Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning ”Vi behöver göra mer för doktorandernas arbetsmiljö” 

”Vi behöver göra mer för doktorandernas arbetsmiljö” 

Sigbritt Karlsson, rektor på KTH, skrev nyligen ett blogginlägg om den press som en del doktorander upplever. Vi träffade henne och ställde frågor om vad KTH gör för att förbättra doktorandernas villkor. Och varför hon vill att fler svenska ingenjörer doktorerar.

Problem med handledaren är ett av de vanligaste problemen för doktorander. Hur ser det ut på KTH? 

– Innan KTH för ungefär tio år sedan startade en modell där forskarutbildning på högskolan bedrivs inom doktorsprogram var förhållandet handledare doktorand mer likt ett lärlingsförhållande. Det finns inte lika tydligt kvar i dag även om vissa handledare agerar som tidigare och det är givetvis inte bra. Det kan också förekomma missuppfattningar att det ingår in doktorandens uppdrag att skriva så många publikationer att handledaren kan meritera sig för nästa steg i sin akademiska karriär. En sådan situation får man absolut inte sätta en doktorand i.

Hur stort är problemet med hög arbetsbelastning?

– För många är det alldeles för stort och ibland kan pressen komma från handledaren men inte sällan från doktoranderna själva. Det finns en hel del muntliga traditioner som sprids bland doktorander, exempelvis att man förväntas jobba nästan dygnets alla timmar.

Hur jobbar KTH för att förbättra doktorandernas arbetsmiljö?

– Vid sidan av det stöd som KTH har som arbetsgivare finns det ett doktorandombud som doktoranderna kan vända sig till med problem som de inte kan lösa. Modellen med doktorsprogram gör också att doktoranderna kan ta stöd av varandra och inte jobbar  ensamma. Alla handledare går också en handledarutbildning men jag tror att vi behöver göra mer för doktorandernas arbetsmiljö. Nu under 2019 startar ett arbete på KTH med fokus på forskarutbildningen. Jag vill genomlysa de problem som finns och hitta lösningar. Det kan handla om en ny utbildning för handledare och kanske även en introduktion för doktorander.

Varför ser du att det behövs?

– Forskarutbildningen måste bli attraktiv för en bredare grupp. Vi har många sökande till varje doktorandtjänst men jag vill se en bättre balans mellan doktorander från Sverige och andra länder, inte minst för den nationella kompetensförsörjningen av tekniska doktorer. 80 procent av de utländska doktoranderna har lämnat Sverige två år efter sin disputation. I forskarmiljöer där få eller ingen kommer från Sverige kanske behovet av att lära sig svenska inte är så stort. Jag tror att fler skulle stanna om de blev bättre förankrade i det svenska samhället och här är språket viktigt.

Men visst tillför utländska doktorander också mycket?

– Absolut! Förutom sin kompetens bidrar de med värdefulla influenser från sina hemländer och det leder till att svenska doktorander och studenter ser hela världen som en möjlig arbetsmarknad.

Men vilka problem kan uppstå?

– Kulturkrockar förekommer självklart och det kan röra sig om konflikter kring jämställdhet eller mångfald eller så delar man inte synen på hur mycket tid som bör ägnas åt forskarstudier. Men många uppskattar också den platta organisationen på svenska lärosäten och möjligheten att kunna knacka på professorns dörr och säga du. De positiva erfarenheterna tar de också med sig ut i världen.

Vad kan KTH göra för att locka fler svenska ingenjörer att doktorera?

– Många väljer bort forskarstudier därför att man inte är intresserad av en karriär inom akademien och därför måste vi bli bättre på att visa att det finns många karriärvägar som forskare inom industrin och i det övriga samhället. På arbetsmarknadsdagarna Armada här på KTH träffas studenter och arbetsgivare men för forskarstudenter finns inga sådana mötesplatser och en outvecklad karriärvägledning.

Hur har lagstiftningen som begränsar stipendiedoktorander påverkat KTH?

– Den är lite väl fyrkantig och skapar en hel del problem. Det är tillåtet med stipendiedoktorander genom internationella och andra strukturerade samarbeten men KTH har också en hel del donationer i stiftelser. I flera av dessa anger stadgarna att donationerna enbart får användas till doktorandstipendier. Om man kompletterar dem med en försäkring från Kammarkollegiet får doktoranderna trygga villkor men lagstiftningen hindrar den möjligheten. Konsekvensen blir att stiftelsernas donationer inte kan användas och att Sverige får färre doktorer.

Matilda Ernkrans är Sveriges nya minister för högre utbildning och forskning. Vilka besked hoppas du höra från henne?

– Mer än något annat vill jag att basanslagen blir högre, de måste utgöra över 50, helst 60 procent av högskolans finansiering (STRUT-utredningen föreslår 50 procent). I dag står basanslagen bara för 40 procent och 60 procent måste täckas av bidrag från andra statliga och privata finansiärer. Den innebär att forskare och doktorander lägger ner mycket tid på att söka pengar och får mindre tid för att arbeta med sin forskning. Indirekt påverkas också kvaliteten på utbildningen eftersom basanslagen finansierar den utrustning som används i utbildningen.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

16
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

Se upp för riskerna med distansarbete

0
– Distansarbete kan bli en kil mellan kollegorna och utvecklas till en missnöjeskultur, säger forskaren Linda Widar.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA