Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Globalisering kräver bättre utbildning

Globalisering kräver bättre utbildning

Hittills har globaliseringen varit positiv för Sverige. Den har gett generellt högre löner och större utbud. Men om Sverige vill behålla försprånget i konkurrensen, finns det ett nyckelområde där vi måste bli bättre.

Under de senaste decennierna har globaliseringen skjutit fart. Handeln ökar och de multinationella företagen växer snabbt. Det har gett även svenskarna högre inkomster och större utbud av varor i affärerna. Samtidigt har globaliseringen inneburit att andra länder närmar sig de nivåer av teknologi och kunnande som under många år har gett Sverige en gynnad position i den globala konkurrensen.

Under ett seminarium anordnat i Stockholm av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, presenterade ekonomiforskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, båda nationalekonomer vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning, en rapport som analyserar hur svensk arbetsmarknad har påverkats av globaliseringen.

I sin rapport visar de hur utvecklingen har förändrat den svenska arbetsmarknaden. Exportinriktade och multinationella företag blir fler, och de har fler experter och betalar mer än lokala företag, även för likartade jobb. Samtidigt har det bidragit till att dela upp arbetsmarknaden i jobb med hög och låg lön. Jobben i mellanskiktet tenderar att försvinna först i den tilltagande digitaliseringen.

Forskarna konstaterar att många jobb flyttat utomlands, men också att arbetsmarknaden alltmer efterfrågar högre kompetens. Svenska företag som köps upp av multinationella företag vill ofta anställa ekonomer, ingenjörer och andra specialister. En liknande trend finns hos exporterande företag.

Fredrik Sjöholm ställde under sitt föredrag en retorisk fråga:

– Varför har svenska arbetstagare så förhållandevis höga löner?

Han följde upp med att svara själv.

– Kunskap, teknologi och kapital. Alla tre krävs för att det ska bli bra produkter som Sverige kan exportera, sade han.

Fredrik Sjöholm avslutade med en av rapportens huvudpunkter, att det behövs mer och bättre utbildning i Sverige, och att statens viktigaste skyldighet är att se till att utbildningen i Sverige är optimal.

Alla talare på seminariet var överens om att utbildning är ett av de viktigaste inslagen i medicinen för att säkra svensk framgång i den global konkurrensen. Men de hade lite olika kryddning på sina recept.

Läs rapporten

I rapporten Globalisering och svensk arbetsmarknad listar författarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm fem policyrekommendationer.

  1. Fortsatt öppenhet – för en effektiv export.
  2. Fungerande socialt skyddsnät – för acceptans av globaliseringen.
  3. Fungerande utbildningssystem – för att svara mot näringslivets kompetensbehov.
  4. Kontinuerlig vidareutbildning – för att klara ständiga förändringar.
  5. Fungerande bostadsmarknad – för att underlätta geografisk rörlighet.

Mats Persson, liberalernas ekonomisk-politiske talesman, efterfrågade lägre skatter. Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef, tyckte i stället att företagen borde investera mer i de anställdas kompetens.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, poängterade problemen med att rekrytera. Hon sade att mellan en fjärdedel och en femtedel av alla rekryteringar misslyckas. Hon pekade på för låg lönespridning, att för många studenter tar för lång tid på sig och att arbetsmarknaden måste bli mer flexibel så att folk börjar röra sig mer mellan olika jobb. Hon ville också se större löneskillnader.

Hans Stråberg, ordförande för Atlas Copco och SKF, berättade om hur han försökt anställa en kvinnlig expert från Indien. Hon var intresserad av jobbet ända tills hon insåg två saker: hur höga de svenska skatterna var att den svenska kommun där hon skulle bo saknade elitskolor.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson resonerade kring en förändring av det svenska utbildningssystemet. Hon ville ha både mer och bättre utbildning. Hon ville se mer av de reguljära utbildningarna: högskola, yrkeshögskola och yrkesutbildning.

– Den bristande kvaliteten och de stora klyftorna i det svenska utbildningsväsendet är ett allvarligt hot mot att vi ska klara utmaningarna, sade hon.

Ylva Johansson hade ingen färdig lösning, men sade att hon tänkte sig ett system med bördor och initiativtagande fördelade på flera parter.

– Jag tror på en form där individen tar ett eget ansvar, sade hon. Parterna och individen ska kunna lägga till, men även staten bör vara där med en rejäl pott i finansieringen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA