Lågt valdeltagande: ”Medlemmarna vet inte vad fullmäktige är”

0
2946
Per Tore Eidsvik i valberedningen vill se en rejäl satsningen för att höja valdeltagandet till nästa ingenjörsfullmäktige.

Valdeltagandet till ingenjörsfullmäktige blev lågt och problemet verkar vara att många inte vet vad fullmäktige är. Nu vill valberedningen att förbundsstyrelsen lägger upp en plan för valarbetet i god tid före nästa val om fyra år.

Sveriges Ingenjörer är ett av de få större fackförbund som fortfarande har direktval till sitt högsta beslutande organ, fullmäktige. Vart fjärde år får alla medlemmar möjligheten att välja kandidater.

Läs hela valresultatet här: Sju ökade, nio backade i fullmäktigevalet

Det förra valet för fyra år sedan blev en kalldusch då bara 6,6 procent av medlemmarna röstade. Fallet blev högt, från 2010, då valdeltagandet låg på 17 procent, och 2006, då det låg på nästan 25 procent. En undersökning av Novus som förbundet beställde visade att kunskapen om den demokratiska organisationen var låg bland medlemmarna och även om man känner till möjligheten att rösta så bryr man sig inte.

Nu visar sammanställningen av årets val att intresset för att rösta har varit i stort sett lika lågt som för fyra år sedan. Bara 6,7 procent röstade i valet.

–Det är förstås en besvikelse och de kommentarer jag har fått från medlemmar handlar om att man inte vet vad fullmäktige är. Klubbar på företag som har gjort egna utskick och som har pratat om valet på sina medlemsmöten har kunnat öppna en springa och det syns också i valresultatet, säger Maygon Wendel Lesenius, vice ordförande i valberedningen.

Ett tydligt mönster i årets valresultat är att de stora industriföretagen har lyckades få fler röster än de listor som inte är förankrade på ett företag. Några exempel på listor som tappade mandat är Ingenjörer för ett hållbart samhälle, Erfarna civilingenjörer och de geografiska listorna Sveriges ingenjörer i Väst, Sveriges Ingenjörer Syd och Sveriges Ingenjörer NORR.

Maygon Wendel Lesenius är inte förvånad över resultatet.

–Det är lättare att locka medlemmarna att rösta om det kommer en uppmaning från den lokala klubben, från någon som du vet vem det är. Bilden att företagen lyckats bättre att mobilisera medlemmar att rösta, är tydligare i år än tidigare, säger hon.

Maygon Wendel Lesenius och Per Tore Eidsvik i valberedningen vill se en plan för hur valdeltagandet ska bli högre om fyra år.

Den stora svårigheten i valarbetet menar Maygon Wendel Lesenius är att få medlemmarna att förstå vad demokratin inom Sveriges Ingenjörer innebär och därför tror hon att förbundet måste engagera distrikten och Akademikerförningarna på arbetsplatserna mer.

–Distrikten jobbar ideellt och Akademikerföreningarna har också medlemmar från andra förbund och dessutom fullt upp med den dagliga verksamheten. Därför måste också kansliet ta ett större ansvar.

–Vi pratar mycket om att vi behöver engagerade medlemmar som säljer förbundet. För att lyckas med det är det nödvändigt att satsa mer på att få upp valdeltagandet, säger Maygon Wendel Lesenius.

De första analyserna av när medlemmarna har röstat visar tydligt att utskicken från kansliet har haft stor betydelse. Efter varje utskick sticker kurvan uppåt.

–Kanske borde utskicken därför ha varit fler, säger Per Thore Eidsvik, ordförande i valberedningen.

Nu vill han och Maygon Wendel Lesenius att förbundsstyrelsen lägger upp en plan för det arbetet i god tid före nästa val om fyra år.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.