Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad ”Kräv individuella planer för kompetensutveckling”

”Kräv individuella planer för kompetensutveckling”

Tvinga arbetsgivarna att ta fram kompetensutvecklingsplaner för sina anställda. Det tror arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman är en åtgärd som både skulle gynna arbetsgivarna och öka motivationen för de anställda.

För anställda som är sjukskrivna under längre tid har arbetsgivare en skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan så att de sjuka successivt ska kunna återgå till arbete.

Ett liknande ansvar borde arbetsgivarna ha när det gäller kompetensutveckling. Det menar arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman vid Umeå universitet. Hon har forskat om regleringar på den svenska arbetsmarknaden i över tio år.

Vad skulle ett sådant krav kunna innebära?
– Jag tror att det skulle vara värdefullt både för arbetsgivare och anställda eftersom det blir tydligare vilken kompetens som företaget behöver i framtiden. Det är viktigt för arbetsgivare som behöver planera sin kompetensförsörjning bättre. För anställda kan det öka motivationen att skaffa sig ny kompetens, antingen genom utbildning eller genom att byta jobb och få nya erfarenheter.

Finns det ingen risk att fler blir medvetna om sina brister och att det skapar en otrygghet på arbetsmarknaden?
– När man vet vilken kompetens som på sikt kommer att krävas tror jag att man blir mer angelägen att skaffa sig ny kompetens. Det kan man göra genom utbildningar men också genom att byta jobb. Efter några år kanske det är lockande att söka sig tillbaka till sin gamla arbetsplats och då kan man bidra med kompetens som man har skaffat sig på annat håll.

Kan du se fler positiva effekter?
– Kraven ökar på våra lärosäten och andra som erbjuder utbildningar att bli mer marknadsanpassade. I dag premieras heltidsstudier och programutbildningar genom det ekonomiska ersättningssystemet men det finns en stor efterfrågan på kortare utbildningar som fyller på kompetens under hela arbetslivet. Jag tror att kompetensutvecklingsplaner skulle synliggöra behovet av utbildningar ännu mer och det borde rimligtvis leda till ett större utbud av utbildningar.

Hur stor betydelse har egentligen kravet på tillräckliga kvalifikationer när ar-betsgivare vill göra neddragningar?
– Jag har granskat AD-domar sedan Las kom till och ser att det har skett förändringar över tid. Las har funnits i ungefär 40 år och under de första 20 åren var det lättare för anställda att uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. De senaste 20 åren har det blivit svårare.

Menar du att AD tolkar Las annorlunda nu än för 20 år sedan?
– Analysen av domarna visar att AD förändrat sin bedömning av vad som är tillräckliga kvalifikationer. Trenden är att AD inte enbart bedömer kvalifikationer för aktuella arbetsuppgifter utan också tar hänsyn till arbetsgivarens behov av konkurrenskraft och långsiktig kompetensförsörjning. Att granskningen av domarna visar att färre uppnår kraven på tillräckliga kvalifikationer ser jag som ett tecken på att kraven har blivit högre.

Men kollektivavtalen ger väl arbetsgivaren ett ansvar för kompetensutveckling?
– Reglering av kompetensutveckling finns i de flesta kollektivavtal på stora delar av arbetsmarknaden. En intressant fråga är därför vilken kompetensutveckling som de som bedömts ha otillräckliga kvalifikationer har fått under sin anställningstid. Efter min granskning av AD-domarna kunde jag konstatera att kritik mot att arbetsgivarna erbjudit för lite kompetensutveckling saknas i argumentationen från fackförbunden och i domarna.

Betyder det inte att facken borde driva kravet hårdare?
– Jag tror att det kan vara svårt för en facklig organisation att driva de här frågorna utan ett tydligt rättsligt stöd. Erfarenhet räcker uppenbarligen inte eftersom många förlorar sin anställning trots att man utan problem klarar sina arbetsuppgifter.

Och hur ser du på fackens ovilja att göra förändringar i Las?
– Jag förstår fackförbundens hållning men det finns en fara med att bara säga nej och bli en bromskloss. Risken finns att man till slut sitter utan kort på handen. Fackförbunden skulle istället vinna på att göra Las till sin fråga och komma med egna konstruktiva idéer.

Hur bedömer du chanserna att parterna kan enas? Är du optimistisk?
– Ja, det är jag. Arbetsmarknadens parter och regeringen har hittills varit väldigt duktiga på att bygga välfärdssystem i Sverige och det tror jag att man kommer att klara i framtiden också. Men frågan just nu är: var börjar vi? Är det turordningsreglerna som vi ska avskaffa eller ska vi börja med att se hur vi kan förbättra omställningsförmågan för fler som är mitt i arbetslivet?

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA