- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Trots bättre mattebetyg vill få tjejer bli ingenjör

Tjejer har bättre mattebetyg än killarna på gymnasiet. Ändå väljer få kvinnor att bli ingenjör. För få, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen, som nu turnerar med sin Vera roadshow för att inspirera till förändring. Nyligen kom turnén till KTH.

Ungefär 30 procent av dem som börjar på någon ingenjörsutbildning på högskolan är kvinnor och den andelen vill IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen få upp.

Vera roadshow

Turnén sker med anledning av IVA:s 100-årsjubileum och namnet kommer från den första kvinnliga ingenjören i Sverige: Vera Sandberg som tog examen i kemiteknik vid Chalmers 1917.

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer bjuds in när turnén kommer till deras del av landet och man kan också bjuda med andra.

Under våren har Vera roadshow besökt tekniska lärosäten i Luleå, Linköping, Göteborg och Halmstad. KTH är första stoppet i höst.

Kommande stopp:

  • Örebro 20 september
  • Umeå 9 oktober
  • Skövde 22 oktober
  • Jönköping 24 oktober
  • Lund 29 oktober
  • Karlskrona 7 november
  • Uppsala 13 november
  • Eskilstuna 20 november

I IVA-rapporten ”Teknisk obalans?” [1] som presenteras under turnén pekar mycket på att det borde kunna vara fler kvinnor som blir ingenjörer.

Bättre mattebetyg – färre avhopp

Martin Wikström, IVA, presenterade statistik. Här syns att högskole- och civilingenjörsutbildningarna har långt färre kvinnor (orange) än andra större utbildningar.

Till exempel uppger nästan 90 procent av både tjejer och killar i årskurs 5 att de är intresserade av teknik. Men andelen sjunker i högstadiet – till 70 procent av killarna och under 40 procent av tjejerna.

Samtidigt är det tjejerna som har bäst genomsnittsbetyg av dem som läser Matematik 4 och 5 på gymnasiet.

Genomsnittsbetyg:

Också av dem som börjar plugga till ingenjör är det en mindre andel av kvinnorna än av männen som hoppar av studierna under de första två åren.

Andel som hoppar av de två första åren:

Det är också större andel kvinnor än män som tar ut examen inom tiden för studieprogrammet plus tre år.

Olika könsfördelning på olika inriktningar

I publiken på Vera roadshow fanns Amanda Andrén och Sofia Lundin Ziegler som läser medieteknik, som har jämn könsfördelning.
– Men vi vet att världen vi går ut i inte är 50-50, säger de.

Men andelen kvinnor varierar mycket mellan olika inriktningar. I IVA:s rapport tar man upp tio civilingenjörs- och sju högskoleingenjörsutbildningar. Av dem finns:

Störst andel kvinnor på kemi, bioteknik och medicinteknik.
Minst andel kvinnor på data, maskin och elektro.

Bemötandet påverkar

Ulrika Lindstrand på Vera-scenen.

När Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand träffar gymnasietjejer ser hon att många har fel uppfattning om ingenjörsyrket och vad som krävs. Det gör att kvinnor väljer bort ingenjörsyrket av fel anledningar. Till exempel tror många tjejer att ingenjör är ett ensamjobb. De säger också att de inte tror att de är tillräckligt bra på matte.

Paiman Parosh är studievägledare med ansvar för energi och miljö- respektive materialdesignprogrammen, där könsfördelningen blir allt jämnare.
– När jag började här för två år sedan var fördelningen 45-55, men nu är det ännu jämnare, säger hon.

– Tjejer som har alla rätt på matteprovet får höra av skolan att det var bra jobbat medan killar får höra att de har talang. De bemöts olika och det får konsekvenser. Här behöver skolan göra krafttag för att bygga självförtroende och också visa hur man använder matte i realiteten.

Ulrika Lindstrand lyfter också fram att det behövs förebilder. Hon jämför med Island, som haft flera kvinnliga presidenter. Där svarar små tjejer ”president” på frågan vad de vill bli.

– Vi som sitter här kan bli vardagsambassadörer och berätta varför vi blev ingenjörer. Tjejer förtjänar en bättre chans att välja rätt.

Mycket görs

Förutom att IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen jobbar för att få fler kvinnor att välja ingenjörsutbildningar så gör högskolorna och inte minst KTH mycket.

– Vi har jobbat med inkludering av kvinnor i många år. Men det är ett område där man aldrig kan luta sig tillbaka, säger rektor Sigbritt Karlsson.

Doom Ihensekhien och Stefanie Kleemeyer pluggar materialteknik på KTH. De är från Nigeria respektive Tyskland.
– I Nigeria har kvinnor inga möjligheter. Jag hoppas att jag kan lära mig saker så att jag kan hjälpa blivande kvinnliga ingenjörer att ta sig fram, säger Doom Ihensekhien.
– I Tyskland har vi kvotering – att det ska vara en viss andel kvinnor inom det tekniska området och om en kvinna och en man har samma meriter så får kvinnan jobbet. Nu vill jag se hur det är här, säger Stefanie Kleemeyer.

För att fler tjejer och kvinnor ska upptäcka ingenjörsyrket har KTH Teklafestivalen, där 11-15-åriga tjejer får utforska teknik. Och för att få fler gymnasietjejer att välja de inriktningar där det är få kvinnor så har man KTH Giants. Där får tjejerna möta och lära sig om kvinnliga giganter på teknikområdet. Dessutom under en kaxig slogan: ”The future is too important to be left to men”.

Bättre miljö för kvinnor

Men det handlar inte bara om att fler kvinnor ska börja studera. Det gäller också att de har det bra när de väl är på högskolan. KTH:s Equality office jobbar både centralt och med representanter i verksamheten med mängder av aktiviteter.

Och insatser behövs. Pia Appelquist går teknisk fysik där det är få kvinnor och hon berättar om ett grupparbete under sin första månad på KTH. Killarna diskuterade hur man skulle lägga upp en labb, men när Pia kom med ett förslag fick hon veta att det inte var relevant och hennes nästa förslag möttes med tystnad.

– Efter labben kommenterade labbassistenten att vi glömt två saker – de saker som jag sagt. Men ingen kille bekräftade det. Nu försöker jag alltid se till att det är minst en annan tjej med i gruppen och omger mig av tjejer, men jag tror tyvärr att jag blivit tystare.

Alla måste hjälpa till

Pia Appelquist och Alice Marshall.

Pia Appelquist tycker att KTH Equality office har gjort en jättestor skillnad med att jobba för en inkluderande miljö.

Alice Marshall från Equality office tycker att Pias erfarenhet är ett tydligt exempel.

– Pia var tvungen att utveckla en egen strategi för grupparbeten. Det behövde inte killarna. Det gör att det blir olika villkor för grupparbetet. När ni ser att någon blir avbruten eller inte lyssnad på, säg ifrån. Alla måste hjälpa till. Säg ”Vad intressant” eller ”Jag hörde inte – vad var det du sa?”.

Karin Thorsell