Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Det här krävs för att vi ska orka jobba till 70

Det här krävs för att vi ska orka jobba till 70

Vi lever längre och förväntas därför jobba allt längre. Men hur ska man orka jobba till 70 om man blir utbränd vid 30? Forskaren Kerstin Nilsson har studerat vad som krävs för att vi ska klara ett längre arbetsliv.

I över 15 år har Kerstin Nilsson, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap, forskat om vad som krävs för att människor både ska orka och vilja stanna kvar längre i arbetslivet. Hennes slutsats är att det måste ske förändringar på flera plan.

Kerstin Nilsson

– Samhället måste sätta gränsvärden för arbetstid och arbetsmiljö men arbetsgivarna har ansvaret för att satsa på ett hållbart arbetsliv och att förändringar sker på arbetsplatsen varje dag, säger Kerstin Nilsson.

Stress påskyndar åldrandet

Att fysiskt tungt arbete påskyndar det biologiska åldrandet är känt sedan länge men nu ser forskarna att även stress har en sådan effekt. I dag är de stressrelaterade diagnoserna den främsta orsaken till de längre sjukskrivningarna.

9 faktorer som påverkar hur länge vi arbetar

  1. Hälsa – funktionsvariationer, skador, sjukdomar, diagnoser och självskattad hälsa
  2. Fysisk arbetsmiljö – fysisk belastning, slitage, olyckor, klimat och kemiska hälsorisker
  3. Mental arbetsmiljö – stress, krav, kontroll, hot, våld
  4. Tid – arbetstid, arbetstakt, återhämtningstid
  5. Privatekonomi – lön, anställningsbarhet, socialförsäkringssystem, pensionssystem
  6. Privatsocial situation – familj, partner, vänner, fritidssysselsättning
  7. Arbetssocial situation – inkludering, attityder i organisationen, ledarskap, socialt stöd, delaktighet, kränkande särbehandling, diskriminering i arbetslivet
  8. Arbetsuppgift – arbetstillfredsställelse, kärnan i arbetet, stimulans, självförverkligande aktiviteter, meningsfulla uppgifter
  9. Kompetens – förmågor, kunskap, utveckling, tillgång till kompetensutveckling

– Det är jätteviktigt att vi förstår att stress ökar risk för en rad sjukdomar. Och stress måste förebyggas hela arbetslivet. Många klarar stress länge men om man inte skapar ett hållbart arbetsliv kommer förr eller senare sjukdomarna.

Forskningen har visat att stress ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar men också endokrina sjukdomar (störningar av hormonsystemet) som exempelvis problem med sköldkörteln.

– Stress och hög mental belastning uppstår ofta när vi känner förväntningar på att vi ska prestera på topp på alla plan. Det är ett generellt problem som vi behöver ta på allvar i arbetslivet men också i privatlivet.

Det är framför allt kvinnor, i åldern då många parallellt med en yrkeskarriär också skaffar barn och familj, som är sjukskrivna för stressrelaterade åkommor.

– Många är oroade för hur ska de ska orka jobba till 70 när de redan är långtidssjukskrivna på grund av stressreaktioner som kraftlöshet och minnesstörningar i 30-årsåldern, säger Kerstin Nilsson.

Hon ser också problem med att arbetsuppgifterna i dag fördelas på ett sätt som skapar stress.

– Förr fanns assistenter och administratörer som avlastade ingenjörer och andra tjänstemän. Numera  alla måste alla kunna fixa kopiatorn och skrivaren och rapportera reseräkningen i krångliga system. Den splittringen skapar stress.

Träning och deltidsarbete

För att klara av att hantera stress behöver kroppen återhämtning och forskning visar tydligt att träning förbättrar återhämtningen och har positiva effekter på det biologiska åldrandet. Träning på arbetstid har i studier visat sig hänga ihop med att kunna arbeta till en högre ålder menar Kerstin Nilsson. Men hur får man fler än de som redan tränar att börja?

– Att tvinga anställa att träna är en känslig fråga. Jag tror mer på att motivera än att tvinga och bra förutsättningar för träning tror jag ger bäst effekt.

En möjlighet är också att gå ner i arbetstid och modellen som kallas 80–90–100 finns på många arbetsplatser. Åldersgränsen varierar men innebär att man får möjlighet att arbeta 80 procent, erhålla 90 procent i lön, men behålla 100 procent av pensionsinbetalningarna.

– Försök på stora arbetsplatser, bland annat Vattenfall, har visat att modellen är lönsam även för arbetsgivaren. De äldre är mer produktiva eftersom de får mer återhämtning och sjukfrånvaron har minskat.

Äldre kan förlora sin status

Utbildningsnivå och möjlighet till kompetensutveckling är också viktig för att kunna behålla och byta arbete när man blir äldre. Kerstin Nilsson ser att åldersdiskriminering ofta ligger bakom att äldre får sämre tillgång till kompetensutveckling.

Vill du läsa mer?

Kerstin Nilsson har sammanställt faktorer som påverkar viljan och möjligheterna att orka arbeta längre i rapporten Stanna eller gå? för Delegationen för senior arbetskraft.

Hon har också skapat den så kallade SwaAge-modellen ­– ett verktyg för att skapa ett mer hållbart arbetsliv. Den används av företag, organisationer och myndigheter i flera länder.

– Det finns föreställningar om att äldre är långsammare, mindre förändringsbenägna och okunniga om den senaste kunskapen och tekniken.

Allra svårast får äldre på arbetsplatser där förändring och föryngring är en del av arbetsplatskulturen.

– Där förlorar äldre sin status eftersom de betraktas som om de är på väg bort från arbetslivet. Ofta blir de inte längre kallade till viktiga möten och får ingen kompetensutveckling eftersom de inte längre är att räkna med.

Kerstin Nilsson betonar att chefens och arbetsgivares stöd är helt avgörande för möjligheten för äldre att arbeta kvar.

Men vad kan fackförbunden göra för att arbetslivet ska fungera bättre för äldre?

– Titta inte bara på lönefrågan i förhandlingarna. Sätt press på arbetsgivarna att erbjuda arbetsvillkor och en arbetsmiljö som gör att äldre vill och orkar arbeta längre.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA