Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Administrativ börda tynger universitetslärare

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola. ”Varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar”, säger Mikael Åsman på Blekinge Tekniska högskola.

Mikael Åsman är civilingenjör och universitetsadjunkt på Blekinge Tekniska högskola och ordförande för Saco-S-föreningen. Han räknar upp de it-system som han som lärare på högskolan behöver använda i sitt jobb och stannar när han är uppe i 22. Då har han inte kommit till de ”vanliga” systemen som mejl, chatt och intranät.

– Mängden system är ett problem i sig. Du har flera system för att starta en kurs, ett annat för att lägga ut kursinformation, ett tredje för utvärdering, ett fjärde för att ladda upp tentan och ett femte för att rapportera resultaten, etcetera.

Arbetar på sin fritid

Mängden system innebär att lärare idag behöver lägga mer tid på administration än tidigare. Det som var tänkt att spara tid för administratörer har istället blivit ett problem för lärare, som i många fall tvingas att göra de administrativa uppgifterna på sin fritid.

Mikael Åsman. Foto: Gurudutt Velpula, BTH

– Alla system ser olika ut. Det är som om varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar. De har olika logik, olika menyer och ser helt olika ut, vilket gör att det blir komplicerat för användaren, förklarar han.

Mikael Åsman berättar att det i vissa fall behövs 20-sidiga manualer för att förklara hur man använder systemet och att det kan ta upp till 30 klick för att knappa in ett resultat för en tenta. Extra besvärligt blir detta för de som använder systemen sällan.

– Visst är det bra med digitala system och i många fall sparar vi mycket arbetstid, men att arbeta i uppemot 30 olika it-system skapar en digital stress för många och det är inte hållbart i längden.

Ökar risken för fel

Jens Ekengren är lektor i maskinteknik vid Örebro universitet samt ordförande i Saco-S-föreningen. Han berättar att den administrativa bördan är ett återkommande ämne för diskussion hos dem och något som många upplever som frustrerande. Administrationen tar tid, splittrar arbetet och ökar risken för fel när en lärare exempelvis ska föra över studenternas resultat från ett system till ett annat.

– Visst finns det många fördelar med att arbeta i digitala system som vi kan komma åt oavsett var vi befinner oss. Nackdelen är att de inte är så väl utformade med tanke på den som ska använda dem, förklarar han.

Administrationen har blivit osynlig

Att göra en reseräkning innebär exempelvis att man behöver ha koll på kontoplaner och koder för olika projekt – något som passar en ekonom, men som blir ett onödigt hinder för en lärare.

Jens Ekengren, Örebro universitet
Jens Ekengren, Örebro universitet

– Det är också stressande med alla system man ska gå in i och ha koll på. Man får lätt en känsla av att ha missat något, säger Jens Ekengren.

Jens Ekengren poängterar det stora problemet är att administrationen osynliggjorts. Tidigare fanns det administratörer som gjorde en hel del av detta arbete. Idag är det jobbet utspritt på lärarna, men utan att det tillkommit någon tid för administrativt arbete.

– Frågan är hur effektivt det är för myndigheten att låta lärare och professorer sköta administration som en administratör skulle göra både snabbare och mer korrekt?

Två av tre känner stress

Bilden som Mikael Åsman och Jens Ekengren målar upp bekräftas i rapporten Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press, som SULF publicerade i våras.

Rapporten har undersökt arbetsbelastningen för universitetslärare och forskare. Här framkommer det att två av tre av de som svarat på enkäten känner sig stressade i sin anställning. Den administrativa bördan, krånglande it-system och brister i systemens utformning och anpassning till verksamheten är en del i förklaringen.

– Digitaliseringen har inneburit att en stor del av det tidigare administrativa stödet har dragits in. Mängden administrativa arbetsuppgifter för universitetslärare och forskare har därför ökat kraftigt. Vissa av de administrativa arbetsuppgifterna är kopplade direkt till digitaliseringen medan andra arbetsuppgifter mer indirekt har överförts från administrativ personal till lärare och forskare, säger Mari Willart, ombudsman på SULF och författare till rapporten.

Mer arbete men inte mer tid

Problemet är att tiden för arbetsuppgifterna är för snävt tilltagen redan på planeringsstadiet. Det finns ingen tid avsatt för att sätta sig in i nya datorprogram och administrativa uppgifter och det saknas ställtid när problem uppstår.

– Den totala arbetsmängden för universitetslärare och forskare har ökat men inte den tid som man får för att utföra arbetsuppgifterna. Med större arbetsbelastning ökar också risken för att utsättas för skadlig stress, poängterar hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA