Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

4
3619
Bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är arbetslösheten allra lägst, bara 0,5 procent, för civilingenjörer med inriktning lantmäteri. Foto: Mostphotos/Henryk Sadura.

I april var bara 1,1 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa. Arbetsförmedlingen rapporterar också att antalet varslade personer fortfarande är lågt.

Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar har de senaste åren varit låg och i april 2019 var den 1,1 procent. Det innebär att 1 248 medlemmar hade ersättning från a-kassan (AEA). Ytterligare 0,2 procent (203 personer) hade en subventionerad anställning.

Arbetslösheten är låg för ingenjörer inom alla utbildningsinriktningar men det finns mindre skillnader mellan inriktningarna och förändringar i jämförelse med tidigare år. Det är viktigt att betona att skillnaderna mellan inriktningarna i praktiken handlar om relativt få individer.

I april 2019 var arbetslösheten, precis som tidigare, något högre för civilingenjörer i kemiteknik och teknisk fysik. I år finns högskoleingenjörer i datateknik också bland de inriktningar där arbetslösheten är något högre än genomsnittet.

Liksom tidigare år var arbetslösheten i april i år lägst för civilingenjörer i lantmäteri och väg och vatten och för högskoleingenjörer i byggteknik. I år finns även högskoleingenjörer i  maskinteknik bland de inriktningar där arbetslösheten är allra lägst.

Det är viktigt att påpeka att statistiken inte speglar läget för nyexaminerade eftersom de inte är med i a-kassan i lika hög utsträckning som äldre. Av de som är med omfattas merparten inte av villkoren för ersättning.

Uppgifter från Arbetsförmedlingen ger inte några indikationer på att en lågkonjunktur närmar sig. I april varslades totalt 3 700 personer i Sverige, vilket är i nivå med genomsnittet under de senaste 12 månaderna. Men arbetslösheten i Sverige har stigit något. Den var i maj 6,8 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med samma månad föregående år.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. Det enda som skrivs om är öppet arbetslösa.
    Vad som inte skrivs någonting om är hur många av dessa ”yrkesverksamma” som egentligen jobbar med någonting annat. D.v.s. ur ingenjörssynvinkel de facto är arbetslösa de också.
    Skulle kännas ännu intressantare om den delen analyserades på något vis.

  2. När man blir arbetslös har man inte råd att vara med i facket längre, värre är att de inte kan göra någonting att påverka ens möjligheter att få ett jobb inom sitt yrke! Så varför då vara medlem?

    Statistiken borde också ta hänsyn till arbetslösa som gått ur SI.

  3. Bra att det görs en mer nyanserad bild där man tittar på arbetslösheten per utbildningsinriktning och inte bara klumpar samman alla ingenjörer i en grupp. Intressant att notera är exempelvis att det inte är data/elektro som uppvisar den lägsta arbetslösheten (snarare tvärtom), trots att företrädare för IT-branschen är de som jag tycker oftast är ute i media och skriker om ingenjörsbrist.

    Sen ska det kanske tilläggas att även om arbetslösheten ser låg ut för ingenjörer, så är det inget unikt. De flesta personer med högskoleutbildning uppvisar också ungefär samma låga arbetslöshetssiffror (även om det till viss del varierar per utbildning), eftersom det är högkonjunktur nu och har varit ett tag.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hitta genvägen till ditt nya jobb

Skriv en spontanansökan. Det är ett smart sätt att ta kommandot över jobbsituationen och ökar chansen att turen drabbar just dig.
Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.