Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kränkande omdömen i högskolans kursutvärderingar

Kränkande omdömen i högskolans kursutvärderingar

Många lärare på Chalmers upplever att de får kränkande omdömen i teknologernas kursvärderingar efter en tentamen. Problemet är känsligt för lärarna som känner sig personligt utpekade i sin professionella roll. En del av problemet kan vara att det sker under anonymitetens täckmantel.

För fem år sedan fick Lars Bengtsson, docent i datasystem men också huvudskyddsombud  och vice ordförande i Sacorådet på Chalmers, höra att många av lärarna på Chalmers mådde dåligt på grund av kränkande omdömen i kursvärderingarna.

– Lärarna måste förstås tåla en viss kritik, säger Lars Bengtsson, men det ska vara konstruktiv kritik.

Först förnekades problemen från skolans sida, men efter en tid gjorde man en undersökning. Av över 200 tillfrågade examinatorer svarade över hälften att de någon gång hade blivit kränkta av students kursvärdering. Cirka 70 procent svarade att de visste någon annan, exempelvis en assistent, som hade kränkts.

Se filmen

Se Chalmers film om kursutvärderingar
(filmen finns en bit ner på sidan).

Det ledde till att Chalmers tog fram en värdegrund och även en animerad film om hur studenterna ska tänka när de skriver en kursvärdering.

Men problemen försvann inte. Jan Lindér, lektor i industriella produktionssystem och ordförande i det lokala Sacorådet på Chalmers, ser fler problem med de webbaserade kursvärderingarna som studenterna skriver kort tid efter tentamen.

– Vi har ingen kontroll på mätsituationen, säger han. Vi vet inte om de skriver utvärderingarna tillsammans, eller om vissa skriver när de inte är nyktra. Många studenter blandar också ihop utvärdering av kursen och tentamen i sina värderingar.

Ämnet är känsligt och få lärare pratar öppet om det. Kursvärderingarna får dock inte användas som underlag för lönesättning enligt de lokala avtalen vid Chalmers.

Läs också: Högskola stoppade kränkande kursvärderingar

Jan Lindér påpekar hur svårt det måste vara för studenter som nyss har lärt sig det första inom ett nytt område att värdera en kurs. Han menar att det lätt kan bli kosmetiskt när det är svårt att kritisera grundstrukturen. Han betonar att det ligger i själva universitetsidén att lärarna ska lotsa eleverna till en högre kunskapsvinå. Ibland kan det krävas flera yrkesverksamma år innan ett ämne fullt ut kan värderas, säger han.

– Ändå är många av studenterna mycket kloka och kommer med bra kritik, säger han.

Jan Lindér försöker själv prata med eleverna flera gånger under sina kurser, ofta under rasterna efter en lektion, för att få en bättre kontakt med dem och på så vis få dem att våga säga sin mening om kursen. Det brukar ge bättre resultat.

Studenternas svar på enkäterna granskas av en tjänsteman på högskolan innan de går vidare till examinatorn. De tar bort de värsta kommentarerna.

– Det är svårt att säga exakt vad som är en kränkning, och man brukar säga att det är mottagaren som avgör, säger Lars Bengtsson.

Det finns riktlinjer för vad som ska tas bort, men nu ska de sättas på pränt.

– Anonymiteten finns där för att studenterna ska våga föra fram negativ kritik, men även det har en baksida, säger Lars Bengtsson. Det är lätt hänt att studenterna blir tanklösa under anonymitetens täckmantel.

Lars Bengtsson och Jan Lindér vill se att kursvärderingarna i framtiden tydligt skiljer på tentamen och kurs, kanske genom att värderingen sker innan tentamen.

– Och så måste vi få upp svarsfrekvensen, säger Jan Lindér. Den ligger ofta på runt 30 procent. Målet måste vara minst 80 procent.

Sture Henckel

Jobbar du eller studerar på en högskola eller ett universitet?
Hur fungerar kursutvärderingarna där du är? Lämna kommentarer till artikeln!

4 KOMMENTARER

  1. Det största problemet med CEQ-enkäterna på LTH är att det finns 26 frågor, där lååångt ifrån alla är relevanta. Många frågor har inte varit relevanta för någon kurs. Jag tror en utvärderings-enkät ska innehålla ungefär dessa graderade frågor, och inte så många fler:
    * Sammanfattligt betyg av kursen.
    * Är kursen relevant för din utbildning?
    * Hur lätt har det varit att klara kursen?
    * Hur bra har undervisningen varit?
    * Bör kursen vara obligatorisk i ditt program?
    Samt följande fåga med fritexts svar:
    Hur kan kursens utformning ändras för att förbättra nästa kursomgång?

  2. Jag är student på Chalmers och har hittills inte haft en omtenta men försöker alltid fylla i kursutvärderingen. Ibland går jag inte på så mycket föreläsningar och då gör jag inte heller utvärderingen då min bedömning känns missvisande eftersom jag inte har mycket att utgå från. Ibland kan jag uppleva att det är mycket frågor. Om man skulle ha lite färre frågor kanske fler skulle delta? :)

  3. Det som är mest stötande är att de anonyma kommentarerna är offentlig handling. Det är inte bra att arbetsgivaren ägnar sig åt insamling på dessa premisser.
    Jag har bra kontakt med mina studenter, men läste kommentarer om andra som studierektor i början på seklet. Oj, oj!

  4. Svarsfrekvensen på den officiella kursutvärderingen som sker på nätet, är mycket låg och resultatet överensstämmer inte alls med den utvärdering som sker under pågående läsperiod före tentamen, då alla studenter via sina klassrepresentanter framför sina åsikter. Det verkar som att merparten av de studenter som efter tentamen går in på nätet och fyller i kursutvärderingen, är de som misslyckats med studierna och i vredesmod skriver en massa negativt för att skylla sina egna tillkortakommanden på den kursansvarige och övriga lärare som varit inblandade i undervisningen. Förr skedde kursutvärderingen med ett begränsat antal frågor på ett A4-papper direkt efter tentamen med en svarsfrekvens runt 90%. Idag sker det på nätet där mängden frågor har utökats och är på tok för många vilket medför att benägenheten att svara inte är så stor, speciellt inte för studenter som lyckats och har sitt på det torra. I bästa fall är svarsfrekvensen 30% och ibland under 20%.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA