Kunskap saknas om sexuella trakasserier inom akademin

0
1964
Sexuella trakasserier förekommer inom alla discipliner inom akademin och mellan alla olika typer av grupper – både mellan studenter och handledare, kollegor, bland administrativ personal och andra anställda. Foto: Getty Images

Det finns stora luckor i forskningen kring sexuella trakasserier inom akademin, inte minst i ett svenskt perspektiv. Tydligt är dock att de som utsätts drabbas av oerhörda konsekvenser som i värsta fall leder till att de ger upp sin akademiska karriär.

Det är nu ett år sedan #metoo-uppropet tog sin början i USA. I Sverige samlade #akademikeruppropet cirka 2 500 underskrifter. För att få en bild av kunskapsläget när det gäller sexuella trakasserier inom universitet och högskola har Vetenskapsrådet beställt en rapport som Nationella sekretariatet för genusforskning nyligen presenterade.

Maja Lundqvist, Nationella sekretariatet för genusforskning.

– Vi har gått igenom internationell forskning på området och analyserat befintliga forskningsöversikter, topprankade forskningsartiklar samt svensk och nordisk forskning om sexuella trakasserier i akademin, berättar Maja Lundqvist, som skrivit rapporten tillsammans med Fredrik Bondestam.

Rapporten ”Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt” visar att sexuella trakasserier är ett utbrett problem. Det förekommer inom alla discipliner och mellan alla olika typer av grupper – både mellan studenter och handledare, kollegor, bland administrativ personal och andra anställda.

– Konsekvenserna för de som drabbas är oerhörda. De lider av både psykisk och fysisk ohälsa, arbetsmotivationen går ner, de drar sig undan och undviker att delta i gemensamma aktiviteter och det händer också att utsatta söker sig bort från akademin, berättar Maja Lundqvist.

Om rapporten

Rapporten Sexuella trakasserier i akademin – en internationell forskningsöversikt har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet på uppdrag av Vetenskapsrådet. Materialet är unikt i och med att det är den första heltäckande forskningsöversikten om sexuella trakasserier i akademin i ett internationellt perspektiv. Intresset har varit enormt, och just nu pågår arbetet med att översätta den till engelska.

Däremot finns det mycket lite forskning kring hur arbetsplatsen i övrigt påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier. Och förövarna lyser med sin frånvaro.

– Det finns i stort sett ingen forskning alls kring förövarna. Vilka är de, varför gör de så här och i vilka situationer? Förstår de sitt beteende? Det vet vi ingenting om.

Rapporten visar att kunskapen på området är bristfällig och svår att jämföra. Antalet utsatta varierar kraftigt mellan olika undersökningar och det har att göra med vilka frågor som ställs, urval, definitioner och vilken mätmetod som används.

I ett svenskt perspektiv finns det väldigt lite material att gå på. Maja Lundqvist berättar att de studier som de har med i forskningsöversikten är små och relativt gamla, runt 20 år, vilket gör det svårt att dra slutsatser om hur det faktiskt ser ut.

– Det finns en del kunskap på området i exempelvis myndighetsrapporter, utredningar och bredare studier där man tittat mer på villkor inom akademin och arbetsmiljöfrågor. Det materialet ryms dock inte inom ramen för denna rapport. För att kunna sätta in rätt åtgärder skulle vi behöva mer forskningsbaserad kunskap och bygga förståelsen för hur det faktiskt ser ut, säger Maja Lundqvist.

Hon arbetar nu med ett nytt uppdrag från Universitets- och högskolerådet där Nationella sekretariatet för genusforskning sammanställer en forskningsöversikt med internationell forskning kring förebyggande arbete mot sexuella trakasserier inom akademin.

Den rapporten ska publiceras i mars nästa år och utgör en mindre del i Universitets- och högskolerådets egna uppdrag att undersöka det förebyggande arbetet på universitet och högskolor i Sverige.

Maja Lundqvist konstaterar att sexuella trakasserier är vanligare i organisationer där det finns en tydlig hierarkisk ordning och som präglas av maskulina normer. För att komma åt problemen krävs det mer än policydokument och rutiner.

– Det sätt som vi använder för att förebygga sexuella trakasserier kommer inte åt grundproblemen och vi vet att underrapporteringen är stor. Det krävs att ledningen är tydlig och tar ett aktivt ledarskap i frågan och visar att man inte accepterar kränkande särbehandling. Först då kommer folk att vilja, våga och kunna berätta.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.