- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Bygger med solceller i väggarna

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden. 

Intresset för att använda solen som energikälla växer starkt. Enligt Energimyndigheten har antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökat med drygt 67 procent mellan 2017 och 2018. Förra året installerades det nästan 10 200 nätanslutna solcellsanläggningar och den totala installerade effekten uppgår till 411 MW.

En bidragande orsak till ökningen kan var solcellsstödet, men även de krav på energihushållning som finns i Boverkets byggregler, BBR, som nyligen har skärpts.

– Hårdare krav på energianvändning i nyproduktion i kombination med ökade elpriser driver på utvecklingen av energieffektivisering och lösningar för bland annat solenergi. Det innebär att man idag i princip inte bygger nya fastigheter utan att ha någon typ av solenergilösning, berättar Sara Klingberg som är teknisk chef och ingenjör på det svenska solcellsföretaget Soltech Energy.

Integrerade solceller kan användas för att ersätta traditionellt byggmaterial som tegel, puts eller fasadskivor.

Soltech är en av flera aktörer på den svenska marknaden som utvecklar teknik för att integrera solceller i både tak- och fasadmaterial. Företaget är även aktivt på den kinesiska marknaden som producent av solenergi. Under våren har de gjort flera uppköp av svenska installationsföretag för att nå ut med sina produkter på den svenska marknaden. Det hetaste på marknaden just nu är integrerade lösningar för både tak och fasad, där traditionellt byggmaterial kan ersättas med solceller.

Enligt Sara Klingberg, som specialiserat sig på fasadlösningar, är solceller på fasaden ett bra alternativ för våra svenska förhållanden. När solen står lågt på himlen får man en jämnare produktionsyta på en fasad jämfört med tak.

– En taklösning producerar mest energi på dagen då solen står som högst. En fasadlösning kan däremot fånga upp energin under en större del av dagen och passar även bra för vår- och höstsol då solen står lite lägre, förklarar Sara Klingberg.

Nyligen tog Soltech hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige för en byggnad centralt i Örnsköldsvik som hockeyspelaren Markus Näslund uppför. Här har entreprenören valt att använda solceller istället för tegel, puts eller fasadskivor. Sara Klingberg berättar att solcellerna monteras precis som andra fasadmaterial med en ventilerad luftspalt. Själva solcellerna lyfts in på skenor och låses fast med gummidelar. Där det inte går att använda solceller monteras passbitar med samma utseende, vilket innebär att fasaden ger ett enhetligt intryck.

Sara Klingberg, Soltech Energy.

– Fördelen med vår lösning är att den är snabb och enkel att montera. Arkitekten som ritat huset i Örnsköldsvik har utgått från solcellernas storlek på ett fint sätt, vilket innebär att exempelvis fönster anpassats för att motsvara tre solceller på höjden. Fasaden får ett speciellt utseende som reflekterar omgivningen och jag tror att det kommer att bli en häftig byggnad.

Bygget av solcellshuset i Örnsköldsvik pågår för fullt. De två huskropparna kommer att rymma 38 lägenheter och beräknas stå klara för inflyttning i februari nästa år. Enligt simuleringar kommer solcellerna att producera ungefär 22 000 kWh per år.

– Solenergi behöver inte bli speciellt dyrt idag, inte minst för att du kan bygga med material där solcellerna ersätter annat byggmaterial. En solcellsfasad är idag endast marginellt dyrare än en traditionell fasadlösning. Dessutom betalar sig den extra kostnaden genom elen den genererar, poängterar Sara Klingberg.

Men i takt med utvecklingen av solceller uppstår också nya utmaningar. Vad händer exempelvis om någon bygger ett hus som skuggar din solcellsfasad?

– När tekniken utvecklas ställs vi hela tiden inför nya frågeställningar och detta kan förstås bli ett problem. Här kommer det förmodligen att bli nödvändigt att se över bygglovsprocessen framöver så att man undviker sådana konflikter, konstaterar Sara Klingberg.

Anna Nyström