Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Globalisering kräver bättre utbildning

Globalisering kräver bättre utbildning

Hittills har globaliseringen varit positiv för Sverige. Den har gett generellt högre löner och större utbud. Men om Sverige vill behålla försprånget i konkurrensen, finns det ett nyckelområde där vi måste bli bättre.

Under de senaste decennierna har globaliseringen skjutit fart. Handeln ökar och de multinationella företagen växer snabbt. Det har gett även svenskarna högre inkomster och större utbud av varor i affärerna. Samtidigt har globaliseringen inneburit att andra länder närmar sig de nivåer av teknologi och kunnande som under många år har gett Sverige en gynnad position i den globala konkurrensen.

Under ett seminarium anordnat i Stockholm av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, presenterade ekonomiforskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, båda nationalekonomer vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning, en rapport som analyserar hur svensk arbetsmarknad har påverkats av globaliseringen.

I sin rapport visar de hur utvecklingen har förändrat den svenska arbetsmarknaden. Exportinriktade och multinationella företag blir fler, och de har fler experter och betalar mer än lokala företag, även för likartade jobb. Samtidigt har det bidragit till att dela upp arbetsmarknaden i jobb med hög och låg lön. Jobben i mellanskiktet tenderar att försvinna först i den tilltagande digitaliseringen.

Forskarna konstaterar att många jobb flyttat utomlands, men också att arbetsmarknaden alltmer efterfrågar högre kompetens. Svenska företag som köps upp av multinationella företag vill ofta anställa ekonomer, ingenjörer och andra specialister. En liknande trend finns hos exporterande företag.

Fredrik Sjöholm ställde under sitt föredrag en retorisk fråga:

– Varför har svenska arbetstagare så förhållandevis höga löner?

Han följde upp med att svara själv.

– Kunskap, teknologi och kapital. Alla tre krävs för att det ska bli bra produkter som Sverige kan exportera, sade han.

Fredrik Sjöholm avslutade med en av rapportens huvudpunkter, att det behövs mer och bättre utbildning i Sverige, och att statens viktigaste skyldighet är att se till att utbildningen i Sverige är optimal.

Alla talare på seminariet var överens om att utbildning är ett av de viktigaste inslagen i medicinen för att säkra svensk framgång i den global konkurrensen. Men de hade lite olika kryddning på sina recept.

Läs rapporten

I rapporten Globalisering och svensk arbetsmarknad listar författarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm fem policyrekommendationer.

  1. Fortsatt öppenhet – för en effektiv export.
  2. Fungerande socialt skyddsnät – för acceptans av globaliseringen.
  3. Fungerande utbildningssystem – för att svara mot näringslivets kompetensbehov.
  4. Kontinuerlig vidareutbildning – för att klara ständiga förändringar.
  5. Fungerande bostadsmarknad – för att underlätta geografisk rörlighet.

Mats Persson, liberalernas ekonomisk-politiske talesman, efterfrågade lägre skatter. Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef, tyckte i stället att företagen borde investera mer i de anställdas kompetens.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, poängterade problemen med att rekrytera. Hon sade att mellan en fjärdedel och en femtedel av alla rekryteringar misslyckas. Hon pekade på för låg lönespridning, att för många studenter tar för lång tid på sig och att arbetsmarknaden måste bli mer flexibel så att folk börjar röra sig mer mellan olika jobb. Hon ville också se större löneskillnader.

Hans Stråberg, ordförande för Atlas Copco och SKF, berättade om hur han försökt anställa en kvinnlig expert från Indien. Hon var intresserad av jobbet ända tills hon insåg två saker: hur höga de svenska skatterna var att den svenska kommun där hon skulle bo saknade elitskolor.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson resonerade kring en förändring av det svenska utbildningssystemet. Hon ville ha både mer och bättre utbildning. Hon ville se mer av de reguljära utbildningarna: högskola, yrkeshögskola och yrkesutbildning.

– Den bristande kvaliteten och de stora klyftorna i det svenska utbildningsväsendet är ett allvarligt hot mot att vi ska klara utmaningarna, sade hon.

Ylva Johansson hade ingen färdig lösning, men sade att hon tänkte sig ett system med bördor och initiativtagande fördelade på flera parter.

– Jag tror på en form där individen tar ett eget ansvar, sade hon. Parterna och individen ska kunna lägga till, men även staten bör vara där med en rejäl pott i finansieringen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA