Trots bättre mattebetyg vill få tjejer bli ingenjör

14
5438
Vera Sandberg, den första kvinnan som blev ingenjör i Sverige, tittade på när KTH:s rektor Sigbritt Karlsson och IVA:s preses (ordförande) Carl-Henric Svanberg talade. Foto: Alexander Orlinge

Tjejer har bättre mattebetyg än killarna på gymnasiet. Ändå väljer få kvinnor att bli ingenjör. För få, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen, som nu turnerar med sin Vera roadshow för att inspirera till förändring. Nyligen kom turnén till KTH.

Ungefär 30 procent av dem som börjar på någon ingenjörsutbildning på högskolan är kvinnor och den andelen vill IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen få upp.

Vera roadshow

Turnén sker med anledning av IVA:s 100-årsjubileum och namnet kommer från den första kvinnliga ingenjören i Sverige: Vera Sandberg som tog examen i kemiteknik vid Chalmers 1917.

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer bjuds in när turnén kommer till deras del av landet och man kan också bjuda med andra.

Under våren har Vera roadshow besökt tekniska lärosäten i Luleå, Linköping, Göteborg och Halmstad. KTH är första stoppet i höst.

Kommande stopp:

  • Örebro 20 september
  • Umeå 9 oktober
  • Skövde 22 oktober
  • Jönköping 24 oktober
  • Lund 29 oktober
  • Karlskrona 7 november
  • Uppsala 13 november
  • Eskilstuna 20 november

I IVA-rapporten ”Teknisk obalans?” som presenteras under turnén pekar mycket på att det borde kunna vara fler kvinnor som blir ingenjörer.

Bättre mattebetyg – färre avhopp

Martin Wikström, IVA, presenterade statistik. Här syns att högskole- och civilingenjörsutbildningarna har långt färre kvinnor (orange) än andra större utbildningar.

Till exempel uppger nästan 90 procent av både tjejer och killar i årskurs 5 att de är intresserade av teknik. Men andelen sjunker i högstadiet – till 70 procent av killarna och under 40 procent av tjejerna.

Samtidigt är det tjejerna som har bäst genomsnittsbetyg av dem som läser Matematik 4 och 5 på gymnasiet.

Genomsnittsbetyg:

  • Matematik 4: Tjejer: 13,5  Killar: 12,9
  • Matematik 5: Tjejer: 15,2  Killar: 14,5

Också av dem som börjar plugga till ingenjör är det en mindre andel av kvinnorna än av männen som hoppar av studierna under de första två åren.

Andel som hoppar av de två första åren:

  • Högskoleingenjör: Kvinnor 18 %  Män: 22 %
  • Civilingenjör: Kvinnor: 16 %  Män: 19 %

Det är också större andel kvinnor än män som tar ut examen inom tiden för studieprogrammet plus tre år.

Olika könsfördelning på olika inriktningar

I publiken på Vera roadshow fanns Amanda Andrén och Sofia Lundin Ziegler som läser medieteknik, som har jämn könsfördelning.
– Men vi vet att världen vi går ut i inte är 50-50, säger de.

Men andelen kvinnor varierar mycket mellan olika inriktningar. I IVA:s rapport tar man upp tio civilingenjörs- och sju högskoleingenjörsutbildningar. Av dem finns:

Störst andel kvinnor på kemi, bioteknik och medicinteknik.
Minst andel kvinnor på data, maskin och elektro.

Bemötandet påverkar

Ulrika Lindstrand på Vera-scenen.

När Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand träffar gymnasietjejer ser hon att många har fel uppfattning om ingenjörsyrket och vad som krävs. Det gör att kvinnor väljer bort ingenjörsyrket av fel anledningar. Till exempel tror många tjejer att ingenjör är ett ensamjobb. De säger också att de inte tror att de är tillräckligt bra på matte.

Paiman Parosh är studievägledare med ansvar för energi och miljö- respektive materialdesignprogrammen, där könsfördelningen blir allt jämnare.
– När jag började här för två år sedan var fördelningen 45-55, men nu är det ännu jämnare, säger hon.

– Tjejer som har alla rätt på matteprovet får höra av skolan att det var bra jobbat medan killar får höra att de har talang. De bemöts olika och det får konsekvenser. Här behöver skolan göra krafttag för att bygga självförtroende och också visa hur man använder matte i realiteten.

Ulrika Lindstrand lyfter också fram att det behövs förebilder. Hon jämför med Island, som haft flera kvinnliga presidenter. Där svarar små tjejer ”president” på frågan vad de vill bli.

– Vi som sitter här kan bli vardagsambassadörer och berätta varför vi blev ingenjörer. Tjejer förtjänar en bättre chans att välja rätt.

Mycket görs

Förutom att IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen jobbar för att få fler kvinnor att välja ingenjörsutbildningar så gör högskolorna och inte minst KTH mycket.

– Vi har jobbat med inkludering av kvinnor i många år. Men det är ett område där man aldrig kan luta sig tillbaka, säger rektor Sigbritt Karlsson.

Doom Ihensekhien och Stefanie Kleemeyer pluggar materialteknik på KTH. De är från Nigeria respektive Tyskland.
– I Nigeria har kvinnor inga möjligheter. Jag hoppas att jag kan lära mig saker så att jag kan hjälpa blivande kvinnliga ingenjörer att ta sig fram, säger Doom Ihensekhien.
– I Tyskland har vi kvotering – att det ska vara en viss andel kvinnor inom det tekniska området och om en kvinna och en man har samma meriter så får kvinnan jobbet. Nu vill jag se hur det är här, säger Stefanie Kleemeyer.

För att fler tjejer och kvinnor ska upptäcka ingenjörsyrket har KTH Teklafestivalen, där 11-15-åriga tjejer får utforska teknik. Och för att få fler gymnasietjejer att välja de inriktningar där det är få kvinnor så har man KTH Giants. Där får tjejerna möta och lära sig om kvinnliga giganter på teknikområdet. Dessutom under en kaxig slogan: ”The future is too important to be left to men”.

Bättre miljö för kvinnor

Men det handlar inte bara om att fler kvinnor ska börja studera. Det gäller också att de har det bra när de väl är på högskolan. KTH:s Equality office jobbar både centralt och med representanter i verksamheten med mängder av aktiviteter.

Och insatser behövs. Pia Appelquist går teknisk fysik där det är få kvinnor och hon berättar om ett grupparbete under sin första månad på KTH. Killarna diskuterade hur man skulle lägga upp en labb, men när Pia kom med ett förslag fick hon veta att det inte var relevant och hennes nästa förslag möttes med tystnad.

– Efter labben kommenterade labbassistenten att vi glömt två saker – de saker som jag sagt. Men ingen kille bekräftade det. Nu försöker jag alltid se till att det är minst en annan tjej med i gruppen och omger mig av tjejer, men jag tror tyvärr att jag blivit tystare.

Alla måste hjälpa till

Pia Appelquist och Alice Marshall.

Pia Appelquist tycker att KTH Equality office har gjort en jättestor skillnad med att jobba för en inkluderande miljö.

Alice Marshall från Equality office tycker att Pias erfarenhet är ett tydligt exempel.

– Pia var tvungen att utveckla en egen strategi för grupparbeten. Det behövde inte killarna. Det gör att det blir olika villkor för grupparbetet. När ni ser att någon blir avbruten eller inte lyssnad på, säg ifrån. Alla måste hjälpa till. Säg ”Vad intressant” eller ”Jag hörde inte – vad var det du sa?”.

Karin Thorsell

14 KOMMENTARER

  1. Jag är driftig, kvinna och ingenjör. Arbetslivet i ingenjörstunga industrier är allt annat än jämställt. Det är sorgligt att vi inte gör mer i Sverige kring manliga maktstrukturer, manliga bedömningar av ledarskap och inre klubbar för män. Kvinnor måste släppas in i styrelser, operativ ledning och ledarskpasbedömas på modernare vis. Jag ångrar att jag gav mig in i en hopplös uppförsbacke och att det tog så många år innan jag fattade att det var orimligt ojämställt. Det hade varit bättre att vara inom en annan bransch och kunna arbeta på lite mer fair villkor. Detta borde ingenjören ta tag i innan vi lockar fler kvinnor att bli omkörda i uppförsbacken av mindre kompetenta män som spelar maktspel och leder på ’manligt’ sätt.

  2. När jag studerade var det ca 15% kvinnor på min utbildning (Tekniks Fysik) det är nu lite drygt 10 år sedan. Minns att jag kollade upp % för några år sedan, och då var det marginellt sämre.
    Redan innan jag började körde man diverse tjejer-kan-bli-ingenjör-kampanjer och tror man fortsatt med det. Jag tycker det verkar finnas anledning till att stanna upp och fundera lite om metoderna fungerar? (stereotypen – ung ingenjör (helst kvinna) skall frälsa andra unga till att bli ingenjörer)
    Skulle det bli någon skillnad om man inte gjorde något alls? Eller skulle fortfarande 15-30% vara kvinnor på utbildningarna? Och skall vi med näbbar och klor kriga efter 50% ?

  3. Jag är en 60-årig gymnasieingenjör och civilingenjör (KTH/Elektro) och har jobbat som it-konsult under många år. Under hela min skoltid blev jag (såvitt jag minns) aldrig nedvärderad för att jag var tjej. I arbetslivet däremot har det varit en helt annan sak. Jag har inte passat in i ”mallen” för hur en civilingenjör ska vara eftersom jag inte strävat efter att göra karriär. Manliga chefer (ganska många, faktiskt) har nedvärderat mig och nonchalerat mig. Jag har fått magsår och depressioner av att behöva handskas med detta.

    Så länge många män har dessa attitydproblem kommer kvinnor att må dåligt av att jobba som ingenjörer.

    Dessutom är yrket som it-konsult stressigt och oerhört otacksamt, vilket resulterat i utbrändhet som gjorde att jag blev mycket känsligare för sömnbrist och tappade massor av hår. Förra året gav jag upp och slutade jobba, och jag vill verkligen inte jobba igen. Jag har fått nog!

  4. Ni skriver att andelen kvinnor på ingenjörsutbildningarna är låg givet betygen i mattekurs 4 och 5. Har ni statistik på könsfördelningen i dessa mattekurser? Är det en övervikt män redan där är det ju inte så förvånande om det också blir en övervikt män på civilingenjörsutbildning, trots skillnaden i genomsnittligt mattebetyg i gymnasiet.

    • Vi har inte statistik över hur många som går de matte 4 och 5, men på Naturprogrammet är det 54 procent tjejer och på Teknik 16 procent. Men Natur har (vad vi tror) många fler platser. Däremot är det en hög andel kvinnor bland naturvetarna på universitetet – vilket IVA:s Martin Wikström kommenterade under Vera roadshow med att man bara kan spekulera i varför kvinnorna väljer naturvetenskap men inte teknik. Och det här vill alltså IVA, SI och Teknikföretagen ändra. /Redaktionen

  5. Vad det gäller orsaken till att flickor får högre betyg än pojkar, så har några förklaringar framförts i media:

    * Pojkar missgynnas vid betygsättningen och får avsevärt sämre slutbetyg än flickor i förhållande till vad de presterar på de nationella proven. Flickorna höjer sitt betyg mer än pojkarna i samtliga ämnen. [1]

    * Lärare har blivit ett väldigt kvinnodominerat yrke, och kvinnor kan eventuellt särbehandla flickor positivt då de söker och betygsätter egenskaper som de själva har. [2]

    * Utbildningen har ändrats så att den är utformad på ett sätt som bättre flickor bättre än pojkar. Pojkar lyckas exempelvis mycket bättre med tydligare uppgifter, men de är sämre på muntlig framställning och essäfrågor. Utbildningen har på senare tid blivit allt mer inriktad på det senare. [3]

    [1] https://lararnastidning.se/pojkar-missgynnas-i-betygsattningen/
    [2] https://www.expressen.se/ledare/sveket-mot-pojkarna-ar-en-demokratisk-skamflack/
    [3] https://skolvarlden.se/artiklar/sa-kan-fler-pojkar-lyckas-i-skolan

  6. ”Dessutom under en kaxig slogan: ”The future is too important to be left to men”.”

    Jag undrar vad reaktionen hade blivit om någon uttryckt sig på liknande sätt om kvinnor? Exempelvis om en högskola för den kvinnodominerade lärarutbildningen valt en ”kaxig” slogan som sade:
    ”Education is too important to be left to women.”
    Jag tror rektorn hade blivit lynchad i media, tvingad att göra offentlig avbön, och sedan fått sparken.

    Men KTH tycker alltså det är ok att uttrycka sig på detta vis om män?

  7. Intressant att man aldrig ser liknande initiativ för utbildningar där män är underrepresenterade. Jag har åtminstone inte sett motsvarande kampanjer för att locka/”lyfta fram” män till kvinnodominerade utbildningar som exempelvis veterinär eller jurist.

    Är jämställdheten måhända enkelriktad?

    • Både Vårdförbundet och SKL har drivit flera initiativ för att uppmuntra fler män att utbilda sig till sjuksköterska. Läs mer om det här:
      https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-338-3.pdf
      När det gäller veterinärutbildningen gjordes försök med könskvotering för några år sedan. Initiativet blev hårt kritiserat och regeringen stoppade all könskvotering vid antagning till högskoleutbildningar. Juristutbildningen blir allt mer kvinnodominerad men framför allt slutför kvinnorna sina juridikstudier i högre grad än männen. Läsåret 2016/17 avlade 62 procent av kvinnorna och 38 procent av männen juristexamen.

    • Flickor har bättre resultat än pojkar på nationella prov i både grundskolan och gymnasiet. Även i internationella test som exempelvis Pisa. Det sammanfattas väl i den här rapporten av SKL. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-724-4.pdf
      Däremot presterar män som grupp bättre än kvinnor på Högskoleprovet. Möjliga förklaringar har diskuterats i samhällsdebatten under många år. I våras kom äntligen en forskningsrapport som pekar på några möjliga förklaringar. En kort sammanfattning kan du läsa här. https://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/varfor-har-kvinnorna-hogre-skolbetyg-men-mannen-battre-resultat-pa-hogskoleprovet/

      • Tackar, intressant läsning.
        Har SI någon plan för hur vi ska få mer pojkar att läsa på universitetet och/eller att få upp deras betyg under grundskolan? Män är ju en majoritet av ingenjörerna i Sverige och att få upp deras betyg borde rimligtvis ge oss en starkare och mer kompetent yrkesgrupp?

        • I mångt och mycket menar vi att lösningarna är desamma för pojkar och flickor när det kommer till vad som behöver föras i grundskolan och det är satsningar på duktiga och engagerande mattelärare. Detta går inte att komma runt då matematik och intresset för ämnet matematik är grunden för att unga ska vilja och välja ingenjörsbanan. Då det idag är brist på duktiga mattelärare är ett konkret förslag som skulle kunna hjälpa i närtid att öka möjligheterna för ingenjörer som vill bli lärare att gå en sk KPU (Kompletterande Pedagogisk Utbildning) och också höja ersättningen för ingenjörer som är vill vidareutbilda sig till lärare. På så sätt skulle fler barn och unga få en lärare som kan lära ut och levandegöra matte och teknik på ett sätt som skulle locka fler och också öka kunskaper och betyg hos både pojkar och flickor.

          Förslagen finns i Sveriges Ingenjörers utbildningspolitiska program och jämställdhetsprogram.

          • Jag är just en sådan ingenjör. Jag har till och med en av de få ingenjörsutbildningar som kvalificerar mig för att undervisa matematik upp till gymnasiet (teknisk fysik med inriktning på matematik).

            Jag skulle aldrig i hela mitt liv rekommendera någon ungdom att bli ingenjör idag.

Lämna ett svar till Jessica Bagge Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören läser för att ge styrka i coronatider

Tidigare konsulten Thomas Anderson drabbades av utmattning. För att stötta alla de som känner oro i coronatider läser han en stund ur sin bok på sociala medier varje dag.

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.