Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Glasögon ger expertblick

Glasögon ger expertblick

Det finns ett stort behov av kompetensöverföring inom högteknologisk industri, men mycket av kunskapen är omedveten och svår att lära ut. Med glasögon som registrerar bärarens fokus kan eleven låna expertens vana blick.

Inom verkstadsindustrin finns ett ständigt behov av kompetensutveckling. I den nuvarande högkonjunkturen tycker inte företagen att de hinner med att skicka medarbetarna på kurs. I ett samarbete med Vinnova och Jernkontoret ska nu några verkstadsindustriföretag testa det svenska företaget Tobiis eyetracking-glasögon som låter nya medarbetare se precis vad experten såg under sitt arbetspass.

Ingegerd Green

Ingegerd Green är vd på branschorganisationen Skärteknikcentrum Sverige och jobbar med Tobii Pro Insight i projektet. Hon ser att många företag i branschen har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens och hur behovet av kompetensutveckling för de anställda växer.

En alltmer automatiserad produktion gör också att kompetenskraven på de anställda hela tiden förändras. En bra grundutbildning räcker inte för att medarbetarna ska hänga med i utvecklingen. Flera företag jobbar bland annat med så kallade CNC-maskiner som programmeras och sedan fräser och svarvar olika komponenter i metall. Men för att ge riktigt bra resultat måste maskinerna hanteras av personal med både utbildning, erfarenhet och fingertoppskänsla.

– Det är svårt att avsätta tid för utbildning även om man vet att det behövs, säger Ingegerd Green. Brist på effektiva och träffsäkra former för utbildning gör det inte lättare. Kan vi utveckla teknik som gör det snabbare och säkrare att utveckla sin yrkeskompetens är det ett riktigt stort kliv framåt.

Tekniken i eyetracking-glasögonen bygger på flera mycket små kameror som sitter på bågarnas insida och tar bilder av ögats rörelser. Med avancerade datoralgoritmer kan man se exakt var ögat fokuserar. Glasögonen har också en kamera som tittar ”framåt” och filmar omgivningen. Den gör det möjligt att se vad i miljön bäraren av glasögonen inte uppmärksammar, vad som distraherar eller vad som påverkar ett beslut eller beteende.

Video

Se Tobiis egen video som visar hur tekniken fungerar.

Allt spelas in och skickas via en sladd till en dosa som förslagsvis placeras i byxfickan. Den resulterande filmen visar sedan ett skeende ur glasögonbärarens perspektiv – med en ring som markerar exakt var på bilden ögonen fokuserar. Filmen kan spelas upp i realtid eller sparas för senare analys. Glasögonen har använts av experter i USA inom olika områden, bland annat av kirurger som tränas i hjärtoperationer och av gjuteriarbetare som utför krävande moment med flytande metall. De har också testats i kontrollrum, i trafiken och av idrottare.

Själva poängen är att filmen från glasögonens kamera visar var glasögonbäraren har fokuserat blicken. Enligt Martin Arvidsson som är researchkonsult på Tobii Pro Insight och koordinator för projektet visar det precis vad kirurgen eller gjuteriarbetaren koncentrerar sig på i varje ögonblick. Med en sådan film som utgångspunkt kan experten enklare förklara vad han gör i filmen och hur tankarna gick just då.

Martin Arvidsson. Foto: Tobii

– De flesta som har provat glasögonen blir överraskade, säger Martin Arvidsson. Arbetsledare och produktionschefer upptäcker detaljer som de inte har haft en aning om tidigare.

Projektet som finansieras av Vinnova, Jernverket och nio privata företag startar i augusti och ska löpa under tre år. Fackförbund och arbetsgivarorganisationer deltar också i en referensgrupp och för att kunna sprida resultatet.

Tre medlemsföretag från Skärteknikcentrum Sverige deltar i projektet med att testa inlärning via de specialbyggda glasögonen: ståltillverkaren Uddeholm, samt komponenttillverkarna Bufab Lann och Gnosjö Automatsvarvning.

Ingegerd Green ser också framför sig att tekniken kan komma att användas som grund för att skapa simuleringar i virtual reality. Exakt hur mycket ett företag kan tjäna på glasögonen kan hon inte svara på. Hon hoppas däremot att det ska stå någonstans i slutrapporten om tre år.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA