Testet som mäter om du riskerar bli sjuk av trötthet

0
26271
De känslomässiga kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer.. Foto: Thinkstock/Ridofranz.

Hur mycket ork har du kvar efter jobbet? Kan du återhämta dig och känna dig pigg nästa arbetsdag? Ett nytt test framtaget av Sahlgrenska sjukhuset kan ge dig en varningssignal om du är i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av trötthet.

De flesta känner sig lite trötta efter jobbet och det är helt normalt så länge återhämtningen fungerar fullt ut och batterierna blir laddade till nästa dag. Det är när tröttheten är för stor för att återhämtningen ska räcka till som varningsklockorna ringer.

Trötthetskänslan kan nämligen användas som en teststicka som signalerar en ökad risk för att bli sjuk.

Kerstin Wentz, legitimerad psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har tillsammans med forskarkolleger genomfört en studie där man har följt 1300 personer från fyra yrkesgrupper under två års tid. Arkitekter, ingenjörer, hemtjänstpersonal, snickare och sjuksköterskor har svarat på frågor om sin hälsa, sitt behov av återhämtning efter arbetsdagen och olika förhållanden i arbetet.

– Vi har kunnat se att vissa arbetsförhållanden har särskilt stor betydelse för ett större behov av återhämtning, säger Kerstin Wentz.

Den faktor som har allra störst betydelse är att vi behöver känna att vi kan göra ett bra jobb. Eller omvänt, den som inte känner att han eller hon kan göra ett bra jobb blir tröttare, vilket gör det svårare att återhämta krafter till nästa dag.

Möjligheten att kunna styra arbetspauser och arbetstider och socialt stöd från kolleger på jobbet har en skyddande effekt mot trötthet medan känslomässiga krav och högt arbetstempo gör oss tröttare.

– Det är en missuppfattning att de känslomässiga kraven bara finns i vissa yrkesgrupper som inom vård- och omsorg. De här kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer, säger Kerstin Wentz.

Med utgångspunkt från studien har hennes forskargrupp utvecklat ett kostnadsfritt test som ger svar på om du befinner dig i riskzonen för att drabbas av sjukdom på grund av stress. Där finns också länkar till informationsmaterial.

Testet består av 26 frågor där man beskriver sina arbetsförhållanden och skattar sin mentala trötthet efter en arbetsdag, främst hur tröttheten påverkar fritiden. Svaren vägs samman och resultatet blir en färgsignal, röd, gul eller grön, som ger en indikation på behovet av återhämtning.

– Testet ger ett slags gränsvärde för hur trött man kan vara utan att man riskerar att bli sjuk, säger Kerstin Wentz.

Röd signalerar en ökad risk och här är det nödvändigt att prata med sin chef för att förändra arbetssituationen. Gult är en varning och finns i två versioner.

– Det kan antingen betyda att arbetsbelastningen är för hög och då kan det finnas en hälsorisk även om man fortfarande känner sig pigg. Den andra varianten indikerar att tröttheten inte i första hand beror på de arbetsförhållanden som finns med i testet. Det kan bero på faktorer som rör privatlivet eller på faktorer i arbetet som testet inte fångar upp.

Grönt visar att arbetsbelastningen är rimlig och återhämtningen fungerar.

Testfrågorna är framtagna i Nederländerna och har använts på breda yrkesgrupper under lång tid. De svenska forskarna har med hjälp av den tvååriga studien kunna mäta sambandet mellan faktorer på arbetsplatsen och behovet av återhämtning.

Kerstin Wentz säger att för stor trötthet är en tidig signal på risk för längre sjukskrivning och hjärt- och kärlsjukdomar. För stor trötthet kan också innebära sömnsvårigheter, problem med mage och muskelvärk. Hon beskriver tröttheten som en nedåtgående spiral.

– Problemet med trötthet är att kroppen kompenserar den med ett extra stresspåslag. Och det gör oss förstås bara ännu tröttare.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.