Långsamma migrationsbeslut hindrar internationalisering

0
2022
Migrationsverkets handläggningstider är ett hinder för internationaliseringen menar de svenska lärosätena. Foto: Getty Images.

Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan.

En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på remiss och Ingenjören har frågat ett par lärosäten och Sveriges Ingenjörer om de saknar något i de åtta mål som utredaren har presenterat (se längst ner).

Benny Lövström, BTH

Blekinge Tekniska Högskola har profilerat sig som en internationell högskola och i dag kommer nästan en femtedel av studenterna från andra länder. Andelen studenter som betalar studieavgifter är ungefär tio procent. Benny Lövström, internationaliseringsansvarig på högskolan, tycker att de strategiska målen är bra men också väldigt övergripande.

– Det är svårt att inte hålla med om målen men vi har lämnat några synpunkter med konkreta förslag.

  • Fler statliga stipendier. Näringsdepartementet skulle kunna stödja utländska studenter på utbildningar inom bristområden, till exempel ingenjörsutbildningar.
  • Lokala stipendiefonder, där företag finansierar utländska studenter, kan uppmuntras till exempel genom skattelättnader.
  • Även om fler kurser ges på engelska måste svenska vara det första språket inom skolans administration. Handlingar på lärosätena som är myndighetsbeslut bör skrivas på svenska och vid behov översättas till engelska.
  • Bättre samarbete mellan Migrationsverket, lärosätena och andra myndigheter kring studenter och forskares uppehållstillstånd och arbetstillstånd. I dag tar tillstånden för långt tid.

På KTH i Stockholm är knappt en tredjedel av alla studenter och doktorander från andra länder och omkring 700 studenter på KTH pluggar varje år på ett universitet utomlands.

Stefan Östlund, vicerektor för internationella relationer skulle önska att strategin ännu tydligare betonar hur viktiga de internationella studenterna är för tillväxten i Sverige.

Stefan Östlund, KTH

– Attraktiva, högt rankade utbildningar lockar hit talanger och det höjer kvaliteten på utbildningen. De som stannar i Sverige efter sin utbildning bidrar också till att utveckla svensk industri, säger han.

KTH har lämnat några kommentarer till utredningen:

  • Bättre samordning mellan myndigheter i migrationsfrågor. Det måste fungera bättre så att studenter inte väljer bort Sverige.
  • Fler konkreta strategiska initiativ för att marknadsföra Sverige och landets behov av spetskompetens.
  • Ett mer modernt regelverk anpassat till att svenska lärosäten ska kunna agera fullt ut internationellt, exempelvis kan det behövas en möjlighet att ge examen i ett annat land.
Måns Östring, Sveriges Ingenjörer

Måns Östring, ordförande för Sveriges Ingenjörers högskoleråd tycker också att utredningen på ett övergripande plan är bra.

– Den lyfter på många olika stenar men ibland saknas det förslag på lösningar. Rapporten har identifierat flera hinder där utredaren skriver att det inte finns resurser inom utredningen för att gå vidare. Det är hinder som är nödvändiga att lösa och jag hade gärna velat se förslag på åtminstone en möjlig lösning, säger Måns Östring.

Sveriges Ingenjörer har lämnat några synpunkter i sitt remissvar:

  • Relativt få utländska studenter stannar kvar i Sverige efter utbildningen och näringslivet skulle kunna ta ett större ansvar och rekrytera. Det krävs insatser utanför högskolan för att internationaliseringen ska fungera.
  • Samarbetet med Migrationsverket måste bli bättre och handläggningstiderna kortare. Vi måste också hitta en lösning på dagens moment 22-läge där det krävs finansiering för studenter för att få uppehållstillstånd och uppehållstillstånd för att få finansiering.
  • Fler stipendier till elitstudenter från andra länder.
  • Internationalisering kostar pengar och utbildningens kvalitet hotas utan tillräckliga resurser. Lärosätena saknar tillsammans sju miljarder kronor för att nå samma ersättningsnivå per student som i mitten av 90-talet.

Den andra delen av uppdraget ska ska redovisas för regeringen senast den 31 oktober.

Karin Virgin

Åtta strategiska mål för internationalisering

1. Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.

2. Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.

3. Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.

4. De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.

5. Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.

6. Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.

7. Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.

8. System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.