Ingenjörer saknar långsiktig plan för sin kompetensutveckling

0
1330
Nordiska ingenjörer ser ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. Men det få som har en konkret plan med sin arbetsgivare för hur det behovet ska tillgodoses. Foto: Getty images.

Sex av tio ingenjörer ser ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar. Många får det genom sitt arbete, men saknar tydligare och mer strategiska satsningar från både arbetsgivare och högskolor. Det visar ANE-rapporten som sammanställt nordiska ingenjörers behov av kompetensutveckling.

Det råder kompetensbrist i samhället, inte minst när det gäller ingenjörer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer dessutom höga krav på att ingenjörer har möjlighet att ständigt utvecklas och bygga på sin kompetens.

Trots det saknas det ofta en långsiktig strategi när det gäller möjligheten till kompetensutveckling.

Josefin Utas

I rapporten Continuing Professional Development as viewed by Nordic Engineers har Association of Nordic Engineers, ANE, gått på djupet för att förstå vilka de stora utmaningarna är.

– Ingenjörer har ofta ett eget driv att lära sig mer och utvecklas, men det gäller att det finns förutsättningar också. Den stora utmaningen är att få tid till kompetensutveckling. Många jobbar i tidspressade verksamheter, ofta med mycket övertid, säger Josefin Utas, forsknings- och högskoleutredare på Sveriges Ingenjörer.

Rapporten baseras på en enkätundersökning bland de nordiska ingenjörsorganisationernas medlemmar. Enligt rapporten är det många som får kompetensutveckling när arbetet kräver det, både via sin arbetsgivare, men även via självstudier och genom att lära sig av sina kollegor.

Samtidigt ser ingenjörerna ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. Trots att de allra flesta pratar om kompetensutveckling med sin arbetsgivare är det få som har en konkret plan för den.

– Många företag är dåliga på att analysera sina behov och se kompetensutveckling som en strategisk fråga och en investering för framtiden. Det behövs en mer långsiktig syn på kompetensutveckling från arbetsgivarnas sida, poängterar Josefin Utas.

Förutom att planera och avsätta tid för kompetensutveckling bör man även ha system för att belöna och uppmuntra de som utvecklas, exempelvis genom högre lön.

Rapporten pekar även på högskolornas ansvar för ingenjörers kompetensutveckling. Endast en av tio har deltagit i någon kurs via universitet eller högskola.

– Detta är en utmaning för högskolorna. De behöver utveckla en bättre dialog med arbetsgivare så att de kan erbjuda bra och relevanta kurser för yrkesverksamma, säger Josefin Utas.

En tredje viktig åtgärd för att driva på kompetensutvecklingen är den politiska styrningen. Att erbjuda vidareutbildning inryms i högskolornas uppdrag, men uppdraget behöver förtydligas och även finansieras.

– Ingenjörer har en viktig roll i samhället. De driver på många sätt företagens utveckling och svensk konkurrenskraft. Men kompetensutvecklingsfrågan är komplex och därför behöver alla delar i systemet dra sitt strå till stacken för att det ska hända, säger Josefin Utas.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Den första ingenjören gjorde underverk i företaget

På Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad ökade omsättningen med 60 procent på tre år när företaget anställde sin första ingenjör Claes Adelin som teknisk säljare.

Här är avtalskraven för IT-ingenjörer och teknikkonsulter

Högre löner, ökad jämställdhet och tydligare reglering av arbetstiden är de viktigaste avtalskraven som Sveriges Ingenjörer ställer på IT&Telekomföretagen och Innovationsföretagen.
Positiv nyfiken engagerad

Är ni så positiva, nyfikna och engagerade som värdeorden säger?

Många företag och organisationer har värdeord och värdegrund. Men många missar att använda dem i praktiken.

Blandade känslor bland anställda när Ringhals stänger

Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 kommer att pågå i många år framöver. "Det är en väldigt långsam process, på gott och ont" säger Akademikerföreningens ordförande på Ringhals.

Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas om EU beslutar om lagstadgade minimilöner i alla medlemsländer.

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. "I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt" konstaterar han. 
Volvo Cars huvudkontor och tramadolkapslar

Droger på Volvo speglar omvärlden

Under 2019 rapporterades det om droger på Volvo cars i Torslanda. "Det speglar vilken värld vi lever i", säger Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin Blomberg.

Akademiker i kommuner och regioner kräver bättre villkor

Ökad jämställdhet och bättre villkor för chefer är några av kraven som AkademikerAlliansen ställer i avtalsrörelsen 2020.

Stick ut i jakten på nytt jobb

Som ingenjör kan det vara värt att lägga lite extra krut på att lyfta fram sina personliga förmågor i sin jobbansökan, tipsar Erica Sundberg på TRR.
Sveriges Ingenjörers rådgivning

Besvarat: 21 327 frågor från ingenjörer

Antalet samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning ökar stadigt. Där kan medlemmar och förtroendevalda få snabba svar på arbetsrättsliga frågor - och stöd i tuffa situationer på jobbet.