Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Linda ska få Scanias nya kontor att fungera bättre

Linda ska få Scanias nya kontor att fungera bättre

Kontor utan egna skrivbord är den stora trenden. Erfarenheterna varierar från katastrof till framgång. Civilingenjören Linda Rolfö har forskat kring aktivitetsbaserade kontor och vet vad som krävs för att medarbetarna ska trivas. Och kunna jobba effektivt.

I sin forskning kan Linda Rolfö se att det finns stora fördelar med aktivitetsbaserade kontor som inte har för få skrivbordsplatser och där det finns tydliga regler. Kontoret Skutan är ett av Scanias aktivitetsbaserade kontor i Södertälje.

Från skrivborden längs fönsterväggen hörs ett svagt knattrande från tangentborden men textilmattorna på golven dämpar ljudet. Här och var sitter grupper på mjuka färgglada pallar samlade runt ljusa träbord och diskuterar. Några andra sitter på höga stolar vid långbord, som kallas touch-down-platser. I ett avskilt rum med skylten Stilla havet sitter två personer i varsitt hörn. Här skulle man nästan kunna höra en knappnål falla.

Linda Rolfö guidar mig runt på kontoret Skutan, ett av många Scaniakontor i Södertälje. Hon är civilingenjör från Chalmers och disputerade på KTH i december om aktivitetsbaserade kontor. I februari rekryterades hon till Scania på en nyinrättad tjänst där hon får möjlighet att omsätta sina och andras forskningsresultat i praktiken.

– Ett aktivitetsbaserat kontor är inte bara en annan planlösning, det är också ett annat sätt att arbeta. Inser man inte det kommer man inte att få det att fungera.

Fyra faktorer för att lyckas med aktivitetsbaserade kontor

  1. Planeringsprocessen – se till att få en stor delaktighet. Det är viktigt att cheferna förstår varför man väljer ett aktivitetsbaserat kontor, ser möjligheterna och att kommunikationen fungerar bra.
  2. Dimensionering av arbetsplatser – planera med en överkapacitet. För få skrivbordsplatser ger ett sämre flöde. Huggsexa om skrivborden skapar irritation.
  3. Regler för prat och nyttjande av arbetsplatser – bestäm vad som gäller för de olika ytorna.
  4. Organisatoriska förutsättningar – kartlägg vilka arbetsuppgifter som medarbetarna har. Ett aktivitetsbaserat kontor kräver ett nytt sätt att arbeta. Många hinder kan lösas med digitalisering.

I sin forskning har Lindö Rolfö kunnat se vad som är avgörande för att ett aktivitetsbaserat kontor ska bli en miljö där medarbetarna både trivs och kan jobba effektivt. Det är viktigt att förankra idén hos cheferna, inte underdimensionera arbetsplatserna, upprätta tydliga regler och framför allt – hitta nya arbetssätt. (Se faktaruta)

– Jag kan förstå att man ogillar aktivitetsbaserade kontor om de inte är anpassade för arbetsuppgifterna och om man inte har lyckats förändra sitt sätt att arbeta, säger Linda Rolfö.

På Scania arbetar i dag ungefär 1200 av företagets omkring 12 000 tjänstemän i aktivitetsbaserade kontor. När nya kontorslokaler planeras stöttas arbetet av Linda som är processledare tillsammans med en grupp som bland annat består av lokalplanerare, ergonom, beteendevetare, arbetsmiljöingenjör, lokalägare, huvudskyddsombud, fackliga representanter, byggprojektledare, möbelansvarig och IT-ansvariga.

En viktig del av Linda Rolfös arbete handlar om att fånga upp synpunkter från ledning och nyckelpersoner i Scanias aktivitetsbaserade kontor. Vad har fungerat bra och vad behöver man förändra?

Det finns också en fråga som alltid måste besvaras innan man ens överväger den här kontorsmodellen. Vad är egentligen syftet med ett aktivitetsbaserat kontor? Linda Rolfö har sett att det finns flera goda skäl: minska kontorsyta, öka innovation, förbättra samarbete mellan avdelningar, främja hälsa och få mer nöjda medarbetare eller minskad miljöpåverkan (färre skärmar, mindre pappersförbrukning, mindre kontorsyta att värna och städa).

Microsoft var 2011 pionjärer när man införde aktivitetsbaserade kontor. Samtidigt definierade man ett nytt arbetssätt som innebär att medarbetarna själva bestämmer när, var och hur man genomför sina arbetsuppgifter. Det här bygger på en stor dos av tillit men ger också cheferna nya utmaningar.

Sveriges Ingenjörer om arbetsmiljön

Läs mer om vad Sveriges Ingenjörer gör inom området arbetsmiljö här.

När medarbetarna får större ansvar blir det svårare för cheferna att se om de jobbar för mycket eller för lite, får stöd som de behöver och känner sig inkluderade.

– Det är också en av anledningarna till att cheferna måste tro på idén med aktivitetsbaserade kontor för att det ska bli bra. Det är därför som jag fokuserar så mycket på att förankra projektet hos cheferna.

Fem viktiga regler i ett aktivitetsbaserat kontor

  1. Hur ofta får man sätta sig på samma plats? När ska man plocka undan sina tillhörigheter?
  2. Restriktioner för hur länge man får använda skrivbordsplatser i öppen zon.
  3. Restriktioner för hur länge man får använda unika zoner med ett starkt begränsat antal arbetsplatser (exempelvis telefonhytter och enskilda utrymmen).
  4. I vilka zoner får man ta video- och telefonsamtal?
  5. I vilka zoner får man prata med kollegor?

Linda Rolfö ser också att de nya kontoren ofta kräver gemensamma diskussioner om värderingar. Hur värdesätter vi arbete? Är de medarbetare som sällan syns på kontoret mindre produktiva är de som finns på plats klockan 8–17? Ska det finnas en valfrihet att sitta i tysta zoner för de som har andra behov och inte med kolleger för att vara tillgänglig?

Alla trivs inte heller i aktivitetsbaserade kontor. Så enkelt är det. Men alla trivs inte heller i kontorslandskap eller i egna kontorsrum, så kallade cellkontor. Att äldre medarbetare är mer kritiska till de aktivitetsbaserade kontoren har Linda inte kunnat se i sin forskning.

Än så länge är det glest med vetenskapliga studier som visar att medarbetarna blir mer produktiva i aktivitetsbaserade kontor. Linda Rolfö har gjort studier där medarbetarna självskattat sin prestation som högre efter flytt från kontorslandskap till aktivitetsbaserat kontor.

I kontoret Skutan finns några arbetsplatser med gåband men de används inte särskilt ofta.

– Det här är svårt att mäta eftersom det krävs en kontrollgrupp som har exakt samma arbetsuppgifter och förutsättningar. Vid självskattning kopplar man ofta sin ansträngning till produktivitet. Har man ansträngt sig mycket känns det ofta som om man har varit produktiv, men det är inte riktigt samma sak.

Linda Rolfö kan både i sin egen och andras forskning se stora fördelar med aktivitetsbaserade kontor om man gör rätt. Medarbetarna uppskattar framför allt möjligheten att välja arbetsmiljö och bättre samarbete mellan avdelningar. Den är den kunskapen som hon nu ska bidra med på Scania.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Jag hade ett jobb där kursutveckling förekom, dvs. att läsa många tekniskt komplexa dokument och sedan sammanställa en kursbok. Detta var ett ensamarbete som krävde hög koncentration och fokusering. Då företaget införde kontorslandskap stod jag inte ut på arbetsplatsen längre. Man blev ständigt störd, mådde dåligt, och ibland fanns inte ens ett skrivbord tillgängligt när man kom till jobbet. Lösningen för min del blev att jobba hemifrån, dvs jag fick ännu mindre kontakt med mina arbetskamrater. Då jag jobbade i ett eget kontorsrum kunde jag med stängd dörr markera när jag inte ville bli störd, träffa arbetskamrater under lunch/kafferast, och vid behov ordna ett möte. Jag gick i pension ett år tidigare än planerat pga arbetsmiljön.

    Någon hjälp av SI fick jag inte, och företaget gjorde bara kosmetiska förändringar och ännu mer reklam för sina landskap efter enkäter som visade på missnöje.

    Det logiska borde vara att fråga individen och teamet hur de vill ha sin arbetsplats för att kunna jobba effektivt och må bra.

    • Hej Lennart!
      Så som jag uppfattar din text så var inte det ett Aktivitetsbaserat kontor utan ett rent kontorslandskap vilket är en stor skillnad. I ett aktivitetsbaserat kontor hade det funnits tysta utor för arbete som krävde detta.

  2. Ett hett ämne!!
    Jag instämmer med de andra kommentarerna, dvs gå ut med en enkät till alla medlemmar i SI.
    Personligen är jag oerhört skeptisk emot öppna landskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser.
    Vilka betydande nackdelar finns?
    -ljud
    -rörelse (man har ofta något som rör sig i periferin, viket gör att man undermedvetet känner sig observerad, och därmed ökar stressen och fokus förloras)
    – Människor har en jävla massa störande ticks för sig: smattrande tangentbord, tar med mat, knackar i bordet, lutar från och tillbaka på stolen osv
    – Människor är i grund och botten sociala varelser, men som med allt annat i livet…. för mycket av det goda leder till omvänd effekt…
    Läsvärt: en studie från Cambridge som släpptes 2018. Det är bara att googla.
    Har faktiskt inte hittat någon forskning som visar på ökad produktivitet eller trivsel, snarare tvärtom.
    Om 20 år kommer vi bara ha cellkontor igen. Någon som är med mig?

  3. Jag tycker att iden om att undersöka vad SI-medlemmarnas åsikter är, låter intressant. Själv har jag inte haft speciellt goda erfarenheter med kontor utan skrivbord. Dock även i mitt fall ett företag som jag trivs mycket bra på!
    En stor del av skaran som hade egna skrivbord och blev av med dem, började jobba hemifrån allt oftare och i slutändan kan man säga att samarbetet mellan dessa kollegor minskade. Så ja, jag är också nyfiken på vad andra tycker.

    mvh,
    Katrin

  4. Har Sveriges Ingenjörer gjort någon undersökning vad deras medlemmar tycker?
    Jag personligen är så starkt emot aktivitetsbaserade kontor att jag skulle säga upp mig om de införde de på företaget jag jobbar idag (ett företag jag trivs bra på!).
    Då jag ser att detta är en stor trend bland många företag är jag nyfiken över vad SI medlemmarna tycker?
    Vi har fått ganska många artiklar om detta i Ingenjören men jag har inte läst något om vad medlemmarna som helhet tycker.
    Personligen har jag dock aldrig träffat någon som varit för aktivitetsbaserade kontorsplatser.

    • Någon undersökning om vad förbundets medlemmar tycker om aktivitetsbaserade kontor har inte gjorts. Ingenjören har besökt några arbetsplatser och skrivit om hur de här kontoren fungerar. Vissa har fungerat bra, andra betydligt sämre.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA