Här rustar elever varandra mot machokultur

0
2161
Eleverna Brian Hildago, Villemo Rehn och Saga Metzola på Praktiska gymnasiet i Uppsala håller workshop om machokultur och normer. Här är det lärarnas tur att lyssna.
Eleverna Brian Hildago, Villemo Rehn och Saga Metzola på Praktiska gymnasiet i Uppsala håller workshop om machokultur och normer. Här är det lärarnas tur att lyssna.

När byggbranschen nu jobbar mot sexuella trakasserier görs det från olika håll. På Praktiska gymnasiet i Uppsala utbildar elever andra elever mot machokultur och för mångfald. Och diskuterar vad man gör om man möter dåliga attityder på jobbet.

För byggbranschen är arbetet mot machokulturen både ett sätt att få en bra arbetsmiljö – och en förutsättning för att kunna rekrytera tillräckligt många till utbildningar och företag.

– Vi förlorar jättemånga tjejer – och killar – som inte gillar den hårdhet som finns på arbetsplatserna. Man väljer inte något där man måste ha skinn på näsan och kunna ta skit, säger Clara Norlin, biträdande rektor på Praktiska gymnasiet i Uppsala.

Går från ord till handling

Clara Norlin ingår i en arbetsgrupp som Sveriges Byggindustrier region Öst och Stockholms byggmästarförening drog igång i början av året. Den ska ta fram metoder för att ”gå från ord till handling” efter #metoo och byggbranschens #sistaspikenikistan.

Läs om det här: Byggbranschen växlar upp ytterligare efter #metoo

Därför jobbar skolan för att förändra från sitt håll. Läsåret 2018/2019 har man dragit igång #schysstpåjobbet. Genom det har en grupp elever utbildats om sexuella trakasserier, machokultur och normer. Eleverna har sedan tagit fram en workshop som de hållit för all personal och alla förstaårselever på skolan.

– Vi visar vilka normer som finns och hur de påverkar. Som att det finns krav på hur män ska vara som är omöjliga att leva upp till och som gör att män mår dåligt. Och att det som ses som manligt kopplas till status och makt medan kvinnlighet har mindre status. Det gör det svårt för en kille att ta efter saker som ses som kvinnliga, som att dansa balett eller gråta, medan det är lättare för en tjej att ta efter killarna, berättar Clara Norlin.

Praktiska gymnasiet har sju utbildningsprogram och #schysstpåjobbet genomförs på alla program – inte bara bygg. De fyra elever som hållit i workshoparna hittills är två killar och två tjejer på VVS-, el-, fordons- och florist-programmen.

– Vi vinner på att det är elever som pratar. Elever lyssnar på andra elever, säger Clara Norlin.

#schysstpåjobbet ska hålla på under hela gymnasietiden och i höst börjar den första årskullen som kommer att följa hela programmet. Efter workshopar i ettan håller personal i tvåan i övningar och workshopar kopplade till APL-praktiken (arbetsplatsförlagt lärande).

– Vi pratar om att ha på #schysstpåjobbet-glasögon på praktiken. Att se: Hur reagerar jag på skämt på arbetsplatsen? Om jag hade velat säga ifrån, hur hade jag gjort? Och vad hade det fått för konsekvenser? Det handlar om att ha en mental beredskap.

Eleverna förväntas inte agera och säga ifrån, men att skapa en medvetenhet.

I årskurs tre vävs #schysstpåjobbet in i samhällskunskapen – om vad lagen säger, vad man själv kan göra och var gränsen går för en själv, vad man kan stå ut med.

– Det handlar om hela kedjan. Vanligt civilkurage. Hur kan jag se till att vara schysst på jobbet?

Och redan nu säger elever att det här känns som en viktig del av utbildningen.

– De känner att ”Det här ska göra mig till en bättre snickare eller elektriker”. Det hänger ihop med yrkesrollen. Om man anställer en elev härifrån får man någon som är en positiv förändringskraft. Arbetsgivarna behöver få in människor som står för bra värderingar och kan säga ifrån.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.