Enkla bilder och ett tydligt budskap
– Så når du ut med din forskning

0
1905
– Det allra viktigaste är att vara sig själv, att prata med publiken på samma sätt som du pratar med en vän, tipsar Rezan Güler.

Att nå ut med sin forskning och kunna förmedla den på ett begripligt sätt är i grunden en demokratifråga. Det tycker årets vinnare av Forskar Grand Prix, Rezan Güler, som här delar med sig av sina bästa tips.

Forskar Grand Prix är Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare. Varje deltagare har fyra minuter på sig för att presentera sin forskning på ett fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt.

Fem tips för en vass presentation

  1. Ha koll på publiken. Anpassa presentationen till målgruppen så att du lägger dig på rätt nivå.
  2. Var personlig. Använd samma språk och ton som när du pratar med en vän.
  3. Testa presentationen på någon du känner. Var uppmärksam på hur mottagaren förstår din presentation och hur du kan bli tydligare.
  4. Använd enkla bilder. Tänk på att bilderna ska göra det enklare att hänga med i din presentation.
  5. Välj ett spår. Hitta en kärnidé och lyft fram det intressantaste. Våga välja bort detaljer som inte är viktiga för helheten.

Årets vinnare, Rezan Güler, forskar om proteiner som kan bli nya, biologiska läkemedel mot cancer.

– Taktiken var att välja ut en kärnidé från min forskning och paketera den i humor, enkla bilder och ett personligt minne, berättar Rezan Güler som till vardags är doktorand i proteinteknik vid institutionen för proteinvetenskap på KTH.

Rezan Güler är också engagerad i Vetenskapens hus och tycker att det är kul att prata om forskning med barn och ungdomar, vilket också var en av anledningarna till att han sökte sig till tävlingen.

Inför de första deltävlingarna fick alla deltagare lära sig grundläggande presentationsteknik och under resan har de även fått personlig coachning av Anders Sahlman som är projektledare för Forskar Grand Prix. Rezan Güler konstaterar att det har varit väldigt lärorikt, men också krävt en hel del jobb.

– Det absolut svåraste är att hitta detaljerna som väcker intresse. När man är insatt i ett ämne kan det vara lätt att ta med för mycket, allt är ju superintressant.

Ett bra tips är att testa sin presentation på någon man känner och sedan be den personen berätta vad presentationen handlar om.

– Då märker du direkt vilken information som är relevant, vad som kan missuppfattas och vad som kan tas bort.

En av de viktigaste lärdomarna är att hitta bilder till presentationen som hjälper de som lyssnar att hänga med. Detta var också något som juryn berömde Rezan Güler för.

Forskar Grand Prix

Retoriktävling för forskare som går ut på att presentera sin forskning på ett enkelt och intresseväckande sätt på fyra minuter. Tävlingen genomfördes första gången 2012. I årets final deltog sju forskare.
Se hela finalen här.

– Det är ett vanligt misstag, särskilt inom forskarvärlden, att man har för svåra bilder. Ofta vinner man på att dela upp bilderna i flera. Men det allra viktigaste är att vara sig själv, att prata med publiken på samma sätt som du pratar med en vän, tipsar han.

Parallellt med tävlingen har Rezan Güler gått en kurs i att visualisera vetenskap och hoppas kunna fortsätta att väcka intresset för forskning. Personligen tycker han att det är viktigt för forskare att lära sig att prata om sin forskning så att den blir begriplig.

– Om allmänheten varken förstår eller vet vad som görs inom forskningen riskerar vi att den styrs i fel riktning. Det är en demokratifråga, konstaterar han.

Anna Nyström

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb, men har sedan dess tagit sig vidare i karriären. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.