- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Ilska över lönerna inom industrin: ”Vi behöver ett nytt avtal”

Industrins rekordvinster under förra året syntes inte i akademikernas lönekuvert. Besvikelsen startade uppropet #ShowUsTheMoney. Nu har årets löneförhandlingar inletts och flera arbetsgivare verkar oberörda av kritiken. 

I januari 2018 redovisade flera stora industriföretag historiska vinster som tände ett hopp hos akademikerna. Efter tuffa år med frysta eller blygsamma löneökningar fanns det goda möjligheter till kompensation. Men lönebuden från arbetsgivarna blev på de flesta håll en besvikelse och missnöjet växte.

Flera Akademikerföreningar inom industrin samlades i februari förra året bakom uppropet #ShowUsTheMoney där man krävde att företagen skulle dela med sig av de ekonomiska framgångar som akademikerna bidragit till. Trots centrala konsultationer mellan fack och arbetsgivare på flera företag skedde ingen förändring.

Nu har förhandlingarna om årets löneutrymme startat på flera industriföretag och Ingenjören har frågat några akademikerföreningar om en lägesrapport. Har arbetsgivarna lyssnat på #ShowUsTheMoney?

Mikael Blomqvist, ABB

Mikael Blomqvist, ABB
Mikael Blomqvist, ABB

– Vi har lämnat yrkanden men utan framgång och vi kommer att begära central lönekonsultation även i år. Tyvärr känns det som att våra påtryckningar både lokalt och genom #ShowUsTheMoney inte har gett något resultat alls. Vi känner oss totalt tandlösa när vi argumenterar för att cirka 2 procent bara räcker till att upprätthålla vår lönestruktur. För att dessutom höja lönenivån och därmed kompensera för inflationen krävs det mer.

– Vi gör vad vi kan inom ramen för det avtal som ligger på bordet men vi märker att medlemmarna känner en uppgivenhet. ABB Sverige styrs från Zürich och har inte mandat att tillämpa avtalet som de centrala parterna kommit överens om.

Lisa Lorentzon, Scania

Lisa Lorentzon

– Medlemsenkäten efter förra årets lönerevision visar ett stort missnöje. På frågan om hur lönerevisionen påverkat motivationen svarade 40 procent (av de som inte är chefer) negativt eller mycket negativt. Drygt 70 procent (av de som inte är chefer) uppgav att de inte hade haft möjlighet att påverka löneförslaget.

– Företaget har ännu inte beslutat om de ekonomiska förutsättningarna men vi har inte fått några signaler som tyder på att de tolkar avtalet annorlunda i år. Vi kan konstatera att nuvarande avtalsmodell inte fungerar i en högkonjunktur och det är nödvändigt att vi får en förändring i samband med avtalsrörelsen 2020. Tanken med processavtalet är att skapa en flexibilitet utifrån företagets resultat. Men flexibiliteten kan inte bara finnas i en riktning, när företagen går sämre.

Peter Månsson, AB Volvo

Peter Månsson

– Det är för tidigt att kommentera utfallet än. Nivån för löneökningarna är satt på Sverigenivå men nytt för i år är en särskild tekniksatsning och resultatet av den har vi inte sett än. Jag är försiktigt optimistisk att den är ett embryo till en modell för att behålla ingenjörernas lönestruktur. Vi noterar också att företaget ser över modellen med löneboxar och det kan vara ett steg på väg bort från dem.

– Det är ändå tydligt att avtalet inte fungerar för att både höja lönerna och bibehålla lönestrukturen. Detta medför att lönekurvan för akademiker planas ut mer och mer.

Vad står det i avtalet?

Det treåriga avtal som Sveriges Ingenjörer och Teknikarbetsgivarna slöt 2017 är ett processavtal med en stupstock.

Om de lokala parterna inte enas i lönerevisionen kommer stupstocken att lösas ut. Stupstockens storlek är det så kallade märket, som för 2019 är 2 procent.  

Utfallen i avtalet ska bygga på företagens resultat. Går det bra för företaget så ska det också speglas i lönerna för ingenjörerna.

Avtalet ska ta hänsyn till lönestrukturen på företaget. Om strukturdelen blir för låg kommer lönekurvan på sikt att plana ut.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer säger att #ShowUsTheMoney trots allt är viktig i det långsiktiga arbetet med att påverka företagen. Att de centrala arbetsgivarorganisationerna har kommenterat uppropet visar också att akademikerföreningarna har satt sig i respekt hos arbetsgivarna.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Teknikarbetsgivarna vill ha avtal med lokal lönebildning, där löneutrymmet sätts på företaget tillsammans med akademikerföreningen, och det ska bygga på företagens resultat. Missnöje har uppstått när företagen brister i tillämpningen av avtalet och ingenjörernas löner inte gynnas av företagens vinster, trots att deras arbete betyder så mycket för framgångarna.

Camilla Frankelius säger att det är tydligt att många företag inte klarar att hantera avtalet och de dåliga erfarenheterna kommer förbundet att ta med sig till kommande avtalsrörelse.

– Det tvingar oss att fundera på andra möjligheter, exempelvis individgarantier eller att avstå från processavtal med så kallad stupstock.

Hon ser också att få företag använder lönen för att stimulera innovation och goda prestationer.

– Det kommer också bli en viktig fråga i kommande avtalsrörelse.

Karin Virgin