönsam resurs för Sverige”. Tyvärr, men så är det, men visst kan vi bli bättre på att ta tillvara välutbildade människor som söker sig till vårt land. Fakta är dock att utbildningsnivån hos oerhört många lämnar mycket i övrigt att önska.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

2
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

1
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA