Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Sju miljarder fattas för högre utbildning

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare.

Samtidigt som lärosätenas kostnader för grund- och avancerad nivå har fördubblats sedan läsåret 1994/95, har ersättningen från staten inte hängt med. Framför allt beror detta på att staten tillämpar ett schabloniserat effektivitetsavdrag, hävdas i en ny rapport från Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare.

Läsåret 1994/95 ändrades systemet för kostnadsersättning till högskolan. I rapporten Systemfel i kunskapsfabriken (Sulf) av Karin Åmossa jämförs hur ersättningen för högskolornas undervisning har utvecklats fram till 2016. Den visar att de flesta utbildningsområden skulle behöva resurshöjningar med 30 till 50 procent för att komma tillbaka till den nivå som gällde på 1990-talet.

Karin Åmossa, Sulf

– Det enda utbildningsområde som inte har tappat resurser är humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT). Det beror dock på att dessa från början låg på en sådan låg nivå att staten vid ett flertal tillfällen gjort extra satsningar för dessa utbildningsområden, säger Karin Åmossa. Fortsätter utvecklingen som hittills kommer även HSJT att drabbas av tydliga resursminskningar.

Det finns flera orsaker till att ersättningarna urholkats men den enskilt viktigaste är att staten ställer samma krav på effektivisering av högskolans undervisning som man gör på andra statliga verksamheter. I den privata sektorn effektiviseras produktion och verksamhet kontinuerligt med hjälp av ny teknik och motsvarande produktionsvinster bör även staten dra nytta av.

För många statliga verksamheter stämmer detta. Precis som vi sköter bankärenden själva hemma vid datorn, har också många av våra kontakter med statliga myndigheter, till exempel Skatteverket och Försäkringskassan, flyttat över till nätet. Men det gäller inte högre undervisning menar Karin Åmossa. Studenterna har fortfarande ett stort behov av kontakt med sina lärare.

– Antalet studenter har ökat och många av dessa kommer från studieovana miljöer. Det är bra att rekryteringen breddas men det betyder också att fler är i behov av särskilt stöd. Undervisningen idag kräver alltså mer resurser per student än den gjorde 1995, säger Karin Åmossa.

I rapporten föreslår man bland annat att lärosätena ska sluta att vara överdrivet försiktiga i budgeteringen och inte spara pengar i onödan. Men det enskilt viktigaste kravet är att slopa produktivitetskravet för den högre utbildningen.

– Det har gått bra att göra det för yrkeshögskolan. Där har man ansett att undervisning inte kan kombineras med ett sådant krav, säger Karin Åmossa. Det kravet passar minst lika illa på högskolorna.

Hon är också kritisk till att den sittande resursutredningen, som ska presentera sitt slutbetänkande i början av december, inte har fått i uppdrag att se över det så kallade produktivitetskravet.

– Det är väldigt konstigt och det gör att jag inte heller har så stor förhoppning på en eventuellt ny regering. Det här är ett systemfel som vi ser det och ett systemfel som rimmar väldigt illa med de höga kvalitetskrav som högskolan borde ha.

Jan Fröman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Få myndigheter klarar kraven på lönekartläggning

0
Endast nio myndigheter gjorde en lönekartläggning i tid förra året. Det innebär att de flesta av landets trettio största myndigheter bryter mot lagen.

Alstoms nybygge blir ett lyft för ingenjörerna

0
Alstom bygger ett nytt innovationscenter där ingenjörer och produktion sitter i samma lokaler. "Det blir en boost för hela verksamheten" säger David Lindgren, Sveriges Ingenjörer.
Elizabeth Kuylenstierna

Reflektera (och ta tag i situationen) så blir jobbet bättre

0
Vad hände egentligen på mötet? Varför reagerade jag så där? Bli medveten om hur du själv fungerar så blir det lättare att styra situationer dit du vill.

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

1
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

3
Tillgången och efterfrågan på civil- och högskoleingenjörer bedöms fortsätta att vara i balans om fem år. Den prognosen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

2
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

2
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.

VI REKOMMENDERAR

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

6
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

TOPPLISTA