Så många ingenjörer tar ut examen

14
12517
Foto: Getty images

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Det är Statistiska Centralbyrån som tar fram statistiken över antalet examina som tas ut, på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Den statistik som presenteras gäller alltså antal examina, inte antal personer som tar ut en examen. Men eftersom det är få som tar ut mer än en ingenjörsexamen så är skillnaden försumbar, enligt UKÄ.

I statistiken ser man att antalet examina ökade ganska stadigt fram till 2004/05 för högskoleingenjörer och till 2005/06 för civilingenjörer – men sedan har det svängt rejält.

Antal uttagna ingenjörsexamina per läsår. Se exakta antal i tabellen längst ner i artikeln. Källa: Universitetskanslerämbetet

– Åren efter att it-bubblan sprack i början av 2000-talet minskade antalet sökande till ingenjörsutbildningarna kraftigt, och 2007 var det allra minst, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Nedgången förstärktes av att det sedan kom en högkonjunktur – när färre började utbilda sig eftersom det var lättare att få jobb. IT-bubblan påverkade sannolikt mest för ingenjörsutbildningarna, särskilt för datateknik. Men svängningarna i antal som börjar plugga motsvarar i hög grad hur det sett ut för samtliga högskoleutbildningar.

Mönstren vad gäller examina är också ungefär desamma för högskole- och civilingenjörer, men vändningarna i antal examina syns snabbare för högskoleingenjörer, eftersom de har kortare utbildningstid.

Slår man ihop alla civil- och högskoleingenjörer så blir det så klart ett hopp uppåt 1993/94 när de första högskoleingenjörerna tog examen. Toppåret för antal ingenjörsexamina hittills var 2003/04 när 7 376 examina togs ut under året. Bottenåret efter det var 2011/12 när 4 971 ingenjörsexamina togs ut. (se exakta antal för alla år i tabellen längst ner)

Källa: Universitetskanslerämbetet

Fler tog ut examen 2015 eftersom det efter det inte längre gick att ta examen enligt den examensstruktur som gällde fram till 2007, då nya krav infördes för samtliga examina. Eftersom flera tidigare studenter på både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna tog vara på möjligheten att få ut sin äldre examen åren när det var möjligt, minskade antalet examinerade något åren efter.

Så, av dem som börjar plugga till ingenjör, hur många är det egentligen som också slutför utbildningen?

Det enkla svaret är: ungefär hälften. Enligt rapporterna ”Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med [läsår]” (där andelen examinerade mäts efter nominell studietid plus 3 år), som SCB tar fram på uppdrag av UKÄ, så är det i dag ungefär 51 procent av civilingenjörsstudenterna som tar examen och 46 procent av högskoleingenjörsstudenterna. Men för högskoleingenjörer har andelen ökat medan den för civilingenjörer har minskat.

 

UKÄ:s statistik över antal examina

Civilingenjör Högskoleingenjör Totalt antal examina – civil- och högskoleingenjör
1977/78 1 543 1 543
1978/79 1 729 1 729
1979/80 1 735 1 735
1980/81 1 900 1 900
1981/82 1 884 1 884
1982/83 1 920 1 920
1983/84 2 062 2 062
1984/85 1 959 1 959
1985/86 2 103 2 103
1986/87 2 470 2 470
1987/88 2 440 2 440
1988/89 2 472 2 472
1989/90 2 544 2 544
1990/91 2 467 2 467
1991/92 2 768 2 768
1992/93 2 718 2 718
1993/94 2 643 1 698 4 341
1994/95 3 318 1 862 5 180
1995/96 3 122 1 576 4 698
1996/97 3 326 1 358 4 684
1997/98 3 395 1 449 4 844
1998/99 3 558 1 858 5 416
1999/00 3 795 2 322 6 117
2000/01 3 607 2 672 6 279
2001/02 3 866 2 892 6 758
2002/03 3 965 3 097 7 062
2003/04 4 212 3 164 7 376
2004/05 4 413 2 612 7 025
2005/06 4 679 2 353 7 032
2006/07 4 141 2 060 6 201
2007/08 3 960 1 749 5 709
2008/09 3 415 1 815 5 230
2009/10 3 408 1 778 5 186
2010/11 3 609 1 690 5 299
2011/12 3 043 1 928 4 971
2012/13 3 347 2 173 5 520
2013/14 3 765 2 334 6 099
2014/15 4 252 2 443 6 695
2015/16 4 458 2 392 6 850
2016/17 3 982 2 265 6 247
2017/18 4 082 2 357 6 439

Karin Thorsell

14 KOMMENTARER

  1. Bra artikel. Och ännu bättre att det blir så många bra och i de flesta fall pregnanta kommentarer.
    Vi behöver mer debatt om Sveriges Ingenjörer tycker jag. Däremot håller jag inte med om att det blir svårare att motivera medlemsskapet – se bara på Sefit Ramadanoski som anlitade en advokat när han blev uppsagd
    ( svt.se 4 nov 2019 ) och åkte på att betala en flygbiljett för 25 000 kr för sin advokat, och
    om vi räknar bara hans advokatarvode på 16 timmar x 2250 kr / h = 36 000 kr motsvarar det nära 10 årsavgifter till Sveriges Ingenjörer och då ingår all förhandlingshjälp inkl resor och därtill ingår både A-kassa och Inkomstförsäkring. Med tanke på att antalet uppsägningar av personliga skäl verkar öka inom privat sektor är det nog rätt lätt att motivera medlemskapet om man tänker efter. /Bertil Nordqvist KTH Maskinteknik 1978
    PS tycker att det var rätt att ta med högskoleingenjör i CF – hade vi inte gjort det hade SIF/Unionen tagit dem och då hade Sveriges Ingenjörer av idag inte varit lika relevant.

  2. Håller med Kim. Dessutom, det att klumpa ihop alla ”ingenjörer” i ett förbund är inget annat än ”hål i huvet”. Läkarna skulle ALDRIG fundera på att ta med sjuksystrarna i sitt förbund, och sjuksystrarna skulle ALDRIG fundera på att ta med vårdbiträden i sitt förbund. Läkarförbundet har dessutom alltid lyckats med att hålla det antal man tar in och examinerar, under behovet av läkare. Det behövs inga större kunskaper i Nationalekonomi för att begripa vad det gör för lönerna. Det är ju kanske inte optimalt för samhället, men ”dum ingenjör” däremot betalar gärna priset för att vara otaktisk. Så har det varit så länge jag varit med i detta förbund, som hette civilingenjörsförbundet, då jag gick med på 80-talet. Har svårare och svårare för varje år att motivera medlemskap. Det börjar kännas som en onödig utgift.

    • Antalet läkare som tas in regleras av hur många AT-platser det finns om jag förstått det rätt. Det styrs typ av hur många ”handledare” som finns, vilket är begränsat. Så med andra ord har ”läkarfacket” inte någon större påverkan på just detta och det blir fel att säga att de är den främsta orsaken till att de har höga löner.

    • Nu är ju civilingenjör heller inget homogent yrke. Jag, som civilingenjörsutbildad samhällsplanerare, känner ingen yrkesgemenskap med andra ingenjörsutbildade över huvud taget och hade mycket hellre varit med i Sveriges Arkitekter – men de kräver att man i så fall också ansöker om, och erhåller, arkitekttitel vilket är lite problematiskt för den som inte läst en formell arkitektutbildning. I min bransch är det vanligt att man är den ende SI-medlemmen på en arbetsplats fylld av SA-medlemmar. Visst, Saco-representant som Saco-representant, men Sveriges Ingenjörer vore ett mischmaschförbund även utan högskoleingenjörerna.

  3. Computer science (”datateknik”) heter inte ”data”. Det är olyckligt att läsa att personer har examen i slangordet ”data” när det heter computer science på engelska och datalogi eller datateknik på svenska. Någon fick det även felaktigt på sitt diplom. ”Examen i data.” Men utbildningen hette inte ens data utan det var data- och systemvetenskap eller liknande. Kan ni sluta med detta slarv som också förvirrar en?

    Jag undrar också vad det är som statistiken ska förklara. Färre än hälften av studerande på civilingenjörsutbildningen i datateknik tar examen inom samma tid som utbildningen är (numera 5 år, tidigare 4½ år, i riktiga länder är det ofta 4 år för B.Sc. och sen 2 år för M.Sc.). Detta beror inte på någon ”it-bubbla” (också ett slangord som mest handlar om prissättningen på it-aktier) utan relativt konstant längre med en låg examinationsgrad särskilt från civilingenjörsutbildningen i datateknik. Det skulle kunna förklaras med att det ofta varit lätt att få jobb inom programmering och systemutveckling även utan examen, och att utbildningens innehåll ofta varit för mycket, för svårt, för lite att välja på, och ofta noll relevans för yrkesutövningen (t.ex. analog elektronik eller numeriska metoder är inte vanligt att jobba med för en vanlig ”front-end” eller ”back-end” eller vad nu svengelska slangordet är numera för programmerare.

    Sen tror jag kanske inte att en utländsk examen kan översättas till en svensk civilingenjör, men jag är inte säker.

    • Hej Niklas, Ja, ”data” är ett knepigt ord. Nu är det utbytt mot datateknik i texten. Om it-bubblan som sprack så ledde den till att folk blev mindre intresserade av att söka ingenjörsutbildningar åren efter, inte att de som gick där inte tog examen. Dessutom var it-bubblan reell, men kanske mest på kort sikt. Väldigt många systemutvecklare/ingenjörer i datateknik etc blev uppsagda. /Karin Thorsell, redaktionen

  4. Mycket intressant och viktig artikel. Tack till Ingenjören för den! Det var på välbehövligt. :)

    Jag noterar följande:

    Antalet examinerade ingenjörer på högskolenivå per år har ökat från 1543 år 1978, till 6439 år 2018. Dvs en ökning på 417%(!).

    Sen kan vi lägga till några ytterligare aspekter:

    1. Vi har en arbetskraftsinvandring som tillför 4415 (IT-arkitekter, systemutvecklare, mfl), samt 1249 (civilingenjörer), och 656 (Ingenjörer och tekniker). Totalt 6320 personer per år. Se ref [1] och [2] .

    2. Det finns numera många andra ingenjörsrelaterade utbildningar som inte fanns år 1978, som inte räknas som högskole/civilingenjörsutbildningar. Exempelvis systemvetare, diverse IT-utbildningar, etc. Exempelvis kandidatutbildning som spelutvecklare, webbprogrammering, mm. Oklart hur många dessa är per år? Några siffror från SCB eller SI?

    3. Jämför vi år 1978 med 2018 så antar jag att både antagningsbetygen och examinationsfrekvensen var högre år 1978, eftersom det år 1978 var färre och bara verkligt hög högpresterande samt motiverade studenter som antogs. Många av de som inte tar examen tar ändå jobb som delar arbetsmarknad med de examinerade ingenjörerna. Så låt oss anta att vi hade en examinationsgrad på 80% år 1978, samt 50% år 2018. Detta gör att arbetskraftsutbudet 2018 blir ännu större än 1978.

    För att summera:

    Säker statistik är det som framgår av artikeln, samt av punkt 1. Det ger oss:
    1978: 1543
    2018: 6439 + 6320 = 12759
    => En ökning på 12759/1543 => 827%.

    Osäker statistik är punkt 2 & 3. Ett grovt estimat är att ökningen för 2018 ger oss för punkt 2) 3000 ytterligare examinerade, samt skillnaden för punkt 3) är 2000 personer. Det ger oss totalt:

    2018: 12759 + 3000 + 2000 = 17759 personer som tillförs arbetsmarknaden per år.
    => En ökning på 17759/1543 => 1151%.

    Jag får medge att punkt 2 & 3 är högst osäker / en gissning. Så om någon annan har mer tillförlitlig statistik så delge gärna det.

    Men redan den säkra beräkningen baserad på artikeln samt punkt 1 visar att det är en extrem ökning av antalet högskoleutbildade ingenjörer som tillförs arbetsmarknaden per år 2018 jämfört med år 1978. Med detta i åtanke, är det någon som är förvånad över att ingenjörerna tillhör de som fått sämst löneutveckling av alla på arbetsmarknaden de senaste 20 åren (ref [3])?

    [1] https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/arbetskraftsinvandring/
    [2] https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113179/1546508120592/Beviljade_arbetstillst%C3%A5nd_2018_-_Work_permits_granted_2018.pdf (sid 5 och framåt)
    [3] http://www.ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/

    • Jag håller med dig Kim, jämfört med läkare är situationen usel:

      Enligt SCB 1978:
      Antal utexaminerade civilingenjörer: 1543
      Antal utexaminerade läkare 882:
      Enligt SCB 2015:
      Antal utexaminerade civilingenjörer: 4451
      Antal utexaminerade läkare: 1174

      Genomsnittlig procentuell ökning av civilingenjörer: (4451/1543)^(1/(2015-1978))-1= ~2,90%/år
      Genomsnittlig procentuell ökning av läkare: (1174/882)^(1/(2015-1978))-1= ~0,757%/år
      Vi har alltså utbildat 275% mer civilingenjörer än läkare. Låt oss titta på den genomsnittliga lönen (se: goo.gl/y2NrwE):
      Genomsnittlig procentuell ökning av lön för civilingenjörer: (42200/35700)^(1/(2013-2005))-1= ~2,11%/år
      Genomsnittlig procentuell ökning av lön för läkare: (60000/49000)^(1/(2013-2005))-1= ~2,56%/år
      2005 var läkarens lön ~37,25% högre än ingenjörens
      2013 är siffran ~42,18%

      • Korrekt. Notera även att läkare (och många andra icke-ingenjörer) ”drabbas” i betydligt mindre utsträckning av aspekt 1-3) i min förra kommentar. Så att bara jämföra antalet personer som examineras rakt av ger en missvisande bild. Tar man även 1-3) i beaktande och därmed tittar på hur många personer som *totalt* tillförs arbetsmarknaden per år inom en viss ”yrkeskategori”, så blir ökningen av antalet ingenjörer än större jämfört med andra kategorier.

        Vad det gäller skillnaden i löneutveckling, så är även den än värre om man tittar på statistiken i artikeln i ref [3] i min förra kommentar. I grafen längst ned i den artikeln framgår att civilingenjörer tappat ca 20-25% jämfört med arbetare och andra tjänstemän inom industrin mellan år 2000 till 2015.

          • Bra poäng, det har ni rätt i!

            Det är tydligt att det skiljer sig väsentligt mellan olika utbildningar/yrken hur aspekt 1-3 påverkar det *totala* arbetskraftsutbudet inom respektive område.

            Jag skulle exempelvis tro att dessa aspekter påverkar respektive utbildning/yrke (i nämnvärd omfattning):

            Ingenjör: 1, 2 och 3
            Läkare: 1 (om svenskar som tar examen utomlands kan räknas in i denna kategori)
            Jurist: Inget

            Viktigt att ta hänsyn till detta när man gör jämförelser av hur stort arbetskraftsutbud som tillförs per år för respektive utbildning/yrke.

            En fjärde aspekt är dessutom hur många som går i pension per år. Nettoökningen av arbetskraft är ju det arbetskraftsutbud som tillförs minus antal som går i pension per år. För högskoleingenjörer går exempelvis inga i pension just nu, då utbildningen inte fanns för ca 40 år sedan. Kanske ett ämne för en framtida artikel. :)

    • Arbetskraftsinvandringen går inte att summera år efter år, eftersom de flesta lämnar landet igen. Exakta siffror, där man kan följa en person från ansökan/ankomst och framåt – vilket Sveriges Ingenjörer efterlyst – går dock inte att få tag ifrån Migrationsverket. Läs gärna mer i det här inlägget i Ingenjörsbloggen. https://ingenjorsbloggen.se/?s=arbets

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”De flesta utländska ingenjörer i Sverige är anställda utomlands”

Tre av fyra ingenjörer som får arbetstillstånd i Sverige är inte anställda av en arbetsgivare här. Det ger dem ett sämre skydd mot lönediskriminering.
Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

Värker det i kroppen av jobbet? Läs då de här tipsen från Sveriges Ingenjörers träningsexpert.

Ingenjörer i industrin testkör kurser för yrkesverksamma

Ingenjörer vid SSAB och LKAB testkör kurser som kan bli framtidens modell för kompetensutveckling inom basindustrin.
Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser, konstaterar experten Lars Larsson. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Sveriges Ingenjörer efterlyser mer resurser till högskolan i den kommande forskningspropositionen.

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.

Distrikt Västmanland planerar fler studiebesök

Under 2019 arrangerade distrikt Västmanland ett studiebesök på Mälarenergis kraftvärmeverk och medlemskvällar om AI och rymden. Snart kommer programmet för 2020.