Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Studenterna på Indek mår inte bra

Studenterna på Indek mår inte bra

En enkätundersökning bland studenterna på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi visar att många känner stress. Det är krav på studieresultat, att leva upp till sina egna förväntningar och att hitta sommarjobb/internships som oroar studenterna mest.

Sektionen för industriell ekonomi på KTH, Chalmers, Lunds tekniska högskola, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet skickar årligen ut en enkät till sina studenter för att mäta välmående. Den har utformats gemensamt mellan de fem skolorna med några få skillnader.

Sektionen för industriell ekonomi på KTH och Chalmers vill inte uttala sig om resultaten, men svaren från de tre andra skolorna visar att många studenter upplever att deras psykiska hälsa har försämrats sedan de började på universitetet. På en skola har fyra av tio studenter på programmet svarat att deras psykiska hälsa har försämrats sedan de började studera.

Två av tre skolor har frågat hur ofta studenterna har känt sig nervösa, ängsliga eller stressade under de senaste två veckorna – och över hälften har uppgivit flera dagar eller mer som svar. Studieresultat, att leva upp till sina egna förväntningar och att hitta sommarjobb/internships är de tre huvudsakliga orsakerna till stress på samtliga skolor.

– Vi ser ingen signifikant skillnad mellan Chalmers och de andra högskolorna, bortsett från att det snarare är utbytesstudier istället för sommarjobb/internships som är en av de tre huvudsakliga stressfaktorerna, skriver Dennis Norman, ordförande för Chalmers studentkår i ett mail till Ingenjören.

Anna Jernbrant, grundutbildningsansvarig på KTH, påpekar att det finns en kultur av perfektionism som kan påverka måendet på industriell ekonomi på KTH.

– Sektionen har sedan 2018 påtalat att det utvecklats en studentkultur präglad av perfektionism bland vissa studenter på programmet. Detta har lett till att vissa studenter (framför allt i årskurs 1–3) upplever prestationsångest, skriver Anna Jernbrant i ett mail till Ingenjören.

Enligt Anna Jernbrant är det betyg, internships, kårengagemang och andra aktiviteter som uppfattas vara meriterande för en framtida karriär som får studenterna att känna prestationsångest.

Karaktäristiskt för industriell ekonomi

Amanda Spaak är arbetsmiljöombud på industriell ekonomi i Linköping. Foto: privat

Amanda Spaak, arbetsmiljöombud på industriell ekonomi i Linköping, är inte förvånad över resultaten.

– Det här är väldigt typiskt för industriell ekonomi, många är vana vid att vara bäst i klassen från gymnasiet och så är man inte det längre. Man har höga krav på sig själv sedan tidigare och plötsligt är det svårare att nå upp till dem, säger Amanda Spaak.

Sektionen i Linköping har haft alumner som anonymt på intranätet har delat ärliga berättelser om hur de upplevde stressnivån och den psykiska hälsan under sin studietid. Enligt Amanda Spaak har det varit lättare att hitta alumner som velat berätta sin historia om de fått vara anonyma, och många av studenterna har uppskattat berättelserna eftersom igenkänningsfaktorn har varit stor.

I Folkhälsomyndighetens rapport om psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter från 2018 uppger varannan student i åldersgruppen 16 – 29 år att de lider av besvär av ängslan, oro eller ångest. Var fjärde student 16 – 29 år uppger ha nedsatt psykiskt välbefinnande.

Våga ifrågasätta tillvaron

Lovisa Bielke är ordförande för industriell ekonomi i Lund. Foto: David Svensson

Lovisa Bielke, ordförande för sektionen industriell ekonomi i Lund, uppmanar studenterna att ifrågasätta sin tillvaro.

– Många skulle behöva stanna upp och fundera över vad som är viktigt för just dem. Vad säger att man alltid måste prestera på topp och vad innebär det egentligen att lyckas i livet, säger Lovisa Bielke.

Sektionerna på skolorna arbetar aktivt med frågan om stress och psykisk ohälsa bland annat genom att bjuda in föreläsare som pratar om stresshantering och vikten av balans i livet. Flera av skolorna har anordnat interaktiva workshops om psykisk ohälsa och en skola upprättar en stressfri zon under tentaperioden där studenterna kan ägna sig åt kreativa aktiviteter som att rita.

Caroline Le Ridou

14 KOMMENTARER

  1. En stor skillnad från andra civilingenjörsprogram är nog just att det redan från år 1 hamras in i Indek-studenterna att de måste ha rätt internships på rätt konsult- och finansbolag (varje sommar redan från år 2 gärna), plugga utomlands ett år på ett väl ansett universitet, ha toppbetyg och gärna även ha tid med att göra tre ironmans per år, för att kunna få de ”rätta” jobben efter examen. En dubbelexamen på handels är också att föredra. Den typen av extrem prestationskultur, inte bara på studiesidan utan även på internship/extracurricular activities/utbytesstudier/bygga nätverk etc. tror jag skiljer Indek lite från andra civ.ing.-program. Jag hade gärna sett att den hetsen la sig lite, och tror att det hade kunnat bli så om fler sökte sig utanför den snäva managementkonsult-/finansvärlden (vilket även nämndes i en kommentar här ovan).

  2. Den snäva exponeringen som programmen får mot industrin, dvs väldigt mycket mot management consulting (där ca 80-90% av min klass gick till) och finans, ger IMO en riktigt skev bild av vad man KAN jobba med efter examen. Därav ”konkurrerar” många om samma internships och jobb, ibland med anledningen att man inte vet vilka andra domäner man ens kan söka sig till som I:are.

    En lösning för detta (som görs i viss utsträckning) är att t.ex. arbetslivsutskott på sektioner aktivt försöker skapa relationer med bolag i andra industrier och når ut till alumner som inte gått vägen som följer ”Indek:s conventional wisdom”. Då kan man nog skapa en mer nyanserad bild av möjligheterna som en I:are har efter examen, och studenter ges större möjlighet att utforska vad man själv tycker är intressant och satsa på den banan som passar ens egna intresse!

  3. Då industriell ekonomi har högre antagningspoäng än de övriga civilingenjörsutbildningarna blir bara de med absoluta toppbetyg antagna. Detta skulle jag gissa är den mest bidragande faktorn till att denna typ av prestationskultur skapas.

  4. Gick från teknisk fysik och läste lite strökurser inom Industriell ekonomi på Chalmers för att bredda mig lite för ca 10 år sen. Förstår inte alls artikeln. Det var de lättaste jag läst någonsin. Nästan inget man behövde lära sig, man skrev några papper och hade väldigt enkla tentamen. Och då hade jag inte lätt på fysik, där var jag riktigt tvungen att kämpa för att få 3 i de flesta ämnen. På I fick man 5 utan att ens behöva plugga 8h/dag. Jag hade så otroligt mycket tid över till annat under de kurserna att det var nästan löjligt.

    • Vad kul att du verkar haft en jättelätt tid på I-sektionen. Något du inte verkar veta om är att de som går på industriell ekonomi civilingenjör endast har en liten andel sådana ”superlätta” kurser, och resterande tid är tekniska kurser precis som alla andra civilingenjörsprogram. Matematik, fysik, algoritmer och simulering är exempel. Det kanske är dessa kurser främst som anses betyngande, samt det sociala trycket från den typen av människor som ofta söker sig till I.

    • Så du baserar svårighetsgraden på ett helt program på några strökurser som du läste? Jag kan hitta kurser i vartenda program som inte kräver mer än 1-3 dagars plugg för att få en 5a, säger ju ingenting.

    • Jag håller med om att det förmodligen är svårare att få en femma i snitt på fysik. Min bild är dock att det är färre fysiker som strävar efter detta, utan snarare pluggar det som intresserar dem. I:are är ängsliga och tror att de ska bli arbetslösa om de inte har minst 4.5 i snitt. Och ja, detta drivs på av banking och mgmt consulting tveklöst – men så är ju dessa också attraktiva yrken med hög ingångslön och hög konkurrens om platserna

  5. Att inte längre vara bäst i klassen borde gälla alla civilingenjörsutbildningar. Varför är detta speciellt på Industriell Ekonomi?

    • Vi känner inte till hur det ser ut på andra utbildningar. Det är sektionerna för Industriell ekonomi som under några år har gjort en enkät med sina studenter. /Redaktionen

    • Bra poäng. Artikelns titel ger intrycket av att detta är något som är specifikt för civilingenjörsinriktningen Industriell Ekonomi.

      Troligtvis är det likadant på andra inriktningar på civilingenjörsutbildningen.

      Det hade varit intressant att veta varför just sektionen för Industriell ekonomi valt att skicka ut denna enkät på samtliga nämnda högskolor. Vad är det man vill visa på? Tror man att denna inriktning skiljer sig jämfört med andra inriktningar? Vill man ge sken av att inriktningen har högre prestige eller tävlingshets än andra inriktningar?

      Borde inte enkäten skickas ut till samtliga civilingenjörsinriktingar, så man kan identifiera eventuella likheter eller skillnader?

      Det hade uppskattats om någon som haft hand om undersökningen kan kommentera detta.

      • Hej!
        Det är sektionen för industriell ekonomi på de fem nämnda högskolorna som har skickat ut enkäten för att undersöka hur deras studenter mår. Om du eller någon annan läsare känner till liknande undersökningar på andra civilingenjörsinriktningar tar vi på redaktionen gärna emot tips.
        /Redaktionen

      • För att förtydliga är det alltså studenterna via deras studentstyrelser på de olika sektioner själva som har valt att skicka ut enkäten och undersöka det. Mycket handlar om att kunna kartlägga problemen för att kunna arbete med dem. Andra linjer har säkert problem med stress men har kanske valt att arbete med det på andra sätt

    • I princip alla på Industriell Ekonomi har varit bäst i klassen i gymnasiet. Det höga betygssnittet för intagning är en proxy på det (nu är det ett par år sen jag började så det kan förstås ha ändrats). Det kan möjligtvis vara likadant på andra utbildningar men betyg med högt intagningssnitt kommer förstås en högre koncentration av folk som var ”bäst i klassen” i gymnasiet. Om det nu är det underliggande problemet kan man förstås ifrågasätta, jag tror personligen mer det handlar om mentaliteten i den typen av jobb folk från I brukar få efter examen genomsyrar kulturen på programmet.

      • Det låter rimligt, även min bild efter att ha läst delar av min KTH-tid med Indek, samt jobbat som managementkonsult efter studierna.

Lämna ett svar till I-alumn Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Se upp för härskartekniker i digitala möten

0
I digitala möten kan tekniken bli ett redskap för den som använder härskartekniker. I en artikel i Dagens Nyheter ger retorikexperten Elaine Eksvärd några exempel.

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

0
Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte.
pensionsålder

Snittåldern för att ta ut pension ökar – men också spridningen

0
Snittåldern för att börja ta ut allmän pension steg med 5 månader 2020 jämfört med 2019. Samtidigt går färre i pension vid 65 – och fler tidigare och senare än så.

Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

0
Utanför Himmerfjärdsverket utanför Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Ingenjörerna testar just nu en reningsmetod som verkar lovande.
logik- och personlighetstester

Var inte rädd för testerna när du söker jobb

4
Hur hanterar man testerna bäst när man söker jobb? Här svarar rekryterare på Ericsson och Randstad samt en rådgivare på TRR.

Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

0
Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

0
Mariestad bygger en förskola som ska drivas med vätgas. Byggnaden blir i princip självförsörjande på el och värme året runt.

Svårt att reparera missade mattekunskaper

6
Trots extra satsningar på fler undervisningstimmar i skolan sjunker betygen i matematik. I sjätte klass har matematikämnet det lägst genomsnittliga betyget jämfört med alla andra ämnen.

Så förändras efterfrågan på civilingenjörer till 2035

10
Fram till 2035 beräknas efterfrågan på civilingenjörer öka med närmare 40 procent. Tillgången beräknas under samma period bli något lägre, visar en prognos från SCB.

Så ser Trafikverket på arbetslivet post-corona

3
Det senaste året har bidragit med många lärdomar som Trafikverket tar med sig till arbetslivet post-corona.

VI REKOMMENDERAR

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

TOPPLISTA