Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Utmaning att beräkna vårfloden

Utmaning att beräkna vårfloden

Vattenregleringsföretagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data för sina vårflodsprognoser, också från fjällområden där det är ont om mätstationer. I år kunde vårflödena lätt ha blivit övermäktiga.

Björn Norell är hydrolog på Vattenregleringsföretagen. Det är en paraplyorganisation för vattenregleringen i sex norrländska älvar: Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven.

Uppdraget är att sköta vattenregleringen åt ägarna, det vill säga kraftbolagen. Årsregleringen, med påfyllning under våren och tömning under vintern fördubblar mängden el som går att utvinna. I dag står de sex nämnda älvarna för ungefär hälften av landets vattenkraftsel.

Björn Norell

– Vi som jobbar med vattenhanteringen har varsin vecka som jourhavande, säger Björn Norell. Vi turas om med ansvaret för älvarna.

I normalfallet handlar det om att förse vattenkraftverken med vatten. Kraftbolagen önskar varje dag en viss mängd vatten till sina vattenkraftverk, och Björn Norell och hans kolleger ser till att det blir rätt.

– Men vi har också en samordnande roll för älven och det kan vara extra viktigt under svåra väderförhållanden, säger han. Om vi till exempel skulle få extrema oväder som slagit ut möjligheten att se våra mätvärden eller extrema flöden som gör det besvärligt att komma fram, så kan vi vara tvungna att bemanna våra dammar för att läsa av mätvärden och reglera dammarna på plats.

Med sina hydrologiska datormodeller, baserade på indata på temperatur och nederbörd från meteorologiska stationer, tar Vattenregleringsföretagen varje dag fram nya prognoser för vattenflödet.

– Vår modell är gammal. Den utvecklades av SMHI på 1970-talet, men den är enkel och snabb att använda, säger Björn Norell.

Men han konstaterar att inget system är bättre än dess indata. De svåraste bitarna i vårflodsprognoserna är att veta hur mycket snö som finns, särskilt i de områden där det kommer som allra mest, det vill säga längst i norr och i fjällkedjan. Där är det ofta ont om meteorologiska mätpunkter.

– SMHI:s nät av mätstationer har blivit glesare, säger Björn Norell, delvis på grund av att många observatörer blir äldre och slutar. Och de är svåra att ersätta. Det blir ju allt färre som bor på landsbygden.

De nya mätstationer som efter hand ersätter de gamla är automatiska, men i väglöst land är det ändå svårt att få tillräckligt med mätningar.

– Vi försöker att komplettera modellens vårflodsberäkningar genom att mäta snöns vattenekvivalens, det vill säga dess djup och densitet, säger han. Med mätningarnas hjälp försöker vi förbättra beräkningarna av vattenmängderna som förväntas smälta, vilket är speciellt viktigt i områden där det meteorologiska stationsnätet är glest.

I år har det blivit flera så kallade klass 3-varningar för höga vattenflöden. En klass 3-varning innebär flöden som riskerar att ge svåra översvämningsproblem. Lokaltidningarna har rapporterat om extremt höga vattennivåer i flera sjöar. Så stora flöden uppträder sällan, i genomsnitt vart femtionde år.

– Men just nu har vårfloden kulminerat, säger Björn Norell. Vi fick inga verkliga bekymmer i år. Vi hade faktiskt lite tur. Med snömängder som på många håll inte har setts sedan 1960-talet var det väldigt spännande att följa utvecklingen. Våren började med en värmebölja, men sedan blev det kallt en period innan det blev varmt igen. Den där kylan som kom in emellan gjorde att vårfloden spreds ut över längre tid. Om värmen hade fortsatt skulle det ha blivit mycket högre flöden. Då kunde det ha blivit riktigt jobbigt.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA