Ingen rusning till snabbspår för nyanlända forskare

0
1408
För nyanlända forskare som inte är vana vid en europeisk forskningsmiljö är det mycket som är annorlunda. De behöver därför extra stöttning för att förstå hur den akademiska miljön i Sverige fungerar.

Det är ofta svårt för nyanlända forskare att komma in i den akademiska miljön i Sverige. Ett pilotprojekt har under hösten testat idén med ett snabbspår för forskare, men utmaningarna är fortfarande stora.

I höstas startade pilotprogrammet Inclusive Internationalization som riktar sig till nyanlända med flyktingbakgrund och forskarutbildning. Tanken var att hitta sätt som underlättar för nyanlända forskare att få in en fot i den svenska universitetsvärlden och snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

– För den som inte är van vid en europeisk forskningsmiljö är det mycket som är annorlunda. De kan behöva extra stöttning för att förstå hur den akademiska miljön i Sverige fungerar, berättar Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet och samordnare för Inclusive Internationalisation.

Pilotprojektet startade i höstas med totalt åtta deltagare från Syrien, Palestina, Jordanien och Marocko. Programmet går på halvfart och innehåller teoretiska moment kring bland annat högskolepedagogik, forskningsfinansiering, karriärvägar inom akademin och hur universitetsvärlden är organiserad. Dessutom har deltagarna fått stöd av en karriärcoach för att kartlägga sina kompetenser och styrkor. En dag i veckan har varit förlagd till en institution som matchar deras respektive forskningsområde.

Planen från början var att ta in 20 forskare till programmet, men den stora svårigheten visade sig vara att hitta en matchande institution som vill ta på sig handledarrollen. Trots att de tidigare fått signaler om att nyanlända ingenjörer med forskarbakgrund har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, så blev det bara en ingenjör som kom med i programmet.

– Vi trodde att vi skulle få in många ingenjörer, men så blev det inte. Kanske har de hittat andra vägar, exempelvis via ÅF eller Jobbsprånget som också har bra program för nyanlända ingenjörer, säger Karolina Catoni.

Ett stort problem för nyanlända forskare är att det är hård konkurrens om forskarjobben. Många väljer istället att satsa på att hitta andra typer av jobb. Läkare, eller andra med legitimationsyrken, har prioriterat att få ut sin legitimation för den svenska arbetsmarknaden. Karolina Catoni tycker att det är synd att vi går miste om den kompetens och erfarenhet som dessa forskare skulle kunna bidra med.

– Många av deltagarna har ett stort engagemang och starka drivkrafter, men de upplever en stor frustration över att inte kunna hitta jobb där de kan återknyta till sin yrkesidentitet.

Inclusive Internationalization

Projektet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Chalmers och Göteborgs universitet. Projektet finansieras av de deltagande högskolorna samt Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT.

Just nu pågår planer för en ny omgång till hösten. Karolina Catoni tycker att det är viktigt att ta vara på erfarenheterna från höstens arbete och fundera över hur man bäst ser till att nyanlända forskare får kvalificerade jobb inom sina expertområden, inom akademin eller utanför. Här tror hon att det behövs en bredare dialog med många olika aktörer.

– Vi har fått extremt stora insikter vilka utmaningar den här målgruppen står inför. För en person som varit på flykt de senaste fem åren kan det vara svårt att uppfylla de krav som ställs på att få en forskartjänst. Jag tror att vi behöver bredda vårt synsätt inom forskarvärlden och se vad andra har och kan tillföra även om de kommer från en annan kontext, säger hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ökad risk för stress och ohälsa bland lärare på högskolan

Nu kommer signaler om att stress och ohälsa ökar bland lärare på universitet och högskolor. Här är några varningstecken som du bör vara vaksam på.
Ulrika Lindstrand

Medlemsavgiften höjs: “Måste ta höjd för att det kan bli många arbetslösa” 

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand kommenterar beslutet att höja medlemsavgiften. 

”Las-förslag gör oss provanställda hela arbetslivet”

Osäkra anställningar och risk för godtyckliga uppsägningar. Det är några av riskerna som Sveriges Ingenjörer ser med förslaget om förändrad arbetsrätt.

Hon tar smarta lösningar från rymden till jorden

Cecilia Hertz lyssnade inte på tvivlarna utan följde sin dröm. Sedan snart 20 år driver hon det enda svenska företaget inom rymddesign.

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.