Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Testet som mäter om du riskerar bli sjuk av trötthet

Testet som mäter om du riskerar bli sjuk av trötthet

Hur mycket ork har du kvar efter jobbet? Kan du återhämta dig och känna dig pigg nästa arbetsdag? Ett nytt test framtaget av Sahlgrenska sjukhuset kan ge dig en varningssignal om du är i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av trötthet.

De flesta känner sig lite trötta efter jobbet och det är helt normalt så länge återhämtningen fungerar fullt ut och batterierna blir laddade till nästa dag. Det är när tröttheten är för stor för att återhämtningen ska räcka till som varningsklockorna ringer.

Trötthetskänslan kan nämligen användas som en teststicka som signalerar en ökad risk för att bli sjuk.

Kerstin Wentz, legitimerad psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har tillsammans med forskarkolleger genomfört en studie där man har följt 1300 personer från fyra yrkesgrupper under två års tid. Arkitekter, ingenjörer, hemtjänstpersonal, snickare och sjuksköterskor har svarat på frågor om sin hälsa, sitt behov av återhämtning efter arbetsdagen och olika förhållanden i arbetet.

– Vi har kunnat se att vissa arbetsförhållanden har särskilt stor betydelse för ett större behov av återhämtning, säger Kerstin Wentz.

Den faktor som har allra störst betydelse är att vi behöver känna att vi kan göra ett bra jobb. Eller omvänt, den som inte känner att han eller hon kan göra ett bra jobb blir tröttare, vilket gör det svårare att återhämta krafter till nästa dag.

Möjligheten att kunna styra arbetspauser och arbetstider och socialt stöd från kolleger på jobbet har en skyddande effekt mot trötthet medan känslomässiga krav och högt arbetstempo gör oss tröttare.

– Det är en missuppfattning att de känslomässiga kraven bara finns i vissa yrkesgrupper som inom vård- och omsorg. De här kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer, säger Kerstin Wentz.

Med utgångspunkt från studien har hennes forskargrupp utvecklat ett kostnadsfritt test som ger svar på om du befinner dig i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av stress. Där finns också länkar till informationsmaterial.

Testet består av 26 frågor där man beskriver sina arbetsförhållanden och skattar sin mentala trötthet efter en arbetsdag, främst hur tröttheten påverkar fritiden. Svaren vägs samman och resultatet blir en färgsignal, röd, gul eller grön, som ger en indikation på behovet av återhämtning.

– Testet ger ett slags gränsvärde för hur trött man kan vara utan att man riskerar att bli sjuk, säger Kerstin Wentz.

Röd signalerar en ökad risk och här är det nödvändigt att prata med sin chef för att förändra arbetssituationen. Gult är en varning och finns i två versioner.

– Det kan antingen betyda att arbetsbelastningen är för hög och då kan det finnas en hälsorisk även om man fortfarande känner sig pigg. Den andra varianten indikerar att tröttheten inte i första hand beror på de arbetsförhållanden som finns med i testet. Det kan bero på faktorer som rör privatlivet eller på faktorer i arbetet som testet inte fångar upp.

Grönt visar att arbetsbelastningen är rimlig och återhämtningen fungerar.

Testfrågorna är framtagna i Nederländerna och har använts på breda yrkesgrupper under lång tid. De svenska forskarna har med hjälp av den tvååriga studien kunna mäta sambandet mellan faktorer på arbetsplatsen och behovet av återhämtning.

Kerstin Wentz säger att för stor trötthet är en tidig signal på risk för längre sjukskrivning och hjärt- och kärlsjukdomar. För stor trötthet kan också innebära sömnsvårigheter, problem med mage och muskelvärk. Hon beskriver tröttheten som en nedåtgående spiral.

– Problemet med trötthet är att kroppen kompenserar den med ett extra stresspåslag. Och det gör oss förstås bara ännu tröttare.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA