Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kontorsjobbare med bra kondition har bättre minne

Kontorsjobbare med bra kondition har bättre minne

Den som har bra kondition har bättre långtidsminne och impulskontroll än kolleger med sämre kondition. Det visar en studie av kontorsanställda.

Forskning som visar att träning är bra för hälsan publiceras i en strid ström. Däremot är det mer glest mellan studier som visar samband mellan träning och tankemässiga förmågor.

Nu har forskare vid GIH genomfört studier av kontorsarbetare och resultaten visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, har en koppling till vissa kognitiva förmågor.

I studien deltog 362 kontorsarbetare som fick genomföra dels ett konditionstest på cykel dels nio olika kognitionstest. Två av de nio tankemässiga testen visade sig ha ett samband med konditionsförmågan, nämligen impulskontroll och episodiskt långtidsminne.

Maria Ekblom

– Impulskontroll handlar om att kunna motstå en reflexmässig impuls vid snabbt beslutsfattande. Det episodiska långtidsminnet har betydelse för inlärningsförmågan, exempelvis att vi minns namn på människor, rutiner och funktioner i ett dataprogram. Det gör sannolikt att vi kan jobba effektivare, säger Maria Ekblom, forskningsledare vid GIH.

Resultaten i studien visade att impulskontroll och episodiskt långtidsminne var bättre hos kontorsarbetare som hade bättre kondition upp till ett konditionstal på 43–44 ml/kg/min (se faktaruta intill). De som hade ännu bättre kondition fick dock inte bättre resultat.

– En hög andel av befolkningen ligger under den här nivån och därför kan arbetsgivare sannolikt förvänta sig positiva effekter om medarbetarna förbättrar sin kondition från en låg nivå till medelnivå, säger Maria Ekblom.

De mest intressanta resultaten, menar Maria Ekblom, är att studien visar att sambandet mellan kondition och tankemässig förmåga finns redan i arbetsför ålder. Dessutom har studien identifierat en gräns under vilken man sannolikt kan förvänta sig bättre tankemässig förmåga om man förbättrar sin kondition.

Så här mäter man kondition

Syreupptagningsförmåga mäts vanligtvis i enheten ml/kg/minut vilket innebär den maximala volymen syre i milliliter som kan tillföras varje kilo kroppsvävnad per minut.

Vältränade elitidrottare i grenar som kräver uthållighet kan ha 85-90 ml/kg/min. Gunde Svan sägs ha haft 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74 ml/kg/min.

– Vi vet sedan tidigare studier att äldre människor kan förbättra sin kognitionsförmåga och bromsa hjärnans åldrade genom att vara fysiskt aktiva. Den här studien motiverar oss till att vilja undersöka om samma effekter går att se under hela arbetslivet.

Hon menar därför att det viktigt att friskvårdsfrämjande satsningar som arbetsgivare gör riktas mot den grupp som är minst fysiskt aktiv. Bidrag till träningskort leder sällan till att de som inte har en träningsvana kommer igång med träning.

Just nu genomför forskargruppen på GIH en studie tillsammans med arbetsgivare och friskvårdsföretag där man jämför olika stöd till beteendeförändringar för den grupp som rör sig allra minst.

– KBT-samtal hjälper deltagarna att gå till botten med vad som hindrar dem från att träna eller vara mer fysiskt aktiva. Vi vet att det finns olika hinder för olika personer.

Studien kommer att vara klar och presenteras om ungefär ett halvår.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA