14 trender som påverkar Sveriges Ingenjörer

0
1779
Pil visar uppåtgående trend
Foto: Getty images

Omvärlden förändras och med det behöver det fackliga arbetet ändras – både för hur man kan engagera sig och för att ge det stöd som behövs i en förändrad omvärld. Nu har Sveriges Ingenjörer gjort en analys och här är de viktigaste trenderna som påverkar förbundet.  

Situationsanalysen har tagits fram av Sveriges Ingenjörers demokratiutredning för att ta reda på vilken verklighet det är som förbundet har att verka i framöver. På Ingenjörsfullmäktige som pågår nu presenterades analysen.

I den lyfter man bland annat fram att facket behöver hitta former för att möta medlemmar som jobbar där det inte finns någon lokalförening, för konsulter som behöver stöd men inte har förtroendevalda, att förbundet behöver driva karriärs- och professionsfrågor och att det behövs plattformar om frågor medlemmarna är intresserade av.

Här är de 14 viktigaste trenderna som påverkar Sveriges Ingenjörer:

  1. Antalet ingenjörer ökar från 186 000 stycken 2015 till 250 000 år 2030, vilket ger bra förutsättningar för Sveriges Ingenjörer att växa.
  2. Antalet utbildningsprogram för ingenjörer har ökat – till 120 civilingenjörsprogram och 130 högskoleingenjörsprogram, vilket ökar bredden bland ingenjörer och påverkar hur förbundet behöver jobba.
  3. Tjänstesektorn ökar och industrin minskar. I och med det arbetar fler medlemmar på arbetsplatser utan facklig förening.
  4. Företag har oftare bara en kärntrupp med fast anställa och har i stället fler konsulter. Det gör att fler ingenjörer står utanför en lokal facklig organisation – men kan behöva en facklig plattform.
  5. Lojaliteten med arbetsgivaren minskar. I stället är man mer lojal mot sitt specialområde. Om företaget ändrar inriktning får man vidare till annan arbetsgivare.
  6. Fler ingenjörer jobbar hos utländska arbetsgivare. De utländska arbetsgivarna ansluter sig till svenska arbetsgivarorganisationer, så det är inget problem med kollektivavtal, men värderingarna kan skilja sig.
  7. Fler ingenjörer har utländsk bakgrund och har andra förväntningar på vad facket kan hjälpa till med.
  8. Gränsen mellan jobb och fritid luckras upp. Problem med stress, ohälsa och tillgänglighet ökar. Det är svårare att samla medlemmar på arbetsplatsen. Fackligt arbete på arbetstid blir svårare att definiera.
  9. Det ideella engagemanget förändras inte över tid. Ungefär 50 procent av svenskarna arbetar ideellt regelbundet. Och 10 procent arbetar fackligt.
  10. Den fackliga anslutningsgraden är oförändrad eller ökande på tjänstemanna-/akademikersidan på cirka 74 procent sedan 2006, till skillnad från LO-förbunden där anslutningen minskar. En förklaring anses vara att tjänstemanna-/akademikerförbunden ger mer individualiserat stöd.
  11. Bland nyexaminerade finns en upplevelse att färre ser värdet av att bli medlem. Lojaliteten minskar också när medlemmar ser sig som kunder.
  12. Formerna för engagemang ändras. Människor vill göra skillnad men utan ”bindningstid” – man vill göra korta insatser här och nu. Därför behövs nya former för att engagera sig fackligt.
  13. Andelen kvinnor ökar bland förtroendevalda i Sveriges Ingenjörer.
  14. Begreppet ”medlem” luckras upp i samhället och bli otydligare, med olika typer av medlemskap och engagemang. Det gör att medlemmar kan vara osäkra på om de är medlemmar eller inte.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft. 
Man som har videosamtal

Så kan chefen stötta vid (plötsligt infört) distansarbete

Att jobba hemifrån är annorlunda än att vara på kontoret, särskilt när hemmajobbet införs plötsligt. Här är tips från tre forskare om hur chefer kan stötta i det läget.

Sveriges Ingenjörer har slutit avtal om korttidsarbete

Anställda går ner i arbetstid men får ändå får ut över 90 procent av lönen. Staten står för över hälften av lönekostnaderna. Korttidsavtalen kommer att rädda många jobb.
Skylt Sveriges Ingenjörer

Corona: Sveriges Ingenjörer har beredskap att stötta medlemmarna

Medlemsrådgivningen bemannas med ersättare, kartläggning av rutiner på alla kritiska funktioner och en FAQ på webben uppdateras dagligen för att kunna ge medlemmarna bra service.
Mattebok vid dator

Under coronakrisen: Teknologer hjälper elever som pluggar hemifrån

KTH-studenten Sophie Åströms initiativ att ge mattehjälp online till högstadie- och gymnasieelever som måste plugga hemifrån på grund av coronaviruset tog fart direkt.