Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ingenjörer saknar långsiktig plan för sin kompetensutveckling

Ingenjörer saknar långsiktig plan för sin kompetensutveckling

Sex av tio ingenjörer ser ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar. Många får det genom sitt arbete, men saknar tydligare och mer strategiska satsningar från både arbetsgivare och högskolor. Det visar ANE-rapporten som sammanställt nordiska ingenjörers behov av kompetensutveckling.

Det råder kompetensbrist i samhället, inte minst när det gäller ingenjörer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer dessutom höga krav på att ingenjörer har möjlighet att ständigt utvecklas och bygga på sin kompetens.

Trots det saknas det ofta en långsiktig strategi när det gäller möjligheten till kompetensutveckling.

Josefin Utas

I rapporten Continuing Professional Development as viewed by Nordic Engineers har Association of Nordic Engineers, ANE, gått på djupet för att förstå vilka de stora utmaningarna är.

– Ingenjörer har ofta ett eget driv att lära sig mer och utvecklas, men det gäller att det finns förutsättningar också. Den stora utmaningen är att få tid till kompetensutveckling. Många jobbar i tidspressade verksamheter, ofta med mycket övertid, säger Josefin Utas, forsknings- och högskoleutredare på Sveriges Ingenjörer.

Rapporten baseras på en enkätundersökning bland de nordiska ingenjörsorganisationernas medlemmar. Enligt rapporten är det många som får kompetensutveckling när arbetet kräver det, både via sin arbetsgivare, men även via självstudier och genom att lära sig av sina kollegor.

Samtidigt ser ingenjörerna ett ökande behov av kompetensutveckling för att klara framtidens utmaningar på arbetsmarknaden. Trots att de allra flesta pratar om kompetensutveckling med sin arbetsgivare är det få som har en konkret plan för den.

– Många företag är dåliga på att analysera sina behov och se kompetensutveckling som en strategisk fråga och en investering för framtiden. Det behövs en mer långsiktig syn på kompetensutveckling från arbetsgivarnas sida, poängterar Josefin Utas.

Förutom att planera och avsätta tid för kompetensutveckling bör man även ha system för att belöna och uppmuntra de som utvecklas, exempelvis genom högre lön.

Rapporten pekar även på högskolornas ansvar för ingenjörers kompetensutveckling. Endast en av tio har deltagit i någon kurs via universitet eller högskola.

– Detta är en utmaning för högskolorna. De behöver utveckla en bättre dialog med arbetsgivare så att de kan erbjuda bra och relevanta kurser för yrkesverksamma, säger Josefin Utas.

En tredje viktig åtgärd för att driva på kompetensutvecklingen är den politiska styrningen. Att erbjuda vidareutbildning inryms i högskolornas uppdrag, men uppdraget behöver förtydligas och även finansieras.

– Ingenjörer har en viktig roll i samhället. De driver på många sätt företagens utveckling och svensk konkurrenskraft. Men kompetensutvecklingsfrågan är komplex och därför behöver alla delar i systemet dra sitt strå till stacken för att det ska hända, säger Josefin Utas.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA