Ingen tjänstepension? Då behöver du tänka på det här

0
9622
Om du inte har en tjänstepension bör du förhandla till dig en högre lön för ett eget pensionssparande. Foto: Mostphotos/Frugan

För de flesta ingenjörer krävs ett eget månadssparande på tusentals kronor för att kompensera att man inte har tjänstepension. Även utan kollektivavtal kan du få tjänstepension men då finns det några fallgropar. 

Alla med kollektivavtal har tjänstepension. Många underskattar hur viktig den är för den sammanlagda pensionen. Saknar man tjänstepension är det viktigt att ordna ett eget månadssparande. Hur mycket man ska spara beror på hur mycket man tjänar.

Tomas Carlsson, Collectum

Ingenjören kontaktade pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum för att få tips inför förhandlingar om lön och villkor när man byter jobb.

Vad är en rimlig premienivå för ett eget sparande om jag inte har tjänstepension?

– Det beror givetvis på hur mycket man tjänar. Ju högre lön du har desto mer bör du spara. För den som har kollektivavtal och en lön på 49 000 kronor i månaden betalar arbetsgivaren in 4 700 kronor till tjänstepensionen. Den som saknar tjänstepension bör ordna ett sparande på samma nivå.

Ska man planera storleken på månadssparandet före eller efter skatt?

– Om du själv betalar in till en pensionsförsäkring bör du ordna ett sparande före skatt på nivåerna som diagrammet visar. Många känner inte till att man har rätt att göra avdrag för privat pensionssparande om man saknar tjänstepension. Att beräkna sitt sparande på lönen efter skatt är lite svårare eftersom det beror på vilken skattesats man har. Om vi gör en enkel schablon med en skatt på 50 procent behöver man spara hälften av det belopp som vi rekommenderar. Tjänar du 49 000 kronor behöver du alltså spara 4 700 kronor före skatt eller 2 350 efter skatt.

Många arbetsgivare utan kollektivavtal erbjuder ändå tjänstepension. Gäller då samma villkor som med kollektivavtal?

– Först och främst vill jag säga att alla tjänstepensioner är bra, även om arbetsgivaren saknar kollektivavtal. Den främsta skillnaden är att avgifterna ofta är högre. Kollektivavtalen har gjort upphandlingar med väldigt låga avgifter. Är avgifterna högre blir pensionssparandet lägre och många inser inte hur stor skillnaden blir efter ett helt arbetsliv.

Om arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepension. Kan man förhandla sig till det?

– Ja, det kan man göra och det ska man göra. Blir man inte erbjuden tjänstepension ska man begära högre lön eftersom man själv måste ordna med ett sparande, antingen genom ISK eller en privat pensionsförsäkring.

Ska jag känna mig nöjd om arbetsgivaren kompenserar mig ekonomiskt med samma nivå som en tjänstepension?

– Nej, faktiskt inte. Kollektivavtalen ger dig mer än enbart pensionsinbetalningar. Alla kollektivavtal innehåller också en sjukförsäkring som är jätteviktig. Om du blir sjuk mer än 90 dagar får du en sjukpension som kompletterar ersättningen från Försäkringskassan. Dessutom betalas det in pensionspremier på samma nivå som om du hade jobbat heltid.

Min nya arbetsgivare erbjuder mig ett procentpåslag för att täcka pensionsinbetalningar och sjukförsäkring. Vad ska jag tänka på?  

– Jag tycker att sjukförsäkringen bör ligga utanför sparpremien. Det är viktigt att känna till att premien för sjukförsäkringen ökar ju äldre du blir. Med en fast premie kommer inbetalningarna till tjänstepensionen att minska när premien till sjukförsäkringen blir större. Glöm inte heller att fråga om det finns ett familjeskydd i den sjukpensionsförsäkring som arbetsgivaren ordnar. Det finns nästan alltid i kollektivavtalen.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.