Administrativ börda tynger universitetslärare

0
3570
Den administrativa bördan, krånglande it-system och brister i systemens utformning och anpassning till verksamheten tynger många lärare på universitet och högskolor. Foto: Getty Images

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola. ”Varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar”, säger Mikael Åsman på Blekinge Tekniska högskola.

Mikael Åsman är civilingenjör och universitetsadjunkt på Blekinge Tekniska högskola och ordförande för Saco-S-föreningen. Han räknar upp de it-system som han som lärare på högskolan behöver använda i sitt jobb och stannar när han är uppe i 22. Då har han inte kommit till de ”vanliga” systemen som mejl, chatt och intranät.

– Mängden system är ett problem i sig. Du har flera system för att starta en kurs, ett annat för att lägga ut kursinformation, ett tredje för utvärdering, ett fjärde för att ladda upp tentan och ett femte för att rapportera resultaten, etcetera.

Arbetar på sin fritid

Mängden system innebär att lärare idag behöver lägga mer tid på administration än tidigare. Det som var tänkt att spara tid för administratörer har istället blivit ett problem för lärare, som i många fall tvingas att göra de administrativa uppgifterna på sin fritid.

Mikael Åsman. Foto: Gurudutt Velpula, BTH

– Alla system ser olika ut. Det är som om varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar. De har olika logik, olika menyer och ser helt olika ut, vilket gör att det blir komplicerat för användaren, förklarar han.

Mikael Åsman berättar att det i vissa fall behövs 20-sidiga manualer för att förklara hur man använder systemet och att det kan ta upp till 30 klick för att knappa in ett resultat för en tenta. Extra besvärligt blir detta för de som använder systemen sällan.

– Visst är det bra med digitala system och i många fall sparar vi mycket arbetstid, men att arbeta i uppemot 30 olika it-system skapar en digital stress för många och det är inte hållbart i längden.

Ökar risken för fel

Jens Ekengren är lektor i maskinteknik vid Örebro universitet samt ordförande i Saco-S-föreningen. Han berättar att den administrativa bördan är ett återkommande ämne för diskussion hos dem och något som många upplever som frustrerande. Administrationen tar tid, splittrar arbetet och ökar risken för fel när en lärare exempelvis ska föra över studenternas resultat från ett system till ett annat.

– Visst finns det många fördelar med att arbeta i digitala system som vi kan komma åt oavsett var vi befinner oss. Nackdelen är att de inte är så väl utformade med tanke på den som ska använda dem, förklarar han.

Administrationen har blivit osynlig

Att göra en reseräkning innebär exempelvis att man behöver ha koll på kontoplaner och koder för olika projekt – något som passar en ekonom, men som blir ett onödigt hinder för en lärare.

Jens Ekengren, Örebro universitet
Jens Ekengren, Örebro universitet

– Det är också stressande med alla system man ska gå in i och ha koll på. Man får lätt en känsla av att ha missat något, säger Jens Ekengren.

Jens Ekengren poängterar det stora problemet är att administrationen osynliggjorts. Tidigare fanns det administratörer som gjorde en hel del av detta arbete. Idag är det jobbet utspritt på lärarna, men utan att det tillkommit någon tid för administrativt arbete.

– Frågan är hur effektivt det är för myndigheten att låta lärare och professorer sköta administration som en administratör skulle göra både snabbare och mer korrekt?

Två av tre känner stress

Bilden som Mikael Åsman och Jens Ekengren målar upp bekräftas i rapporten Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press, som SULF publicerade i våras.

Rapporten har undersökt arbetsbelastningen för universitetslärare och forskare. Här framkommer det att två av tre av de som svarat på enkäten känner sig stressade i sin anställning. Den administrativa bördan, krånglande it-system och brister i systemens utformning och anpassning till verksamheten är en del i förklaringen.

– Digitaliseringen har inneburit att en stor del av det tidigare administrativa stödet har dragits in. Mängden administrativa arbetsuppgifter för universitetslärare och forskare har därför ökat kraftigt. Vissa av de administrativa arbetsuppgifterna är kopplade direkt till digitaliseringen medan andra arbetsuppgifter mer indirekt har överförts från administrativ personal till lärare och forskare, säger Mari Willart, ombudsman på SULF och författare till rapporten.

Mer arbete men inte mer tid

Problemet är att tiden för arbetsuppgifterna är för snävt tilltagen redan på planeringsstadiet. Det finns ingen tid avsatt för att sätta sig in i nya datorprogram och administrativa uppgifter och det saknas ställtid när problem uppstår.

– Den totala arbetsmängden för universitetslärare och forskare har ökat men inte den tid som man får för att utföra arbetsuppgifterna. Med större arbetsbelastning ökar också risken för att utsättas för skadlig stress, poängterar hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.