”Kräv individuella planer för kompetensutveckling”

0
1769
Carin Ulander Wänman. Foto: Mattias Pettersson.

Tvinga arbetsgivarna att ta fram kompetensutvecklingsplaner för sina anställda. Det tror arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman är en åtgärd som både skulle gynna arbetsgivarna och öka motivationen för de anställda.

För anställda som är sjukskrivna under längre tid har arbetsgivare en skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan så att de sjuka successivt ska kunna återgå till arbete.

Ett liknande ansvar borde arbetsgivarna ha när det gäller kompetensutveckling. Det menar arbetsrättsjuristen Carin Ulander Wänman vid Umeå universitet. Hon har forskat om regleringar på den svenska arbetsmarknaden i över tio år.

Vad skulle ett sådant krav kunna innebära?
– Jag tror att det skulle vara värdefullt både för arbetsgivare och anställda eftersom det blir tydligare vilken kompetens som företaget behöver i framtiden. Det är viktigt för arbetsgivare som behöver planera sin kompetensförsörjning bättre. För anställda kan det öka motivationen att skaffa sig ny kompetens, antingen genom utbildning eller genom att byta jobb och få nya erfarenheter.

Finns det ingen risk att fler blir medvetna om sina brister och att det skapar en otrygghet på arbetsmarknaden?
– När man vet vilken kompetens som på sikt kommer att krävas tror jag att man blir mer angelägen att skaffa sig ny kompetens. Det kan man göra genom utbildningar men också genom att byta jobb. Efter några år kanske det är lockande att söka sig tillbaka till sin gamla arbetsplats och då kan man bidra med kompetens som man har skaffat sig på annat håll.

Kan du se fler positiva effekter?
– Kraven ökar på våra lärosäten och andra som erbjuder utbildningar att bli mer marknadsanpassade. I dag premieras heltidsstudier och programutbildningar genom det ekonomiska ersättningssystemet men det finns en stor efterfrågan på kortare utbildningar som fyller på kompetens under hela arbetslivet. Jag tror att kompetensutvecklingsplaner skulle synliggöra behovet av utbildningar ännu mer och det borde rimligtvis leda till ett större utbud av utbildningar.

Hur stor betydelse har egentligen kravet på tillräckliga kvalifikationer när ar-betsgivare vill göra neddragningar?
– Jag har granskat AD-domar sedan Las kom till och ser att det har skett förändringar över tid. Las har funnits i ungefär 40 år och under de första 20 åren var det lättare för anställda att uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. De senaste 20 åren har det blivit svårare.

Menar du att AD tolkar Las annorlunda nu än för 20 år sedan?
– Analysen av domarna visar att AD förändrat sin bedömning av vad som är tillräckliga kvalifikationer. Trenden är att AD inte enbart bedömer kvalifikationer för aktuella arbetsuppgifter utan också tar hänsyn till arbetsgivarens behov av konkurrenskraft och långsiktig kompetensförsörjning. Att granskningen av domarna visar att färre uppnår kraven på tillräckliga kvalifikationer ser jag som ett tecken på att kraven har blivit högre.

Men kollektivavtalen ger väl arbetsgivaren ett ansvar för kompetensutveckling?
– Reglering av kompetensutveckling finns i de flesta kollektivavtal på stora delar av arbetsmarknaden. En intressant fråga är därför vilken kompetensutveckling som de som bedömts ha otillräckliga kvalifikationer har fått under sin anställningstid. Efter min granskning av AD-domarna kunde jag konstatera att kritik mot att arbetsgivarna erbjudit för lite kompetensutveckling saknas i argumentationen från fackförbunden och i domarna.

Betyder det inte att facken borde driva kravet hårdare?
– Jag tror att det kan vara svårt för en facklig organisation att driva de här frågorna utan ett tydligt rättsligt stöd. Erfarenhet räcker uppenbarligen inte eftersom många förlorar sin anställning trots att man utan problem klarar sina arbetsuppgifter.

Och hur ser du på fackens ovilja att göra förändringar i Las?
– Jag förstår fackförbundens hållning men det finns en fara med att bara säga nej och bli en bromskloss. Risken finns att man till slut sitter utan kort på handen. Fackförbunden skulle istället vinna på att göra Las till sin fråga och komma med egna konstruktiva idéer.

Hur bedömer du chanserna att parterna kan enas? Är du optimistisk?
– Ja, det är jag. Arbetsmarknadens parter och regeringen har hittills varit väldigt duktiga på att bygga välfärdssystem i Sverige och det tror jag att man kommer att klara i framtiden också. Men frågan just nu är: var börjar vi? Är det turordningsreglerna som vi ska avskaffa eller ska vi börja med att se hur vi kan förbättra omställningsförmågan för fler som är mitt i arbetslivet?

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.