Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Vinnaren av Wimanska priset odlar grödor i luften istället för i jorden

Vinnaren av Wimanska priset odlar grödor i luften istället för i jorden

Väder och klimat kan förstöra odlingar, men Erik Karlsson har en lösning på problemet. Hans låda där rötterna omges av näringsrik vattendimma ger snabbare resultat än traditionell odling.

Erik Karlsson, elektroingenjör från Högskolan i Halmstad, valde i sitt examensarbete att utveckla en prototyp av en odlingslåda med automatiserad näringstillförsel, temperatur- och luftstyrning. Tekniken kallas aeroponisk odling och går ut på att näringsrik vattendimma omger växternas rötter istället för jord. Erik Karlsson är årets vinnare av Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

– Jag tog fram prototypen för testa tekniken, i verkligheten skulle lådorna vara mindre och staplade på höjden i stora lagerlokaler, säger han.

Wimanska priset

Wimanska priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande. Prissumman är för på 50 000 kronor.

Att han valde examensarbetet inom aeroponisk odling var en slump. Under ett besök på skolans inkubator tillsammans med en vän kom de på idén att undersöka tekniken.

– Den tekniska utvecklingen inom odlingsbranschen har stått still relativt länge, säger han.

Den tekniska biten var en stor utmaning, med många variabler i processen var det svårt att hitta de optimala nivåerna. Genom flera testperioder med ett fåtal förändrade variabler varje gång navigerade sig Erik Karlsson mot allt bättre resultat.

– Tajmingen i vattensystemet var svår, hur ofta det skulle spraya och vilken temperatur som luften runt grönsakerna skulle ha. Fokus låg hela tiden på att få grödorna att växa så mycket som möjligt, säger han.

Prototypen utvecklades vidare

Resultatet visade att grödorna växer snabbare med aeroponisk än traditionell odling. Efter examensarbetet fick Erik Karlsson finansiering av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova för att undersöka affärspotentialen i tekniken. Han vidareutvecklade prototypen och tog fram en LED-lampa för att hitta optimal ljusstyrka och värme.

En marknadsundersökning gjordes också för att ta reda på hur efterfrågan ser ut. Tekniken skulle kunna användas av svenska odlare för att odla närproducerat även under vintermånaderna, men svår prispress från utlandet har gjort intresset svalt.

– Det pratas mycket om nya odlingssätt i branschen. Men i försörjningskedjan är det fortfarande så billigt för återförsäljarna att importera grönsaker från utlandet under vinterhalvåret att det inte finns något incitament för svenska odlare att använda tekniken just nu, säger han.

Erik Karlsson påpekar att LED-lamporna drar mycket ström och det att krävs fortsatt utveckling av tekniken. Han har inte fortsatt inom odlingsbranschen efter examensarbetet.

– Jag började nyligen på ett nytt jobb där jag arbetar med utvecklingen av 5G, säger Erik Karlsson.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA