Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

I april var bara 1,1 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa. Arbetsförmedlingen rapporterar också att antalet varslade personer fortfarande är lågt.

Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar har de senaste åren varit låg och i april 2019 var den 1,1 procent. Det innebär att 1 248 medlemmar hade ersättning från a-kassan (AEA). Ytterligare 0,2 procent (203 personer) hade en subventionerad anställning.

Arbetslösheten är låg för ingenjörer inom alla utbildningsinriktningar men det finns mindre skillnader mellan inriktningarna och förändringar i jämförelse med tidigare år. Det är viktigt att betona att skillnaderna mellan inriktningarna i praktiken handlar om relativt få individer.

I april 2019 var arbetslösheten, precis som tidigare, något högre för civilingenjörer i kemiteknik och teknisk fysik. I år finns högskoleingenjörer i datateknik också bland de inriktningar där arbetslösheten är något högre än genomsnittet.

Liksom tidigare år var arbetslösheten i april i år lägst för civilingenjörer i lantmäteri och väg och vatten och för högskoleingenjörer i byggteknik. I år finns även högskoleingenjörer i  maskinteknik bland de inriktningar där arbetslösheten är allra lägst.

Det är viktigt att påpeka att statistiken inte speglar läget för nyexaminerade eftersom de inte är med i a-kassan i lika hög utsträckning som äldre. Av de som är med omfattas merparten inte av villkoren för ersättning.

Uppgifter från Arbetsförmedlingen ger inte några indikationer på att en lågkonjunktur närmar sig. I april varslades totalt 3 700 personer i Sverige, vilket är i nivå med genomsnittet under de senaste 12 månaderna. Men arbetslösheten i Sverige har stigit något. Den var i maj 6,8 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med samma månad föregående år.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. Det enda som skrivs om är öppet arbetslösa.
    Vad som inte skrivs någonting om är hur många av dessa ”yrkesverksamma” som egentligen jobbar med någonting annat. D.v.s. ur ingenjörssynvinkel de facto är arbetslösa de också.
    Skulle kännas ännu intressantare om den delen analyserades på något vis.

  2. När man blir arbetslös har man inte råd att vara med i facket längre, värre är att de inte kan göra någonting att påverka ens möjligheter att få ett jobb inom sitt yrke! Så varför då vara medlem?

    Statistiken borde också ta hänsyn till arbetslösa som gått ur SI.

  3. Bra att det görs en mer nyanserad bild där man tittar på arbetslösheten per utbildningsinriktning och inte bara klumpar samman alla ingenjörer i en grupp. Intressant att notera är exempelvis att det inte är data/elektro som uppvisar den lägsta arbetslösheten (snarare tvärtom), trots att företrädare för IT-branschen är de som jag tycker oftast är ute i media och skriker om ingenjörsbrist.

    Sen ska det kanske tilläggas att även om arbetslösheten ser låg ut för ingenjörer, så är det inget unikt. De flesta personer med högskoleutbildning uppvisar också ungefär samma låga arbetslöshetssiffror (även om det till viss del varierar per utbildning), eftersom det är högkonjunktur nu och har varit ett tag.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA