Administrativ börda tynger universitetslärare

0
2636
Den administrativa bördan, krånglande it-system och brister i systemens utformning och anpassning till verksamheten tynger många lärare på universitet och högskolor. Foto: Getty Images

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola. ”Varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar”, säger Mikael Åsman på Blekinge Tekniska högskola.

Mikael Åsman är civilingenjör och universitetsadjunkt på Blekinge Tekniska högskola och ordförande för Saco-S-föreningen. Han räknar upp de it-system som han som lärare på högskolan behöver använda i sitt jobb och stannar när han är uppe i 22. Då har han inte kommit till de ”vanliga” systemen som mejl, chatt och intranät.

– Mängden system är ett problem i sig. Du har flera system för att starta en kurs, ett annat för att lägga ut kursinformation, ett tredje för utvärdering, ett fjärde för att ladda upp tentan och ett femte för att rapportera resultaten, etcetera.

Arbetar på sin fritid

Mängden system innebär att lärare idag behöver lägga mer tid på administration än tidigare. Det som var tänkt att spara tid för administratörer har istället blivit ett problem för lärare, som i många fall tvingas att göra de administrativa uppgifterna på sin fritid.

Mikael Åsman. Foto: Gurudutt Velpula, BTH

– Alla system ser olika ut. Det är som om varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar. De har olika logik, olika menyer och ser helt olika ut, vilket gör att det blir komplicerat för användaren, förklarar han.

Mikael Åsman berättar att det i vissa fall behövs 20-sidiga manualer för att förklara hur man använder systemet och att det kan ta upp till 30 klick för att knappa in ett resultat för en tenta. Extra besvärligt blir detta för de som använder systemen sällan.

– Visst är det bra med digitala system och i många fall sparar vi mycket arbetstid, men att arbeta i uppemot 30 olika it-system skapar en digital stress för många och det är inte hållbart i längden.

Ökar risken för fel

Jens Ekengren är lektor i maskinteknik vid Örebro universitet samt ordförande i Saco-S-föreningen. Han berättar att den administrativa bördan är ett återkommande ämne för diskussion hos dem och något som många upplever som frustrerande. Administrationen tar tid, splittrar arbetet och ökar risken för fel när en lärare exempelvis ska föra över studenternas resultat från ett system till ett annat.

– Visst finns det många fördelar med att arbeta i digitala system som vi kan komma åt oavsett var vi befinner oss. Nackdelen är att de inte är så väl utformade med tanke på den som ska använda dem, förklarar han.

Administrationen har blivit osynlig

Att göra en reseräkning innebär exempelvis att man behöver ha koll på kontoplaner och koder för olika projekt – något som passar en ekonom, men som blir ett onödigt hinder för en lärare.

Jens Ekengren, Örebro universitet
Jens Ekengren, Örebro universitet

– Det är också stressande med alla system man ska gå in i och ha koll på. Man får lätt en känsla av att ha missat något, säger Jens Ekengren.

Jens Ekengren poängterar det stora problemet är att administrationen osynliggjorts. Tidigare fanns det administratörer som gjorde en hel del av detta arbete. Idag är det jobbet utspritt på lärarna, men utan att det tillkommit någon tid för administrativt arbete.

– Frågan är hur effektivt det är för myndigheten att låta lärare och professorer sköta administration som en administratör skulle göra både snabbare och mer korrekt?

Två av tre känner stress

Bilden som Mikael Åsman och Jens Ekengren målar upp bekräftas i rapporten Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press, som SULF publicerade i våras.

Rapporten har undersökt arbetsbelastningen för universitetslärare och forskare. Här framkommer det att två av tre av de som svarat på enkäten känner sig stressade i sin anställning. Den administrativa bördan, krånglande it-system och brister i systemens utformning och anpassning till verksamheten är en del i förklaringen.

– Digitaliseringen har inneburit att en stor del av det tidigare administrativa stödet har dragits in. Mängden administrativa arbetsuppgifter för universitetslärare och forskare har därför ökat kraftigt. Vissa av de administrativa arbetsuppgifterna är kopplade direkt till digitaliseringen medan andra arbetsuppgifter mer indirekt har överförts från administrativ personal till lärare och forskare, säger Mari Willart, ombudsman på SULF och författare till rapporten.

Mer arbete men inte mer tid

Problemet är att tiden för arbetsuppgifterna är för snävt tilltagen redan på planeringsstadiet. Det finns ingen tid avsatt för att sätta sig in i nya datorprogram och administrativa uppgifter och det saknas ställtid när problem uppstår.

– Den totala arbetsmängden för universitetslärare och forskare har ökat men inte den tid som man får för att utföra arbetsuppgifterna. Med större arbetsbelastning ökar också risken för att utsättas för skadlig stress, poängterar hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.