Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Här rustar elever varandra mot machokultur

Här rustar elever varandra mot machokultur

När byggbranschen nu jobbar mot sexuella trakasserier görs det från olika håll. På Praktiska gymnasiet i Uppsala utbildar elever andra elever mot machokultur och för mångfald. Och diskuterar vad man gör om man möter dåliga attityder på jobbet.

För byggbranschen är arbetet mot machokulturen både ett sätt att få en bra arbetsmiljö – och en förutsättning för att kunna rekrytera tillräckligt många till utbildningar och företag.

– Vi förlorar jättemånga tjejer – och killar – som inte gillar den hårdhet som finns på arbetsplatserna. Man väljer inte något där man måste ha skinn på näsan och kunna ta skit, säger Clara Norlin, biträdande rektor på Praktiska gymnasiet i Uppsala.

Går från ord till handling

Clara Norlin ingår i en arbetsgrupp som Sveriges Byggindustrier region Öst och Stockholms byggmästarförening drog igång i början av året. Den ska ta fram metoder för att ”gå från ord till handling” efter #metoo och byggbranschens #sistaspikenikistan.

Läs om det här: Byggbranschen växlar upp ytterligare efter #metoo

Därför jobbar skolan för att förändra från sitt håll. Läsåret 2018/2019 har man dragit igång #schysstpåjobbet. Genom det har en grupp elever utbildats om sexuella trakasserier, machokultur och normer. Eleverna har sedan tagit fram en workshop som de hållit för all personal och alla förstaårselever på skolan.

– Vi visar vilka normer som finns och hur de påverkar. Som att det finns krav på hur män ska vara som är omöjliga att leva upp till och som gör att män mår dåligt. Och att det som ses som manligt kopplas till status och makt medan kvinnlighet har mindre status. Det gör det svårt för en kille att ta efter saker som ses som kvinnliga, som att dansa balett eller gråta, medan det är lättare för en tjej att ta efter killarna, berättar Clara Norlin.

Praktiska gymnasiet har sju utbildningsprogram och #schysstpåjobbet genomförs på alla program – inte bara bygg. De fyra elever som hållit i workshoparna hittills är två killar och två tjejer på VVS-, el-, fordons- och florist-programmen.

– Vi vinner på att det är elever som pratar. Elever lyssnar på andra elever, säger Clara Norlin.

#schysstpåjobbet ska hålla på under hela gymnasietiden och i höst börjar den första årskullen som kommer att följa hela programmet. Efter workshopar i ettan håller personal i tvåan i övningar och workshopar kopplade till APL-praktiken (arbetsplatsförlagt lärande).

– Vi pratar om att ha på #schysstpåjobbet-glasögon på praktiken. Att se: Hur reagerar jag på skämt på arbetsplatsen? Om jag hade velat säga ifrån, hur hade jag gjort? Och vad hade det fått för konsekvenser? Det handlar om att ha en mental beredskap.

Eleverna förväntas inte agera och säga ifrån, men att skapa en medvetenhet.

I årskurs tre vävs #schysstpåjobbet in i samhällskunskapen – om vad lagen säger, vad man själv kan göra och var gränsen går för en själv, vad man kan stå ut med.

– Det handlar om hela kedjan. Vanligt civilkurage. Hur kan jag se till att vara schysst på jobbet?

Och redan nu säger elever att det här känns som en viktig del av utbildningen.

– De känner att ”Det här ska göra mig till en bättre snickare eller elektriker”. Det hänger ihop med yrkesrollen. Om man anställer en elev härifrån får man någon som är en positiv förändringskraft. Arbetsgivarna behöver få in människor som står för bra värderingar och kan säga ifrån.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA