Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor

5
7383
Studenterna i Niagara uppskattar att det finns bra platser för grupparbeten och enskilt pluggande.

Det nybyggda huset Niagara på Malmö universitet blev trångbott och arbetsmiljön så dålig att många lärare och forskare valde att jobba hemifrån. Nu byggs lokalerna om för 20 miljoner kronor för att fungera bättre både för lärare och studenter.

Ett stenkast från Malmö Central ligger Niagara, Malmö universitets senaste byggnad som blev inflyttningsklart i augusti 2015. Den har en spännande form med rundade hörn och insidan präglas av ljus, rymd och en storslagen utsikt över staden.

På den ursprungliga planritningen hade medarbetarna egna rum längs ytterväggarnas stora glaspartier, men när universitetsledningen insåg att arbetsplatserna inte skulle räcka till ändrades ritningarna. Kontoren blev öppna ytor där medarbetarna inte hade personliga arbetsplatser, så kallade aktivitetsbaserade kontor. De lokala facken reserverade sig mot beslutet men blev överkörda.

När Niagara som stod klart hösten 2015 visade sig lokalerna fungera dåligt. Många lärare och forskare löste situationen med att jobba så mycket som möjligt hemifrån. Utanför de trånga kontorsytorna fanns stora men omöblerade ytor för studenterna. I brist på sittplatser gick studenterna därför till andra universitetslokaler för grupparbeten och plugg.

Omtag Niagara

När Kerstin Tham tillträdde som rektor i början av 2016 fick hon många frågor om arbetsmiljön i Niagara.

Kerstin Tham, rektor Malmö universitet

– Jag bestämde ganska snabbt att det var nödvändigt att göra en förändring. Att det har tagit tid och ännu inte är färdigt beror på att vi ville göra ett grundligt förarbete, säger hon.

I slutet av 2018 startade ”Omtag Niagara”, en ombyggnation som ska bli färdig till sommaren 2020.

Byggchefen på Malmö universitet, Mats Lyberg, förklarar varför själva byggprocessen tar tid.

De aktivitetsbaserade kontoren där medarbetarna saknade en fast arbetsplats har byggts om och nu har lärarna och forskarna egna skrivbord i nybyggda inglasade rum för 4-6 personer.

– Vi bygger om på våningsplan 5–10 där merparten av lärarna och forskarna sitter och vi kan inte tömma huset på verksamhet. Därför har vi tvingats bygga i etapper, förklarar han.

Idén om ett aktivitetsbaserat kontor utan egna skrivbord har övergetts i större delen av huset. Endast våning 12 där universitetsledningen sitter och delar av våning 11 har fortfarande en mer flexibel lösning där majoriteten inte har egna skrivbord.

Den här gången har medarbetarna varit delaktiga och kunnat påverka hur kontorsytorna utformas. Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att få ett eget rum, istället har man byggt rum för 4–6 personer med glasväggar mot de gemensamma ytorna.

De öppna ytorna utanför arbetsrummen har möblerats för spontana möten och samtal.

– På så vis har det blivit en lugnare miljö där prat inte stör de som behöver koncentrera sig, säger Kerstin Tham.

Bättre miljö för studenthäng

Nu finns det gott om sittgrupper i Niagara där studenterna kan grupparbeta och plugga.

Ny belysning har också installerats i lokalerna. De hängande taklamporna som fanns från början fungerade dåligt när kontoren möblerades om. Nu är belysningen integrerad i taket och mer flexibel.

Ytorna för studenterna har möblerats med soffgrupper, bord och stolar och där finns också utställningar om studentprojekt.

– Många upplevde Niagara från början mer som en hotellmiljö än ett universitet. Det behövs böcker, utställningar och inte minst studenter för att huset ska få en identitet som universitet, säger Kerstin Tham.

Facket hör positiva reaktioner

Naser Eftekharian är fackligt förtroendevald och ordförande för Offentliganställdas Förhandlingsråd på Malmö universitet. Han tror att ombyggnationen, när den blir klar, kommer att göra arbetsmiljön mycket bättre.

– Det är omöjligt att alla ska ha egna rum, det är en kompromiss med tanke på omständigheterna men hittills har jag bara har hört positiva reaktioner från medarbetarna och även från studenterna.

Ett femtontal medarbetare, som av olika skäl inte klarar av arbetsmiljön i ett delat rum med kolleger, har kunnat flytta in universitetets lokaler i ett hus snett över gatan.

Karin Virgin

5 KOMMENTARER

  1. När jag går förbi kontoren här på högskolan står kanske 80% tomma (på dagtid) så visst är det ett slöseri med resurser att alla har ett eget kontor – men ofta används de som mitt där jag har ett boklager och ett skrivbord med många mer eller mindre aktuella papper. En avgörande fördel med att jag har ett eget kontor är att jag kan ta emot en grupp studenter utan att behöva boka ett grupprum, något som händer flera gånger i veckan (men inte dagligen..)
    Det är alltså inte helt enkelt att lösa detta.
    F.ö. står också en hängiven administratörs rum tomt c:a 128 timmar i veckan.

  2. För att vara ett modernt universitet där mycket av både studenters och anställdas arbete sker via datorn är tillgången till el-uttag häpnadsväckande liten. Konstigt att detta inte prioterades högre när universitet byggdes 2015.

    • Japp – det där förvånar mig ofta! Inväntar Lifi – men det lär ta ett tag att implementera (ladda via ljus).

  3. After 2 years experience of this new environment in Volvo, people have preferred to back to old system that people have their own room and desk. This is worse in a university that all professors need their own stuffs and books and even notes close to them. It may become better for students that they don’t have their own desk and ….

  4. Det är rätt! Bort med skräpet bara! Önskar att SI ska ta ställning mot aktivitetsbaserade- och flexkontor. De är förnedrande. Som att vara daglönare utan trygghet och sammanhang.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.