Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören sara test

sara test


Tabell

 

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit!
Procent % 100 22 90 90
Commodo proident 45 proident
Commodo 2 proident
proident 90

 

Hamnkonflikten i Göteborg har utvecklats till en fråga som riskerar att försvaga fackförbunden i Sverige. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand förklarar varför hon är oroad över den utredning om inskränkt strejkrätt som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har tillsatt. f

Vad kan en begränsning av strejkrätten innebära?
– En sådan begränsning som man spekulerar om skulle hota grundläggande fackliga rättigheter. Det riskerar också att rubba den maktbalans som finns på arbetsmarknaden. I dag finns det inte många andra fackliga rättigheter att ta till i de riktigt svåra konflikterna. Om man begränsar strejkrätten är det svårt att överblicka vad konsekvenserna kan bli.

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand. Pressbild
Ulrika Lindstrand, ordforande i Ulrika Lindstrand, Pressbild

På vilket sätt skulle det här bli ett problem för de enskilda medlemmarna?
– I grunden kan det handla om att det blir svårare att få till ett kollektivavtal på en arbetsplats. Dessutom är jag motståndare till principen att lagstifta. Vi tror på en modell där parterna sätter sig vid förhandlingsbordet och samtalar. Arbetsgivare och fack har en dialog, man lyssnar på varandra, förhandlar och kommer så småningom överens även om det ibland tar tid. Med lagstiftning riskerar samtalstonen att bli mer hård och kall. Tyvärr är det svårt att utvärdera baksidorna av lagstiftning innan den slår igenom och man ser hur den fungerar i praktiken.

Ser du en risk för att man öppnar dörren på glänt för mer lagstiftning på arbets-marknaden?
– Det finns sådan en risk och det märker vi redan i samtalsklimatet där politikerna talar om lagstiftning om lägsta löner, om stora förändring i Las och nu om strejkrätten. Det är tråkigt att man inte tittar närmare på vad som är problemet. I det här fallet är det en lokal konflikt som pågått länge och som är väldigt infekterad. Att gå in och lagstifta på ett sätt om begränsar strejkrätten på hela arbetsmarknaden är väldigt allvarligt. Det här är en lokal konflikt och jag tycker inte att det är rätt väg att gå.

Ylva Johansson säger att den svenska modellen inte fungerar som den var tänkt. Har hon inte rätt?
– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Det har varit medling i förhandlingarna och hittills har man inte kommit ända fram men jag har fått uppfattningen att det finns möjligheter att ta in medlare igen. Transport lär enligt uppgifter ha öppnat för diskussioner med hamnfyran för att hitta en lösning. Det finns fortfarande hopp för att nå en lokal lösning och jag tycker att den svenska modellen fungerar väl. Det måste finnas en vilja från båda parter att lösa problemen. Jag har givetvis inte full insyn i frågan men jag får signaler som tyder på att man inte har uttömd alla möjligheter.

 

IF Metall som försvarar utredningen menar att det är orimligt med flera avtal på samma arbetsplats, något som är vardag för tjänstemän. Är förutsättningarna för flera kollektivavtal på en arbetsplats annorlunda för arbetare än för tjänstemän?
– Det är svårt för mig att gå in och recensera andra förbund. Jag tror att skillnaderna till stor del har historiska förklaringar och traditioner. Det är nog också förklaringen till att samarbetat mellan förbund med olika avtal ibland fungerar bra men ibland mindre bra. Samarbetet mellan tjänstemannaförbund med olika avtal bygger på att man har både lokala och centrala samarbeten. Det är något som vi har jobbat väldigt länge med. Uppdelningen i branscher mellan LO-förbunden har en annan princip än de som finns på tjänstemannasidan. Där finns det ett förbund för LO på arbetsplatsen för arbetare, medan det är en skillnad på tjänstemannasidan – där arbetstagarna till exempel kan organiseras efter utbildning och yrke.

En debattartikel nyligen varnade för så kallad avtalsshopping och hävdade att det skulle bli mer attraktivt inom vissa tjänstesektorer att teckna avtal med Sacoförbund som har sifferlösa avtal än andra förbund som har en procentsats i sitt avtal. Är det en rimlig uppfattning att sifferlösa avtal är billigare för arbetsgivarna?

Spontanansökan – tänk på det här

    1. Gör research om det företag du ska kontakta. Googla, läs dagstidningar och företagets hemsida, hör dig för bland vänner. Ta också reda på vem på företaget som är bäst att kontakta med en spontanansökan.

+ EXPANDERA

– Att man har sifferlösa avtal innebär inte att utrymmet för löneökningar är noll. Avtalen bygger på en modell med lokala förhandlingar där parterna förhandlar fram en siffra som utgår från det ekonomiska utrymmet och framtidsutsikterna. Det klart att det finns en risk att man bara tittar på de övergripande villkoren i avtalen och väljer det som kan tycker är enklast. Det vill vi absolut inte öppna dörren för. Gör man så riskerar man att fackförbunden ställs mot varandra och då har vi inga möjligheter att skydda våra medlemmar. Det blir ett race to the bottom. Dessutom riskerar arbetsgivaren att förlora en samtalspartner och då handlar det om att börja individförhandla. Den arbetsmarknadsmodellen tror jag inte på.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA